Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fältingenjörskola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1127
Fältingenjörskola-Fältsjuka
1128
Nivelle. Foch och Pétain samt (på Salonikifronten)
Sarrail och Franchet d’Espérey, ryssarna
storfurst Nikolaus Nikolajevitj, Alexejev och
Brusilov, engelsmännen French och Haig samt
(på Palestinafronten) Allenby, italienarna
Cadorna och Diaz samt amerikanen Pershing.
H. J-dt.
Fältingenjörskola. Chefens för Fortifikationen förslag
till anordnande af en fältingen j örskola vann 14
juli 1916 nåd. bifall, och i följd däraf sammandrogs
en sådan 5-23 aug. s. å. å Komme-hed. Skolans ändamål
var att utveckla deltagarnas förmåga att rätt handha
dem underställda ingenjörtruppförband; att bibehålla
kontinuitet och enhetlighet i utbildningen; att
befordra och sprida kännedom om utvecklingen inom
den tekniska tjänsten vid fältingenjörtrupperna; och
att verkställa prof och försök rörande förändringar
i ingenjör-truppernas organisation, utbildning och
utrustning. Till skolan beordrades ur Fortifikationen
och ingenjörtrupperna l regementsofficer som chef
och förste lärare, l kapten som andre lärare och
l som adjutant samt som elever 2 kaptener och 8
subalternofficerare samt underofficerare och annat
underbefäl till ett antal motsvarande det vid ett
fältstarkt ingenjörkompani, och kommenderades ett
sådant som öfningstrupp. Sådana skolor samman-drogos
sedan å olika platser äfven 1917 och 1918, men ha
därefter på grund af särskilda förhållanden måst tills
vidare anstå. L- W:son M.
* Fältintendent. Benämningen förekommer
icke längre, sedan intendenturkårens
personal fått militära titlar.
C. O. N.
Fältjärnväg, krigsv. Se Förbindelser. Suppl., sp._
1144-45.
Fältkandär. Se Kandar och Betsel.
Fältkrasse, bot., svenskt namn på Lepidium campestre.
* Fältkök, krigsv. Benämningen är bortlagd inom
svenska armén. Den motsvaras numera af o f f i-c
er sk an t in (se d. o. Suppl.). Inom utländska
arméer förstås med fältkök (ty. feldkuche,
fr. cui-sine \roulante] de campagne, eng.
field-kitchen, o. s. v.) detsamma som kok v
agn (se d. o., äfven i Suppl.) inom den svenska.
H. J-dt.
* Fältläkarkåren. Fr. o. m. l jan. 1915
infördes titlarna generalfältläkare i st. f.
öfver-fältläkare, öfverfältläkare i st.
f. fältläkare och fältläkare i st.
f. fördelningsläkare. Kåren räknar i
fredstid enligt senaste omorganisationen (utom
reserven) l generalfältläkare (generalmajors
tjänsteställning), l öfverfältläkare
(öfverstes, resp. öfverstelöjtnants), 6
fältläkare (ofverstelöjtnants), 49 regementsläkare
(majors), 55 bataljonsläkare vid truppförband,
sjukhus m. m. (kaptens), 44 bataljonsläkare vid
Fältläkarkåren (kaptens, resp. löjtnants)
och 24 fältläkar-stipendiater (löjtnants).
Dessa senare skola enligt riksdagsbeslut indragas.
J- K-
*Fältmagasin, krigsv., för truppernas förpläg-nad
afsedt tillfälligt magasin i krigsorten. För
upprättande af fältmagasin finnes vid en svensk
arméfördelning l magasinspluton om 2 i sin verksamhet
fullt fristående magasinskadrar. En dylik kaders
personal utgöres af l kaderchef (underofficer)
och 35 öfriga personer. Jfr Förplägnad. Suppl.
H. J-dt.
* Fältmina, Fältminor tändas antingen medelst
elektricitet från en observationspost eller
automatiskt, då det trampas på dem eller en
pansarvagn kör öfver. Åtskilliga konstruktioner af
automatiska anordningar sågo under Världskriget
dagen, utan att någon fullt tillfredsställande
torde ha erhållits. Dessutom inkräkta
automatiska minor på egen rörelsefrihet. Icke
heller elektrisk tandning visade sig pålitlig,
emedan ledningstrådarna afsletos under artilleri-
eller minkastareld. Dessutom måste stora fordringar
ställas på observationspostens lugn och säkerhet. Som
stormhinder fingo därför fältminor en jämförelsevis
ringa användning, som icke på långt när gick upp
mot järntrådsnätens. Se Fältbefästning. Suppl.
S. E. B.
Fältpansar, fortif., lätt och tungt, till
skydd för observationsposter och kulsprutor,
förekommo någon gång under Världskrigets senare
skede, men deras användning inskränktes af
transportsvårigheterna, hvarjämte råmaterialier för
tillverkningen ofta nog voro svåra att anskaffa.
L. W:sonM.
*Fältpost. 1908 utfärdades dels förordn, rörande
postbehandling vid krig, dels instruktion för
Generalpoststyrelsen vid krig. S. å. fastställdes
ock af K. M:t ett krigspostreglemente. I dessa
författningar ha efter hand vidtagits vissa smärre
ändringar. Under Världskriget erhöll fältposten inom
de krigförande länderna en betydande utveckling
och var af stor betydelse för trupperna. Med
beaktande af under kriget vunna erfarenheter pågår
f. n. utarbetandet af nya föreskrifter för den svenska
fältposten. Fältposten har deltagit i de större
fältmanövrer, som hållits under de senare åren. I
fråga om fältpostens utrustning har man öfvergått
till motorfordon, och för svenska fältposten finnas
såväl fältpostbilar som motorcyklar. E. G-e.
Fältsjuka 1. Fältfeber, som omtalas från gamla
tiders krigståg, var ingen sjukdom sui generis,
utan omfattade ett flertal sådana, hvilka då
liksom nu voro arméernas plågoris och oundvikliga
följeslagare. Fältsjukan var sålunda i stort sedt
identisk med vår tids krigsfarsoter och har äfven
stundom af samtida läkare blifvit riktigt uppfattad
och väl beskrifven. Vid andra tillfällen möta oss
beskrifningar, som äro svårtydda och därför gett
anledning till meningsskiljaktigheter. Man får härvid
taga i betraktande, att ett samtidigt uppträdande
af flera epidemier af olika slag - ej sällan
biandinfektion hos en och samma individ - vållat
diagnostiska svårigheter och misstag, som upprepats
äfven under senare tider. Det torde äfven vara bekant,
att farsoterna under krig, i synnerhet i gamla tider
med deras bristfälliga hygien - usel förläggning,
dålig proviant och bristfällig beklädnad m. m. -
tagit helt andra och svårare former än under fredliga
förhållanden. Detta allt oaktadt har man som sagdt
redan tidigt på ganska tillfredsställande sätt lyckats
utreda fältsjukans månghöfdade natur. P. Afzelius, som
genom sin verksamhet vid arméns sjukvård under 1788
-90 års fälttåg och sedermera under krigsåren 1808
-09 förvärfvade sig storartad erfarenhet, skrifver:
"Fältsjuka är ett allmänt namn på vanliga och af
läkare väl kända febrar af flera slag, som inrota sig
bland soldater, sedan de en tid varit blottställda
för krigets besvärligheter eller sedan de för mindre
betydande krämpor i fältlasaretten blifvit hopträngda
–––––-. Således kan nu den ena, nu den andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
