Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Europa - Ekonomisk-geografisk översikt - Religiösa förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57 Europa 58
torde hänga samman därmed, att man saknat
tillräckligt med vägmaterial. Hela E:s
landsvägs-nät är f. n. c:a 10 gånger så långt som
samtliga järnvägslinjer, d. v. s. närmare 4 mill. km.
— De första egentliga j ärnvägarna
till-kommo i början av 1800-talet, varvid England
var föregångslandet. I våra dagar har det
europeiska järnvägsnätet nått en utomordentlig
utveckling och står i fråga om längden tillbaka
endast för det amerikanska. Tätast är det i
v. E:s industrialiserade stater. Mest användes
fortfarande som drivkraft stenkol; i de
stenkols-fattiga länderna övergår man dock alltmer till
elkraft. I Schweiz äro sålunda numera mer än 80 °/o
av samtliga linjer elektrifierade, och även i
öster-rikp, Sverige och Italien drivas de i stor
utsträckning med elkraft. — I hela E. finnas f. n.
omkr. 400,000 km järnvägar; största banlängden
har Sovjetunionen, följt av Tyskland och
Frankrike. — E:s inre vattenvägar, av vilka
de mest betydande äro Rhen, Elbe, Donau och
Volga, ha en sammanlagd längd av mer än
100,000 km. Tyskland hade före 2:a
världskriget den mest omfattande inlandstrafiken av E:s
länder, vilken till mer än hälften framgick på
Rhen. Av kanalerna äro framför allt
Rhen-Emskanalen samt Mittellandkanalen viktiga. Även
Nord-östersjökanalen (Kielkanalen) är såsom
förbindelseled mellan Nord- och Östersjön av
synnerligen stor betydelse. I Frankrike är en
stor del av kanalväsendet numera föråldrat med
otillräckligt djup och bredd, varför det trots
sin betydande längd i fråga om
transportkapaciteten ej kan mäta sig med t. ex. det tyska.
Belgiens inre vattenvägar äro väl utbyggda men
med få undantag ej trafikabla för större
fartyg. Nederländerna har E:s tätaste kanalnät med
en längd, som t. o. m. överträffar landets
järnvägsnät. Även Storbritannien kan uppvisa ett
betydande antal inre vattenvägar med kanaler
som förbindelseleder. I detta land spela de dock
en obetydlig roll i jämförelse med järnvägarna.
Av så mycket större betydelse äro de däremot
i Sovjetunionen. Betydande kanaler äro
Maria-kanalen, Stalinkanalen och Volga-Moskvakanalen.
— Även för flottningen, särsk. i n. E:,
äro de inre vattenvägarna av största betydelse.
— E:s för kustsjöfart synnerligen
gynnsamma kuster ha medfört, att en betydande del
av det inter europeiska varuutbytet förmedlas
medelst dylik. — Även lufttrafiken är av
mycket stor betydelse i det moderna E.
Utvecklingen på detta område har gått synnerligen
snabbt, så att trafiken från en mycket blygsam
början under några årtionden före 2:a
världskriget växte ut till att omfatta flertalet
europeiska länder och numera även berör samtliga
främmande världsdelar. Största rollen spelar den
i E. för befordran av passagerare och post, men
alltmer övergår man också till lufttransport av
gods med högt värde per viktenhet. Det största
europeiska flygbolaget är det holländska KLM.
Handel. Inom världshandeln intar E. en
dominerande ställning, vilket framför allt beror
på de väst- och mellaneuropeiska staternas starka
industrialisering med därmed följande stor
import av råvaror och livsmedel samt export av
industrialster av skilda slag. Uppkomsten av
stora utomeuropeiska industricentra, framför allt
i U.S.A. och Japan, har dock medfört, att E:s
ställning i fråga om utrikeshandeln under senare
år blivit relativt svagare. Den absoluta
storleken av varuutbytet har dock ökat mycket starkt;
så t. ex. uppskattades hela den europeiska
handels-omsättningen för 1880 till 5,5 milliarder kr, för
1913 däremot till c:a 100 milliarder kr, varvid
emellertid det sjunkande penningvärdet också
spelar en roll. De olika europeiska ländernas
deltagande i världshandeln är mycket växlande.
En tydlig gräns går mellan industristaterna å
ena sidan och agrarländerna å den andra. Till
de förra måste ständigt gå en ström av
livsmedel och råvaror och stundom även av kol som
drivmedel för industrien. Detta medför, att n. v.
E:s mest industrialiserade stater, Storbritannien,
Belgien och Nederländerna, också med hänsyn till
handelsomsättningens värde per inv. äro dess mest
utpräglade handelsländer. På industriländerna,
som i stort sett omfatta E:s v. delar, kommo
strax före 2:a världskriget ej mindre än 82%
av kontinentens hela utrikeshandel, medan
agrarstaterna, som omfatta 40% av den totala
folkmängden, ej hade mer än 18%. I de nordiska
länderna över huvud spelar utrikeshandeln en
betydande roll, i det att samtliga dessa länder utom
Finland ligga bland de åtta främsta länderna i
hela världen, om man utgår från
handelsomsätt-ningen per inv. Synnerligen lågt stod
Sovjetunionen med en import per inv. av endast 3 skand.
guldkronor och en lika obetydlig export. Större
delen av E:s utrikeshandel berör den egna
kontinenten. I synnerhet gäller detta agrarländerna,
vilka hämtade 75 °/o av sin import från andra
europeiska länder, medan motsv. siffra för
exporten ej var mindre än 85%. Hela E:s
interna utrikeshandel omfattade 52 °/o av den
totala importen och 64% av exporten. — E:s
handel med de andra kontinenterna riktade sig
främst mot Amerika, särsk. U.S.A., varifrån
drygt hälften av den utomeuropeiska importen
kom. Exporten från E. till samma
område var emellertid av betydligt mindre
storleksordning. Därnäst kom Asien med c:a 25% av
såväl export som import. Även med Afrika
voro affärsförbindelserna mycket livliga med en
export av ung. samma storleksordning som till
Asien, medan importen var väsentligt mindre.
Även Australien spelar en ganska stor roll i E:s
transoceana handel. De förnämsta hamnarna i E.,
dit varor föras från och sändas till stora delar
av världen, äro London, Liverpool, Hamburg,
Bremen, Rotterdam, Antwerpen, Le Havre och
Köpenhamn.
Religiösa förhållanden. Större delen (414 mill.
1933) av E:s befolkning tillhör något av de
kristna kyrkosamfunden; 191 mill. äro romerska
katoliker, 112 mill. grekiska katoliker och 109
mill. protestanter, under det att 2 mill. tillhöra
andra kristna samfund. Romerska katoliker äro
de flesta romanska folken (undantag rumäner)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
