Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ashbee, Charles Robert - Ashburton, Alexander Baring - Ashby, Margery Corbett - Asheville - Ashford - Ashikaga - Ashington - Ashio - Ashland - Ashley - Ashley, Sir William - Ashtabula - Ashton-in-Makerfield - Ashton-under-Lyne - Ashwell, Lena - Asia, Asien (romersk provins) - Asiagurka - Asiatiska fornlämningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
867
Ashbee—Asiatiska fornlämningar
868
Ashbee [ä’Jbi], Charles Robert, engelsk
arkitekt och konsthantverkare (1863—1942). Han
uppsatte 1886 en verkstad och läroanstalt för
konstslöjd, ”Guild and School of Handicraft”, och
grundade senare också tryckeriet Essex press.
Som arkitekt arbetade han först huvudsaki.
med boningshus, främst enfamiljshus. Han har
senare ivrigt sysslat med stadsplanekonst och
besläktade spörsmål. Bland hans skrifter märkas:
”Where the great city stands” (1917).
Ashburton [ä’Jbötn], Alexander Bäring,
Lord A., engelsk bankir och politiker (1774—
1848), son till grundläggaren av firman Bärings
bank, sir Francis Bäring och tidigt delägare i
firman. Han var parlamentsledamot 1806—35,
pär (baron A.) 1835. Å Englands vägnar avslöt
A. 1842 med Förenta staterna det efter honom
uppkallade fördraget om undertryckande av
slavhandeln och en gränsreglering mellan Canada och
Maine.
Ashby [ä’Jbi], Margery Corbett, brittisk
politiker (f. 1882). A. har varit med i den
internationella kvinnorörelsen från dess början och
var 1923—46 president i International Alliance
of Women for Suffrage and Equal Citizenship.
I denna egenskap har hon bedrivit en flitig
före-dragsverksamhet och bl. a. även varit delegerad
vid nedrustningskonferensen 1932.
Asheville [ä’Jvil], stad i Nord-Carolina,
U.S.A., i Appalacherna, 600 m ö. h.; 51,000 inv.
Textil- och träindustri. Omtyckt sommar- och
kurort.
Ashford [ä’ffad], stad i grevskapet Kent i s.
ö. England; 15,000 inv. Järnvägsknut;
linnevä-verier, j ärnvägsverkstäder.
Ashikaga, stad i Japan, på Hondo, 75 km n.
v. om Tokyo, 49,000 inv. Stora siden- och
bom-ullsväverier.
Ashington [ä’Jn3tan], stad i Northumberland,
n. England, 20 km n. om Newcastle; 29,000 inv.
Stora stenkolsgruvor.
Ashio, stad och koppargruva på japanska ön
Hondo, no km n. v. om Tokyo; 30,000 inv.
Ashland [ä’Jland], stad i n. ö. Kentucky i
U.S.A., vid floden Ohio; 30,000 inv. I trakten
finnas både kol och järnmalm, eldfast lera,
petroleum och naturgas. Staden har omfattande
industrier.
Ashley [ä’JTi], lord, se Shaftesbury.
Ashley [ä’Jli], Sir William James, engelsk
nationalekonom (1860—1927), prof, i
nationalekonomi vid univ. i Toronto 1888, vid
Har-vard-univ. i Massachusetts 1892 samt 1901—25
i handels- och finansvetenskap vid univ. i
Birmingham. A:s förnämsta arbete är ” An
intro-duction to English economic history and theory”
(2 dir, 1888). A. har dessutom utgivit ett
stort antal skrifter i samlingen ”Surveys, historic
and economic” (1900), vidare ”The adjustment
of wages” och ”The tariff problem” (båda 1903),
”The rise in prices” (1912), ”Economic
organisation of England” (1914) och ”Business
econo-mics” (1926). Dessutom har han i ”Economic
classics” utgivit viktiga nationalekonomiska
skrifter från olika tider.
Ashtabula [äjtabj ö’la], hamn- och
industristad i Ohio i U.S.A. vid Eriesjön; 20,00 inv.
Ashton-in-Makerfield [ä’Jtan-in-mei’kafild],
stad i Lancashire, n. v. England, 21,000 inv.
Stenkolsgruvor; j ärnindustri.
Ashton-under-Lyne [ä^tan-anda-laTn],
industristad i grevsk. Lancashire, n. England, nära
Manchester; 52,000 inv. Tillverkning av siden-,
ylle- och bomullsvaror; färgerier, järn- och
mäs-singsgjuterier m. m. I närheten rika
stenkolsgruvor.
Ashwell [ä’Jcoal], Lena, engelsk
skådespelerska (f. 1872). Hon ledde 1907—16
Kingsway-teatern i London. A. är en betydande
skådespelerska.
A’sia, Asien, romersk provins, omfattande
landskapen Karien, Lydien, Mysien och Frygien i
v. Mindre Asien. Den bildades av kungariket
Pergamons besittningar, då detta rike av dess
siste konung Attalos III 133 f. Kr.
testamenterades till Rom. Provinsen stod formellt under
senatens förvaltning och styrdes av en guvernör,
proconsul Asiae. Bland de många betydande
städerna märktes residensstaden Efesos, vidare
Mile-tos, Sardes, Smyrna, Pergamon och Kyzikos.
Genom Diocletianus’ förvaltningsreform delades A.
upp i flera mindre provinser. För n. v. delen av
det ursprungliga området behölls dock namnet A.
in i bysantinsk tid.
A’siagurka, vit slanggurka, inlagd med ättika
och spansk peppar m. m.
Asiatiska fornlämningar. Från den äldre
stenåldern el. paleolitiska tiden föreligga
fynd säkrast från Sibirien, Mongoliet, n. Kina,
Indien och Palestina—Syrien, medan fynd från
denna tid nästan helt saknas i Mindre Asien,
Mesopotamien, Iran och Japan.
Den yngre stenåldern finnes
representerad över snart sagt hela Asien, dock ofta
förenad med kännedom om kopparn, alltså snarast
att karakterisera som en kopparålder. I Syrien
gå ej sällan de äldsta delarna av ruinstäderna
(tells) tillbaka till stenåldern. Boplatser från
denna tid äro kända från Mindre Asiens
västkust, men i Troja är redan det understa lagret
av kopparålderskaraktär. I de mesopotamiska
ruinkullarna ha rena neolitiska skikt ännu icke
påträffats. I deras undre lager framträder
redan omkr. 4,000 f. Kr. användningen av koppar
som allmän bruksmetall, øch den här påträffade
målade keramiken spred sig bl. a. till Iran och
Turkestan (Anau).
Talrika fornlämningar finnas i Främre och
Bortre Indien, i Indokina och på öarna, men
saknaden av kronologiska hållpunkter
omöjliggör ännu en historisk framställning. De under
senare år påträffade stora stadsanläggningarna i
Indusområdet peka på förbindelser med
Mesopotamien omkr. 3,000 år f. Kr. Man har haft
kännedom om koppar och t. o. m. brons samt
en piktografisk skrift i delar av Indien vid
denna tid. I andra delar av s. Asien har långt ned
i nyare tid härskat en ren stenålderskultur.
Kina har, som den svenske forskaren prof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
