Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Front range ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1079
Front range-Frostvikens revir
1080
och med den energiske kyrkofursten biskop Laval,
som påyrkade förbud mot försäljning af rusdrycker åt
indianerna. F. hemkallades därför 1682, men utsändes
ånyo 1689, då irokesernas härjningståg inåt kolonien
kraf de en kraftfull ledare af försvaret. Han företog
flera fälttåg mot irokeserna, åväga-bragte varaktig
fred mellan dem och fransmännen samt hetsade dem
i stället mot kolonisterna i Nya England, hvarifrån
1690 ett hotfullt anfall företagits mot Quebec. F. var
kolerisk och mån om sina personliga finansintressen,
men tapper och vidsynt. Han uppmuntrade kolonisternas
pälshandel och upptäcktsfärderna nedåt Ohio och
Mississippi och skapade åt den förut rätt svaga
kolonien en af indianer och engelska kolonister
respekterad maktställning i norra Amerika, rik på
sedermera försummade utvecklingsmöjligheter. Jfr
biografier öfver F. af H. Lorin (1895),
E. Myrand (1902) och W. D. Le Sueur (1906)
samt J. C. Bourinot, "Canada" (ny uppl. 1909).
V.S-g.
Front range [fra;nt réVndj] 1. Colorado range, namn
på östligaste delen af Klippbergen i staten Colorado,
med topparna Pike’s peak (4,312 m.), Gray’s peak
(4,371 m.), Long’s peak (4,350 m.) m. fl.
Froriep [frårip], August von, tysk anatom, f. 10
sept. 1849 i Weimar, d. 11 okt. 1917 i Tubingen,
var professor i anatomi vid universitetet i Tubingen
sedan 1884 (ord. sedan 1895). F. utöf-vade en mycket
omfattande verksamhet på såväl jämförande-anatomiskt
som embryologiskt område. Af hans skrifter må nämnas:
Anatomie f UT kiinstler (1880; 5:e uppl. 1917),
Zur entwickelungsge-schichte der wirbelsäule
(1883), Zur wirbeltheorie des kopfskeletts
(1887) och Entwicklungsgeschichte des anges
der wirbeltiere (1905). Han adlades 1908.
L-o.
Frossdroppar, /arm., med. Se K i n o i d i n-droppar
och Kinabark, sp. 77.
*Frcst. Nattfrost inträffar i Sverige under sommaren
endast vid klart lugnväder och företrädesvis efter
föregående nordlig vind. Låglända marker äro mycket
mera utsatta för nattfrost än höjder och sluttningar,
emedan luftei vid beröring med den till följd af
värmeutstrålning af kylda marken själf afkyles och
blir tyngre, så att den samlar sig i sänkor och öfver
lågmarkerna, medan däremot mindre afkyld luft strömmar
till högre upp och ersätter de undanströmmande kallare
luftskikten. På detta sätt kan temperaturen kring en
höjd hålla sig flera grader högre än öfver nedanför
liggande mark, äfven om höjdskillnaden blott är
några meter. Med syfte att minska frostländigheten
ha i Sverige sankmarker och myrar blifvit i stor
utsträckning utdikade och torrlagda med statsunderstöd
(se Frostminskningsanslag). Man har därvid gått ut
ifrån den bland allmänheten gängse tron, att det
är markens vattensjuka beskaffenhet, som i främsta
rummet framkallar frostländigheten. Denna äfven af
landtbrukets mera bildade målsmän hyllade uppfattning
har emellertid på teoretiska grunder blifvit bemött
under framhäfvande af ofvan anförda topografiska
förhållanden såsom de afgörande. Nattfrosterna göra
största skadan på växtligheten i södra Sverige på
våren och försommaren, i norra Sverige däremot på
hösten eller eftersom-maren. De förra inträffa i
allmänhet vid de köld-
återfall efter hög värme, som ofta förekomma i
maj och förra delen af juni, de senare äro mest
ödeläggande i förra delen af eller midten af aug.,
då säden ännu icke nått sådan mognad i Norrland,
att den har motståndskraft mot äfven lindriga
nattfroster. Jfr utom i hufvudarbetets artikel
anförd litt. A. G. Högbom, "Om myrutdikningarnas
betydelse för frostländighetens minskning"
(i "Sv. mosskulturföreningens tidskr." 1905).
A. G. H.
* Frosta. 1. Häradet är nu deladt på Eslöfs och
Sjöbo fögderier och ingår i Frosta och Eslöfs domsaga.
26,558 inv. (1923). Dit hör nu äfven Hörby köping.
Frosta. 1. Pastorat i Stjördal kontrakt, Nidaros
biskopsdöme, Norge, omfattar socknarna F. och
Åsen. 215,83 kvkm. 4,688 inv. (1920). – 2. Härad
och socken i F. pastorat, Nord-Tröndelag fylke (före
1919 Nordre Trondhjems amt), Norge. 75,4i kvkm. 2,763
inv. (1920). 1-2. E. A-t.
Frosta och Eslöfs domsaga, Malmöhus län, omfattar
två tingslag: Frosta härad och Eslöf, inom Eslöfs
och Sjöbo fögderier. 747,43 kvkm. 32,579 inv. (1923).
Frostburg [frå7stbäg], stad och lifligt besökt
rekreationsort om sommaren i Maryland, Förenta
staterna, i Alleghanybergen, 650 m. ö. h. F. anlades
1812. 6,028 inv. (1920).
’Frosterus. - 3. Alexandra Teodora F. dog 29
febr. 1916 i Vasa. - 4. Benjamin F., son till
F. 2, geolog, agrogeolog, f. 30 okt. 1866 i Borgå,
blef 1889 filos, kandidat och statsgeolog. Efter
studier i Heidelberg blef han 1895 filos, licentiat
samt var 1893-1919 e. o. lärare i mineralogi och
geologi vid Polytekniska institutet och Tekniska
högskolan. Som geolog kom han ganska snart att egna
sig åt nyttiga bergarter och mineral samt marklära
(agrogeologi), hvilket senare forskningsområde
numera helt upptagit honom, och inom detsamma har
han uppnått en ledande och internationellt erkänd
ställning. –5. Sigurd F., finländsk arkitekt och
konstförfattare, f. 4 juni 1876 i Asikkala, student
1896, arkitekt 1902 och filos, doktor 1920. Skrifter:
Arkitektur (1904), H. G. Wells (1906), Moderna vapen
(1915), Olikartade skönhetsvärden (s. å.) Solljus och
slagskugga (1917), Regnbag s j är g er nas segertåg
(s. å.), Färgproblemet i måleriet I (gradualafh.,
1920). F. har utfört fasader till kraftverken vid
Äetsä och Ingerois, projekt till Stockmanns varuhus
i Helsingfors och corps-de-logiset på Yånå-gård
(1919-24). 4. K. A. G. 5. T. stz.
* Frostfjäril finns afbildad å pl. I, fig. 3 till
art. Trädgårdens skadeinsekter.
*Frostminskningsanslag. Se vidare
Afdik-ningsanslag. Suppl.
Frostsprängning, geoL, frostens verksamhet att
med det i de allra finaste springor och porer
inträngande vattnet som verktyg lossa sambandet
mellan de olika delarna i en bergart och därigenom
åstadkomma en söndersprängning af densamma, hvilken
jämte utvidgningen genom solvärmet till allra största
delen förorsakar den mekaniska för-vittringen af
bergarterna. K- A. G.
’Frostviken omfattar 421,370 har. 2,440
inv. (1923). F. tillhör nu Ströms kontrakt, Härnösands
stift. F:s lappförsamling hade s. å. 217 inv.
Frostvikens revir, af Mellersta Norrlands distrikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
