Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemmens forskningsinstitut - Hemmer, Jarl - Hemmesdynge - Hemmesjö - Hemmets journal - Hemmets veckotidning - Hemming - Hemmingsdynge - Hemmingsen, Niels - Hemming-Sjöberg, Axel - Hemo-, hämo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
Hemmer—Hemo-
160
des av ett antal industri- och
handelsorganisatio-ner, syftar till att rationalisera hushålls- och
hemarbetet och dess materiella betingelser.
Hemmer, Jarl Robert, finländsk
författare (1893—1944); fil. kand. 1917. Han
debuterade 1914 med diktsamlingen ”Rösterna”, som
följdes av ”Pelaren” (1916), ”Ett land i kamp”
(1918) och ”Prins Louis Ferdinand” (1919) samt
novellerna ”Fantaster” (1915) och
”Förvandlingar” (1918). De löften dessa böcker gåvo infriades
fullt i diktsamlingen ”över dunklet” (1919), som
klart visar de bärande dragen i H:s
författarindividualitet: den rika, omedelbara ingivelsen, den
hängivna skönhetsdyrkan, medkänslan med
människornas lidanden men samtidigt även beundran
för det heroiska handlandet. Dessa drag återfinnas
i de följ, diktsaml. ”Väntan” (1922), ”Skärseld”
(1925), ”Helg” (1929), ”Nordan” (1936) och
”Klockan i havet”
C1939) samt i
versberättelsen ”Rågens
rike” (1922). Drömmen
om försoning bär upp
skådespelet ”Med ödet
ombord” (1924). H:s
mest betydande roman
är ”En man och hans
samvete” (1931), där
lidandets problem
ta-ges upp. Romanen
”Morgongåvan” (1934)
ger vackra skildringar
från yttersta
havsbandet. H. visade stort
intresse för grupprörelsen och stod den en tid
rätt nära. Någon varaktig inre harmoni
kunde han dock icke nå på denna väg, och själsligt
bruten dog han för egen hand. Från 1933 till
sin död var FL bosatt i hedersbostaden
Diktar-hemmet i Borgå. 1934—40 innehade han
Frö-dingsstipendiet. — Skrifter i minnesuppl. med en
minnesteckning av H. Ruin (4 bd, 1945—46). —
Litt.: J. Landquist, ”Modern svensk litteratur i
Finland” (1929).
Hemmesdynge, socken i Malmöhus län,
Vem-menhögs härad, på Söderslätt, strax n. om
Smygehuk; 8,63 km2, 330 inv. (1951). 847 har åker;
skog saknas. Bland de många större
egendomarna märkas Isiegården och H. boställe (statens).
Kyrkan av tegel härstammar från iioo-talets slut.
Ingår i H., S. Åby, ö. Torps och L:a Isie
pastorat i Lunds stift, Vemmenhögs kontrakt;
tillhör storkommunen Klagstorp.
Hemmesjö, kommun i Kronobergs län, Konga
härad, ö. om Växjö; 55,71 km2, 820 inv. (1951).
Är en av höjdryggar genomdragen, ganska
sjörik skogsbygd. 530 har åker. I Å r y d vid
Årydssjön (167 m ö. h.) och statsbanan
Karlskrona—Växjö finnas sågverk och
träförädlings-fabrik, tillhörande ab. Åry manufakturverk, en
träullsfabrik tillhör Åry bruk ab., som även äger
Åryds säteri. Den tornlösa gamla kyrkan av sten
från noo-talets slut, vilken svårt förfallit, blev
1921—26 pietetsfullt återställd. En ny kyrka
uppfördes 1852. H. ingår i H. med Tegnaby
församl., pastorat i Växjö stift, Konga kontrakt;
tillhör storkommunen ö. Torsås.
Hemmets journal, veckotidning, utg. i Malmö,
grundad 1921, uppl. 130,000. H., som har
samarbete med den danska veckotidn. Hjemmet och
den norska Hjemmet, anordnar sedan 1940 tills,
m. Wahlström & Widstrands förlag tävlan om
”stora skandinaviska romanpriset” och publicerar
det prisbelönta verket som följetong. Huvudred,
är sedan 1925 N. Hugo Nilsén (f. 1899).
Hemmets veckotidning, illustrerad veckotidn.,
utg. i Malmö sedan 1929, övertogs av ab.
Allhems förlag 1932 med fil. mag. Ally önnertz
som chefred, sedan sistn. år; uppl. 370,000.
Hemming, biskop i Finland (d. 1366). Han
blev 1338 biskop i Åbo; intar en framträdande
plats i Finlands medeltida kyrkohistoria. Han
inrättade domprostämbetet i Åbo, vårdade sig
om och utvidgade kyrkogodsen samt utgav 1352
en samling kyrkostadgar, ”Statuta”, Finlands
första kyrkoordning. H:s beatifikation
försiggick i form av en högtidlig skrinläggning i Åbo
domkyrka 1514, men reformationen hindrade hans
kanonisation.
Hemmingsdynge, förr namn på
Hemmesdynge.
Hemmingsen, Niels, dansk teolog (1513—
1600). Han studerade 1537—42 i Wittenberg och
blev där Melanchthons lärjunge. 1543 blev H.
prof, i grekiska och 1553 i teologi vid
Köpenhamns univ. samt var från 1572 universitetets
vicekansler. H. var en av sin samtids mest
ansedda teologer. Utom en rad bibelkommentarer
utgav H. de båda bekännelseskrifterna ”Tabella
de coena Domini” (1557) och ”25 fremmed
ar-tikler” (1569), vilka sistnämnda varje utlänning
måste svärja på för att få bosätta sig i Danmark,
samt vidare metodläran ”De methcdis” (1555),
den dogmatisk-etiska handboken ”Enchiridion
theologicum” (1557), en latinsk evangeliepostilla
(1561), den första protestantiska pastoralteologien
(”Pastor”, 1562) m. m. Betydande vetenskapligt
värde hade hans folkrättsliga skrift ”De lege
naturse” (1562). Då han i en skrift 1574 hade
givit uttryck åt sin sympati för den calvinska
natt-vardsläran, lät Fredrik II avskeda honom (1579).
H. tillbragte sina sista år som kanik i Roskilde.
— Litt.: K. Barnekow, ”N. H:s teologiska
åskådning” (1940).
Hemming-Sjöberg, Axel, jurist (f. 1884
2/s). Han blev jur. kand. 1907 och har sedermera
ägnat sig åt advokatverksamhet samt även
tillhört styrelsen för Sveriges advokatsamfund.
1917—37 var H. dessutom biträdande lärare vid
juridiska fakulteten i Uppsala. 1936—40 var han
ordf, i Sveriges författareförening. H. har
författat flera juridiska uppsatser samt
”Rättegången mot C. J. L. Almquist” (1929) och ”Domen
över Quisling” (1946). H. har även med stort
intresse medverkat vid förberedelserna för
genomförandet av processreformen i Sverige 1948.
1950 blev han jur. hedersdr i Uppsala.
Hemo-, h ä m o- (av grek. hai’ma, blod),
hörande till blod (i sammansättningar).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
