Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förruttnelse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1177
Förruttnelse-Första lifgrenadjärregementet
1178
Eyvind Skåldaspiller, Clewberg-Edelcrantz,
som i "Ode till svenska folket" brukade den
nordiska mytologien, J. G. Oxenstierna, som i
stor utsträckning sysslade med nordiska ämnen,
Franzén och Thorild. Se A. Blanck, "Den nordiska
renässansen i sjuttonhundratalets litteratur" (1911),
W. Söderhjelm, "Åboromaniken" (1915), och M. Lamm,
"Upplysningstidens romantik" (2 bd, 1918-20).
B-nB.
’Förruttnelse, kem., biol., utgöres, i motsats
till förmultning (se d. o. SuppL), som är
en oxidationsprocess, af spaltnings- eller
klyfningsprocesser, hvarvid de ruttnande ämnena
sönderdelas under inverkan af mikroorganismer. I
synnerhet proteinrika djurämnen, såsom kött, blod,
ägg, mjölk, äro utsatta för sönderdelning genom
förruttnelse. Yid denna uppstå bl. a. vanligen äfven
- och detta är karakteristiskt för förruttnelse i
motsats till förmultning - åtskilliga illaluktande
ämnen, såsom svafvelväte, ammoniak, fettsyror,
merkaptaner o. a. organiska svafvelföreningar, indol,
skatol m. m. I allmänhet torde sönderdelningen af
proteinämnena åstadkommas af enzym (se d. o.),
som afsöndras af de vid förruttnelsen verksamma
organismerna. De första klyfningsprodukterna
utgöras säkerligen af likadana aminosyror som de,
hvilka bildas af proteinämnen (se d. o., sp. 412)
vid sönderdelning medelst syror eller alkalier; men
klyf-nirigen eller "nedbrytningen" går allt längre,
i det att den ena mikroorganismarten tydligen lefver
af den andras nedbrytningsprodukter. Som exempel på
dylik successiv klyfning kan anföras bildningen af
det nyssnämnda, illaluktande ämnet indol ur en förut
bildad aminosyra, tryptofan (se d. o.). Icke sällan
bildas vid förruttnelse af proteinrika ämnen genom
inverkan af vissa mikroorganismer äfven giftiga,
alkaloidartade ämnen, ptomainer och loxiner (se
dessa ord).
De mikroorganismer, som medverka vid förruttnelsen,
äro af mångfaldigt olika slag - det ges ingen
speciell "förruttnelsebakterie" - och ännu endast
ofullständigt kända. I regel torde de höra till de
anaeroba (se d. o.) organismerna, då förruttnelsen
vanligen försiggår, utan att luften behöfver
ha direkt tillträde. Ju rikligare emellertid
lufttillträdet är till ruttnande ämnen, dess mer
ändras förruttnelsens karaktär: sönderdelningen sker
hastigare, och stanken blir mindre, beroende på,
att de egentliga förruttnelseprocesserna mer och mer
dels ersättas af, dels fortsättas af oxidations-
eller m. a. o. förmultningsprocesser. Båda dessa
slag af sönderdelning kunna alltså fortgå samtidigt;
huruvida det ena eller andra får öfverhan-den,
beror, förutom af lufttillgången, äfven på de
ifrågavarande ämnenas sammansättning, särskildt
deras halt af proteinämnen. Härpå beror det,
att djurlämningar lättare undergå förruttnelse,
växtlämningar förmultning. Om medel att hindra
förruttnelse se Konserver och K o n s e r-v e r a 4.
K- A. V-g.
*Förräd. 1. Utredningsförråd kallas de svenska arméns
förråd, som tjäna till uppläggande af de beklädnads-,
remtygs-, utrednings-, sjukvårds- och trosspersedlar,
hvilka icke äro utlämnade till trupperna. Tre sådana
förråd finnas, ett i Stockholm, på Skeppsholmen
(delvis i Svea lif gardes förra kasern), ett,
centralförrådet, på Karlsborg,
och ett i Boden. Hvarje förråd står under ledning af
en regementsofficer af intendenturkåren med biträde
af en annan officer och en förrådsintendent. Under
förrådschefen lyder ett intenden-turkompani.
2. Marinens förråd omfatta dels flottans,
dels kustfästningarnas och kustartilleriets
förråd. Flottans förråd äro som förut a) stationernas
1. under stationsbefälhafvarna lydande förråd, b)
varfsförråden och c) fartygsförråden. Varfsför-råden
äro numera af två slag, nämligen 1)
inven-tarieförrådet, som omfattar samtliga
inventarierna för fartygen och sjöpositionerna
äfvensom persedlar, afsedda för användning såsom
allmänna inventarier, jämväl sjöinstrument- och
sjökarteförrådet, samt varfvets fartygsförtöjningar;
2) materialförrådet, som omfattar persedeluppbörd,
materialuppbörd, ammunitionsuppbörd, virkesuppbörd och
instrumentaluppbörd. (Bestämmelserna om stationernas
förråd och fartygsförråden samt om förrådsintendenter
äro oförändradt gällande.) - Kustfästningarnas förråd
äro dels inventarie- och materialförråd, tillhörande
tygförvaltningen, dels fortifikationsförråd,
tillhörande fortifikationsförvaltningen,
dels proviant- och sjukvårdsförråd,
tillhörande fästningsin-tendenturen. Till
kustartilleriets truppförbands intendenturer
höra beklädnads- och persedelförråd.
1. C. O. N. 2. H.W-1. ’Församling. 1. (Sp. 477)
Skolrådet utbröts icke ur kyrkorådet 1862. I 1859
års kommittébetänkande föreslogs tvärtom, att den
då i enlighet med 1842 års folkskolestadga och
k. förordn. 29 sept. 1853 bestående skolstyrelsen
skulle sammanslås med kyrkorådet till ett för
församlingen gemensamt kyrko-och skolråd, men
detta förslag vann endast så till vida bifall,
att det stadgades, att "kyrkoråd och skolråd må,
där så lämpligen sig göra låter, kunna till
ett gemensamt kyrko- och skolråd förenas". -
2. Jfr äfven Ecklesiastik indelning. Suppl.
N. II. Förskjutning af strandlinjen, geol. För
att utesluta missförstånd har man enligt Suess
antagit de neutrala benämningarna positiv och
negativ förskjutning af strandlinjen (se d. o.) för
hvarje slag af förändring i förhållandet mellan
land och haf. K- A. G. Förskjutningslag, fys.,
kem. Om Wienska förskjutningslagen se Wien,
W. (sp. 315), och Strålning, sp. 403. Om
Fajans’ och Soddys förskjutningslagar
se Fajans, K. Suppl. För-skrifning. Se
Husförhör. Suppl. *Förskrifningsafgift är liksom
ock den andra delen af abonnemangsafgiften,
befordringsafgiften, f. n. förhöjd med 100
proc. E. G-o. Förskrubbel, text. Se Kardning, sp. 923
och fig. 4.
Försockring, kem. tekn. Se Sackarifika-t i o n.
Första kammarens moderata parti. Se M o d e-rata
partiet.
Första kammarens nationella parti. Se N
a-tionella partiet.
Första kammarens protektionister. Se Nationella
partiet.
Första lagutskottet. Se
Lagutskottet. Suppl. *Första lifgrenadjärregementet,
hvars rekryte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
