Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis / 1023-1024 (1923) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Frans Josef I - *Frans Josefs land - Franska bröd - Franska dvärgbulldoggen - Franska Ekvatorial-Afrika - *Franska Guinea - *Franska Indien - *Franska Indo-Kina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1023

Frans Josefs land-Franska Indo-Kina

1024

Conrads fältherreförmåga hyste han ringa tilltro;
helst skulle han personligen ha önskat tysk
öfver-ledning öfver de båda förbundna makternas
arméer. Ståndaktig var han i sin förbundstrohet
mot Tyskland och sin motvilja mot att genom
landafträdelser till Italien söka köpa dess
neutralitet. Först under sitt sista lefnadsår
började han af ålderdomssvaghet hindras att åt
regeringsärendenas skötsel egna den minutiösa,
på detaljer inriktade uppmärksamhet, som
kännetecknade hans plikttrogna natur. Dock
sysslade han ännu den sista dagen af sin
lef-nad med löpande regeringsärenden. Han afled
21 nov. 1916 i Schönbrunn. - F. bibehöll till
slutet sin gammaldags patriarkaliska uppfattning
af monarkens höga ställning. För demokratisk
åskådning och nationalitetssträfvanden hade
han ej sinne. Hans intellektuella begåfning var
medelmåttig, men hans minne, flit, plikttrohet och
naturliga takt beundransvärda. Någon initiativets
man var han icke, och med parlamentariska kretsar
trädde han aldrig i närmare kontakt. Spartansk
enkelhet utmärkte hans dagliga lif, som under hans
senare år präglades af tilltagande enslighet. -
Jfr J. Emmer, "60 jahre auf Habsburgs throne"
(2 bd, 1908), R. P. Mahaffy, "Francis Joseph I"
(s. å.), H. Friedjung, "Kaiser Franz Josef" (i
"Historische aufsätze", 1919), och A. v. Margutti,
"Vom alten kaiser. Persönliche erinnerungen" (1921).
V. S-g.

*Frans Josefs land. Om senare från Frans Josefs land
utgångna polarexpeditioner se d. o., sp. 1164 och
äfven i Suppl.

Franska bröd, ett slags i Sverige som färskt
smörgåsbröd mycket omtyckta hvetebröd af aflång rundad
form, i hvilkas deg ingå mjölk (eller vatten), mjöl,
jäst och salt samt gärna litet fettämne. De gräddas
ej så starkt, att de bli bruna, samt penslas med
vatten, strax innan de uttagas ur ugnen.

Franska dvärgbulldoggen. Se Hunden, pl. IV, fig. 7.

Franska Ekvatorial-Afrika (fr. Afrique équatoriale
française), sedan 1910 benämning på ett franskt område
i Afrika, beläget mellan 19° n. br. och 5° s. br.,
från Kongos mynning till Tripolitanien, och mellan
Egypten, i ö., och Atlanten, i v., ungefärligen
motsvarande Franska Kongo. Dess indelning och
befolkning (1921) framgå af följande tabell (efter
"Annuaire général de la France et de l’étranger"
1923):

		Befolkning
Kolonier	Areal kvkm.	Hvita	Total	På 1 kvkm.
Gabun (fr. Gabon)	274,870	623	389,401	1,4
Mellersta Kongo (fr. Moyen-Congo)	240,000	769	581,912	2,3
Ubangi-Schari (fr. Oubangui-Chari)	493,000	261	607,905	1,3
Tsad (fr. Tchad)	1,248,000	279	1,271,650	0,8
Franska Ekvatorial-Afrika	2,255,870	1,932	2,850,868	1,1

Om F:s naturförhållanden och befolkningens
sammansättning se Franska Kongo. – Förvaltningen
organiserades genom ett dekret 15 jan. 1910, enligt
hvilket en generalguvernör står i spetsen för
densamma med guvernörer (lieutenants-gouverneurs)
under honom för hvarje koloni och med ett råd
(conseil de gouvernement) samt ett permanent utskott
af detta vid sin sida. Kolonierna äro delade i
civila och militära kretsar och dessa i sin tur i
mindreförvaltningsområden, som styras af
civila administratörer eller officerare. Inom F. bilda
dessutom Libreville, Brazzaville (hufvudstad),
Bangui och Fort-Lamy egna kommuner. Rättskipningen
handhas af en appellationsdomstol i Brazzaville,
domstolar i 1:a instans där, i Bangui och i Libreville
samt fredsdomstolar i Cap Lopez, Loango, Madingou,
N’Djolé och Ouesso. Dessutom finnas provinsdomstolar
och kretsdomstolar. Genom en förordning 4 april
1911 inrättades folkskolor för kretsarna (94
st. med omkr. 3,000 lärj. 1916) och kommunerna,
de senare för utbildning af lärare samt tjänstemän
för handel och förvaltning, samt 3 tekniska skolor
(i Brazzaville, Libreville och Bangui). De katolska
missionsskolorna hade omkr. 4,400 lärj. (1916). En
apostolisk vikarie residerar i Brazzaville. – Den
allmänna budgeten uppgick till 7,6 mill. frcs, Gabuns
till 3,3 mill., Mellersta Kongos till 3,9 mill.,
Ubangi-Scharis till 3,4 mill. och Tsads till 3,1
mill. frcs (1920). Till den allmänna budgeten, 9,36
mill. frcs, fick Frankrike släppa till 4 mill. frcs
(1922). Koloniens utrikeshandel nedgick perioden
1911–20 från 47,04 mill. frcs (17,9 mill. import, 29,1
mill. export) 1911 till 32,3 mill. (8,8 mill. import,
23,5 mill. export) 1920. Viktiga hamnar utom
Libreville äro nu Cap Lopez, Loango och Nyanga,
hvilka trafikeras af bolaget Chargeurs réunis i
Paris. Järnväg mellan Brazzaville och Atlanten
började byggas 1921. En telegraflinje förbinder nu
Brazzaville och Loango, och stationer för trådlös
telegrafi finnas i Brazzaville, Loango, Fort-Lamy,
Mao, Ati, Abecher och Faya. F. har egen bank, Banque
française de l’Afrique équatoriale, grundad 1904,
med 15 mill. frcs aktiekapital, hufvudsäte i Paris
och filialer i Brazzaville, Douala, Kinshasa, Lomé
m. fl. platser. – Genom fördrag med Tyskland 1905 och
1909 fick Frankrike sina anspråk i F. erkända och
dess gräns mot Kamerun fastställd, och efter hårda
strider med Wadai tvangs dess sultan Dudmura att
underkasta sig Frankrike, okt. 1911. S. å. ingicks
mellan detta och Tyskland ett fördrag, hvarigenom det
senare fick området kring Kongobifloden Sanghas nedre
lopp samt en smal landremsa kring Ubangis biflod Lobay
(tills. omkr. 270,000 kvkm.), hvilka områden dock i
början af Världskriget återtogos af fransk-engelska
trupper. Litt.: Bruel, "Bibliographie des ouvrages
sur l’Afrique équatoriale française" (1914) och
"L’Afrique équatoriale française" (1918). E. A-t.

*Franska Guinea. Se Franska Väst-Afrika. Suppl.

*Franska Indien omfattar enligt senaste uppgifter
513 kvkm. med 269,579 inv. (1921). Importen
uppgick 1920 till 23,58 mill. frcs och
exporten till 24,55 mill. frcs. S. å. funnos
i F. 36 km. järnvägar. Budgeten 1922
balanserade med 2,63 mill. rupier.
E- A-t.

*Franska Indo-Kina omfattar enligt senaste uppgifter
700,840 kvkm. med 19,437,840 inv., 27 på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>