Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Getterön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1281
Gesneraceae-Getklöfver
1282
Öst-Rumeliens tillskapande 1879 president i dess
landtdag och var senare under en tid finansdirektor
där. Efter dess förening med Bulgarien afslöt G. som
Bulgariens representant freden med Serbien i Bukarest
i mars 1886. Efter furst Alexanders abdikation
i sept. s. å. blef han, ehuru ryssvän till sin
allmänna utrikespolitiska uppfattning, finansminister
i Radoslavovs ministär, men afgick efter en tid. Såsom
tillhörande oppositionen mot Stambolov blef han efter
dennes fall 1894 åter finansminister i Stoilovs
kabinett, hvarur han utträdde 1897. Han blef 1906
agent hos turkiska regeringen, och dess uraktlåtenhet
att inbjuda honom till en diplomatisk diner, ett steg,
som afsåg att understryka Bulgariens vasallställning
och besvarades med hans återkallande, inledde
i sept. 1908 den kris, som ledde till Bulgariens
själfstän-dighetsförklaring. G., som var ledare för
det s. k. national- ("narodniak"-)partiet, blef i
mars 1911 ministerpresident och utrikesminister,
afslöt 1912 det mot Turkiet riktade Balkanförbundet
och ledde Bulgariens politik under det lyckosamma
första Balkankriget 1912-13. Då han ej ville göra sig
delaktig i den intransigenta politiken mot Bulgariens
allierade Serbien och Grekland, begärde han i slutet
af maj 1913 sitt afsked, som beviljades i början af
juni. Han tillhörde de politiker, som 1915 afstyrkte
Bulgariens deltagande i Världskriget. G. har äfven
framträdt som skönlitterär och social skriftställare
och har skildrat sin premiärministertid i L’alliance
Balkanique (1915). H. B-n.
*Gesneraceae, bot., skrifves ofta
GesneriaceoB. Artantalet uppgår nu till
omkr. 1,100. Släktet Gesnera skrifves ofta
Gesneria. Familjen indelas i två underfam.,
Gyrtandroidece med öfversittande och GesnerioidecR
med undersittande fruktämne. Som en tredje
underfam, räknas stundom fam. Orobanchacce.
G. L-m.
Gesneria, bot. Se Gesneracese. Suppl.
Gesnerioidese, bot. Se Gesneracese. Suppl.
Gespanschaft [ge-], ty. Se Komitat.
Gess [gess], German Ivanov. Se Hess, G. H. Suppl.
Gessler [ge’ss-], Otto Karl, tysk politiker, f. 6
febr. 1875 i Ludwigsburg i Wurttemberg, var efter
vunnen juris doktorsgrad domare i arbets-tvister i
München 1905-10, förste borgmästare i Regensburg
1911-14 och öfverborgmästare i Niirnberg 1914-19. I
politiken tillhör han det demokratiska partiet. G. var
riksminister för "återuppbyggandet" nov. 1919-mars
1920 och blef därpå efter Kappkuppens undertryckande
Noskes efterträdare som riksförsvarsminister. Som
sådan har han därefter tillhört ministärerna
Fehrenbach, Wirth, Cuno och Stresemann, i
riksdagen genomfört lagstiftningen om den nya tyska
arméorganisationen samt ledt arbetet för att göra
Tysklands nya armé (reichswehr) till en rent nationell
och opolitisk institution. Han var juni 1920 en af
de tyske delegeradena vid Spa-konferensen. G. fick i
okt. 1923 genom belägringstillståndets proklamering
mycket vidsträckta befogenheter öfver hela riket
och kom därvid att spela en framträdande roll vid
riksregeringens konflikt med regeringarna i Bajern
och Sachsen. V. S-g.
Gessopainting [djersåli péYntiD,, af it. gesso, gips],
låg relief i gips, där vissa upphöjda delar
i bilden äro färglagda eller förgyllda, exempelvis
glorior, smycken, vapen. Detta sätt att betona
detaljer i framställningen användes i Egypten,
i medeltidskonst - äfven i målningar, exempelvis
bl. a. i Crivellis (se d. o.) helgonbilder - och har
återkommit i modern engelsk konst. G-g N.
*Gestad. På G:s gamla kyrkoplats aftäcktes 13 juli
1920, i närvaro af prins Karl och prinsessan Ingeborg,
ett dubbelmonument öfver G:s gamla kyrka och karolinen
Axel Roos (se R o o s, sp. 821), som säges ha haft
sitt hvilorum på platsen. Minnesvården (efter ritning
af Wahlman) är ett terrassformadt postament, vid hvars
bakre sida är rest en minnessten och på hvars framsida
står en stenplatta som minnesmärke öfver Roos.
Ge;sta danörum, lat., danskarnas bedrifter, danskarnas
historia. Se Saxo Grammaticus.
*Gestilren. 17 juli 1910 aftäcktes i närheten
Tryckt den
23
Minnesstenen öfver slaget vid Gestilren.
På stenens runslinga läses: "Sjuhundra år
efter slaget vid Gestilren reste västgötar denna
sten 1910", och i skölden läses: "Gud skydde
Sveriges rike!"
af Ekedalens station en bautasten till minne af
slaget.
Gestri’cius, M. 0. Se Martinus 01 a i.
Gesundaberget, ett 500 m. högt berg i
Solleröns socken, Dalarna, invid västra
stranden af Siljan, midt emot Sollerön.
O. Sjn.
Gesunden 1. Gesundsjön, en 36 kvkm. stor sjö,
belägen 203 m. ö. h., i Stuguns och Ragunda
socknar, Jämtland, genomfluten af Indalsälfven, som
nedanför densamma bildar Krångedeforsarna. Sjön,
som omges af höga berg, såsom Stadsberget (480
m.) och Finnberget (483 m.), har ett djup af 55 m.
O. Sjn.
"Geta, kapell, utbröts 1916 till
själfständigt pastorat af 3:e klass. Areal
81 kvkm. 1,267 inv. (1921), svensktalande.
O. B-n.
Getah-pertcha. Se Gummifabrikation.
Getbringa, veter. Se Bringa. Suppl.
*Getdoning. Se vidare Skogsafverkning, sp. 1050 och
fig. 12.
Getjufver, veter. Se M j ö l k k ö r t e l, sp. 746.
’Getklöfver. Se äfven Anthy llis. Suppl.
35 b., S. 41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
