Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gentiana ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1257
Gentiana-Geodetiska institutet i Finland
1258
211,945 inv. I G. hölls 1913 en
världsutställning. G. var 12 okt. 1914-10
nov. 1918 besatt af tyskarna och var en af deras
viktigaste etapphufvud-orter. Okt. 1916 förvandlades
universitetet till en flamländsk högskola, men 1919
blef det åter franskt.
Rådhuset i Gent.
Sedan dess ha förbittrade strider förts
mellan flam-ländare och valloner om dess
undervisningsspråk. Efter olika beslut i
deputeradekammare och senat genomdref ministären
Theunis juli 1923 en kompromisslösning, som åt
flamländskan inrymde en tryggad ställning vid sidan
af franskan. O. Sju.
*Gentiana, bot. Artantalet uppgår till omkr. 500. I
Sverige finnas 7 arter.
*Gentil, E m i l e, tog 1908 afsked från guvernörs-och
generalkommissarieposten i Franska Kongo och blef
uppbördskommissarie i Bordeaux, där han dog 30
mars 1914.
*Gentisin. I rad 2 står lutera bör vara lutea. Om
xanton se P y r o n.
Gentlemen-at-arms [dje’ntlmon ot ä^ms; eg. The
honourable corps of 6r.], urspr, en af konung
Henrik VIII 1509 uppsatt, af adelsmän bestående
lif vakt. Kåren, som fortfarande består, utgöres
numera af l kapten, l löjtnant (f. n. en öfverste), l
standarförare, l adjutant, l "subalternofficer" och 39
gentlemen-at-arms, samtliga officerare, som erhållit
krigsdekoration. Kåren har till åliggande att utgöra
regentens uppvaktning vid högtidliga tillfällen.
H. J-dt.
Gentoos, folk. Se Telugu.
’Genua. 1. Provinsen G. hade 1921 1,159,835 inv., 283
inv. per kvkm. - 2. Staden G. hade .samtidigt 300,784
inv. och är Italiens 6:e stad, dess förnämsta handels-
och utvandrarhamn. I G. hölls 1922 en europeisk
konferens (se nästa art.).
Genuakonferensen, en allmän europeisk konferens för
öfverläggning om Europas ekonomiska återuppbyggande,
hvilken hölls i Genua 10 april-19 maj 1922. Beslut
om inbjudan till konferensen fattades på en
interallierad konferens i Cannes jan. s. å., och där
antogos äfven allmänna riktlinjer för konferensens
arbete (de s. k. "Cannes-resolu-tionerna"; se
Cannes. Suppl.). Den egentlige initiativtagaren till
konferensen var brittiske premiärministern Lloyd
George, som i Cannes vunnit franske konseljpresidenten
Briand för sin idé, men
sedan den sistnämnde efterträdts af Poincaré,
öf-verenskom denne vid möte i Boulogne (25 febr.) med
Lloyd George om, att på Genuakonferensen diskussion
ej fick förekomma om Versaillestraktaten eller
skadeståndsfrågan. Till konferensen sände de
flesta staterna sina premiärministrar, men Poincaré
kom ej själf, utan ställde i spetsen för franska
delegationen justitieministern Barthou. Tyskland
företräddes af bl. a. rikskanslern J. Wirth och
utrikesministern W. Kathenau, ryska delegationens
chef var utrikesministern Tjitjerin, Sveriges förste
delegerade dåv. statsministern Hj. Branting. Det
direkta positiva resultatet af konferensarbetet
blef ytterst litet. De officiella sammanträdena i
kommissioner och plenum voro föga mer än formaliteter,
de verkliga förhandlingarnas tyngdpunkt var förlagd
till enskilda öfverläggningar inom en trång krets
af mestadels stormaktsombud. Stort uppseende väckte
afslutandet 16 april af ett freds- och ekonomiskt
fördrag i Rapallo mellan Tyskland och Sovjet-Ryssland,
hvilka stater där slöto definitiv fred, ömsesidigt
af stodo från alla ersättningsanspråk i samband med
Världskriget och öfverens-kommo om de diplomatiska
förbindelsernas återupptagande. Denna tyska
separataktion föranledde, att Tysklands delegerade
därefter af stängdes från de konferensförhandlingar,
som gällde förhållandet till Ryssland. Dessa
förhandlingar utmynnade i en not, hvari öfriga makter
i allmänna drag an-gåfvo sina villkor för biträde
vid återuppbyggnadsarbetet i Ryssland, hvarvid de
särskildt påyrkade sovjetryskt erkännande af Rysslands
utländska skuld och ersättning åt utlänningar
för den egendom i Ryssland de förlorat genom
konfiskationsåtgärder o. s. v. efter revolutionen. De
ryska ombuden, som tidigare framkommit med vidtgående
anspråk på de-jure-erkännande, utländska krediter
m. m. och samtidigt visat föga eftergifvenhet i
skuld- och ersättningsfrågorna, af-gåfvo ett svar,
som möjliggjorde, att hithörande frågor höllos
öppna genom beslut om nya öfverläggningar mellan
finanssakkunniga i Haag (se d. o. Suppl.). Om
det finansiella återuppbyggandet, ömsesidiga
transportlättnader o. s. v. antogos några mycket
allmänt hållna resolutioner, hvarjämte de i
konferensen deltagande staterna på Lloyd Georges
förslag förbundo sig att för en tid af 8 månader
framåt afstå från alla aggressiva handlingar och
all omstörtande propaganda mot hvarandra. Dessa
konferensbeslut förmådde ej öf-verskyla torftigheten
af hela förhandlingsresultatet, och konferensens
egentliga betydelse blef indirekt, nämligen att den
var den första stora internationella församling efter
Världskriget och ryska bolsjevikrevolutionen, där
Tyskland och Ryssland på fullt jämlika villkor med
öfriga stater fingo tillträde till förhandlingarna.
V. S-g.
Genuésiskt lotteri. Se Lotteri.
Genusköp. Se Leveransafta 1.
Geobios [-biås], bot., zool. Se Korologi.
Geobotanik, bot. Se V ä x t g e o g r a f i, sp. 474.
Geocy’klisk (af grek. ge, jorden, och ky’klos,
cirkel), som har afseende på jordens rörelse (kring
solen).
Geodetiska institutet i Finland är en af staten
upprätthållen inrättning i Helsingfors, som har till
uppgift att ombesörja och leda de för landets kart-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
