Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gördelfästning - Gördelgesims, Gördellist - Gördelsvans, Gördelödlor - Görgey, Arthur - Göring, Hermann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
611
Gördelgesims—Göring
612
fort, vilka ligga som en gördel runt
skyddsföre-målet. Innanför de framskjutna forten finnes
ofta en enceinte el. kärnfästning. Se Fort och
Fästning samt Befästningskonst.
Gördelgesims, Gördellist, se Gesims.
Gördelsvans, Gördelödlor, se Zonuridae.
Görgey [gö’rgei], Arthur, ungersk
revo-lutionsgeneral (1818—1916). Han blev officer
vid inf. 1837 men lämnade 1845 krigstjänsten
för att i Prag studera kemi. Efter ungerska
revolutionens utbrott 1848 blev G. kapten i
hon-vedarmén. Efter att vid Ozora ha tvungit en
kroatisk styrka att sträcka vapen blev G. överste,
1 nov. 1848 general och befälhavare för ungerska
armén vid övre Donau. Följ, år blev han
överbefälhavare, slog österrikarna i en rad strider,
avgörande vid Isaszeg 6. april, och intog 21 maj
Buda. Trots Kossuths misstroende hade G. i
april blivit krigsminister i revolutionsregeringen.
Efter ryssarnas inmarsch i Ungern måste G.
draga sig tillbaka för österrikarna, avsattes 1
juli från överbefälet men fortfor att föra
befälet över n. Donauarmén. Med denna kom han
9 aug. till Arad, där regering och parlament
då residerade. G. blev 11 aug. Ungerns
diktator och gav sig 13 aug. i Vilågos åt ryssarna
med återstoden av sin här. Han internerades i
Klagenfurt. 1867 återvände G. till Ungern och
levde sedan till sin död i obemärkthet. Efter
kapitulationen anklagades G. av Kossuth för
förräderi. För att försvara sig skrev G. bl. a.
”Mein Leben und Wirken in Ungarn in den
Jahren 1848 und 1849” (2 bd, 1852; sv. övers,
s. å.).
Göring [gö’-], Hermann, tysk
nationalsocialistisk politiker (1893—1946). Han var son till
en högre tysk ämbetsman, blev 1912 löjtnant,
deltog i 1 :a världskriget med stor utmärkelse som
flygare och blev 1918 chef för Richthofeneskadern.
Efter krigets slut gick G. i utländsk civil
flygtjänst, bl. a. i Sverige, och äktade 1922 svenskan
Karin Fock (d. 1931). Han återvände till Tyskland
och bedrev univ.-studier i München. Där kom han
i förbindelse med
Hitler, inträdde 1922 i
dennes
nationalsocialistiska parti och blev
1923 cbef för dess
nyskapade
kamporganisation S. A. Han
deltog i Hitlers
misslyckade kuppförsök i
Bürgerbräukeller s. å.,
sårades, flydde och
uppehöll sig
utomlands till 1927, då en
politisk amnesti gjorde
det möjligt för honom
att återvända till
Tysk
land. Han slog sig ned i Berlin och återupptog
kontakten med Hitler. Denne beredde G. en
framskjuten plats på nationalsocialisternas
valsedel vid riksdagsvalen 1928. Trots att han
varken var riksdagsfraktionens ledare el. innehade
någon funktion inom partiet, blev G. en av
det
tas främsta riksdagsmän. Från 1931 var han
Hitlers ”politiske ställföreträdare”, från aug.
1932 riksdagspresident. Som innehavare av dessa
poster hade G. stort inflytande på den
nationalsocialistiska taktiken under det sista skedet av
partiets kamp för att vinna regeringsmakten. Han
deltog vid Hitlers sida i de förhandlingar, som
ledde till utnämningen 30/i 1933 av kabinettet
Hitler—von Papen—Hugenberg. Själv fick G.
plats i detta men endast som minister utan
portfölj och som rikskommissarie för
luftfarten. Men han blev samtidigt kommissarisk
inrikesminister i Preussen samt som sådan högste
chef för Preussens och Berlins polisväsen. Kort
efter riksdagsbranden i febr. 1933 utpekades G.
som en av anstiftarna av denna; han
förnekade under Nürnberg-processen bestämt all
delaktighet. Säkert är emellertid, att G. med
snabbhet och brutalitet utnyttjade riksdagsbranden för
sina syften. Den preussiska polisen beordrades
ingripa mot de socialdemokratiska och
kommunistiska partierna. Under den närmast följ,
tiden, då G. i april 1933 lyckades utmanövrera
v. Papen från och själv vinna posten som
preussisk ministerpresident, förvandlade han den
hemliga preussiska statspolisen, Gestapo, till ett
effektivt medel för de nya makthavarna att trygga
sina positioner. 1934 avgick G. som preussisk
inrikesminister, vartill Frick utnämndes, och som
chef för Gestapo, vilket underställdes Himmler.
G. själv steg inom Tredje riket till allt högre
värdigheter. I maj 1933 blev han riksminister
för flygväsendet, i aug. s. å. general, i juli 1934
riksj ägmästare, i maj 1935 överbefälhavare för
flygvapnet, i april 1936 generalöverste. Den
stora utrensningen 3% 1934 ägde i Berlin rum
under G:s personliga ledning. G:s makt
befästes genom kuppen. Hans verksamhet inriktades
alltmer på genomförandet av den stora
upprustningen, och i samband därmed fick han stor
makt på det ekonomiska området. Sålunda fick
G. i uppdrag att med utomordentliga fullmakter
leda fyraårsplanens förverkligande. 1937 blev
han dir. för Reichswerke Hermann Göring,
vilka industrier skulle utnyttja vissa
råvarutillgångar och snart fingo en synnerligen betydande
omfattning. Emellertid råkade G. i kontrovers
med den ekonomiska och finansiella
sakkunskapen, främst företrädd av Schacht, och när
denne i nov. 1937 avgick som riksfinansminister,
anförtroddes * G. att interimistiskt inneha även
hans post. Vid de betydelsefulla
omplaceringarna i febr. 1938 lämnade G. den direkta ledningen
av finansministeriet och utnämndes samtidigt till
generalfältmarskalk. Nu stod G., som 1935
ingått nytt äktenskap (med skådespelerskan Emmy
Sonnemann), på höjden av sin makt. Från febr.
1938 kom G. att utrikespolitiskt framträda mer
än förut, särsk. i de internationella krisernas mest
akuta slutskeden. Endast vid ett tillfälle, vid
Österrikes undergång, ledde G. under den
ny-utnämnde utrikesministern Ribbentrops frånvaro
i London närmast under Hitler direkt den tyska
utrikespolitiken och utformade de tyska kraven.
Eljest spelade han icke någon roll vid
utarbe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
