Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hälsovårdsstadgan - Hälsovännen - Hälsö - Hälta (haltning) - Häm- - Hämeenlinna - Hämeenmaa - Hämning - Hämplingsläktet - Hämsko - Hämtning - Hämäläinen, Helvi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
Hälsovännen—Hämäläinen
712
vård i stad besörjes närmast av en
hälsovårdsnämnd, sammansatt av polismästaren,
förste stadsläkaren samt fem av stadsfullmäktige
valda led. Nämnden har till sitt förfogande en
el. flera tillsyningsmän (i Stockholm dessutom
en sundhets- och en bostadsinspektör med
assistenter m. fl.). — Det åligger nämnden bl. a. att verka
för att vattenledning och allmänna
avloppsledningar anordnas, att från staden avlägsnas latrin,
sopor, avskräden o. a. orenlighet, att sunda
bostäder beredas stadens invånare samt att tillgång
finnes till billiga bad. Nämnden äger förbjuda
beboendet av osunda bostäder, hindra
överbefolkning i boningsrum, tillse, att skämda och skadliga
födoämnen och dryckesvaror ej hållas till salu,
att fabriker och näringar icke förorsaka sanitära
olägenheter för omgivningen genom buller, damm
el. på annat sätt. H. innehåller föreskrifter om
begravningsplatsers läge, gravarnas djup, när de
ånyo få användas m. m. Vad som stadgas om stad
gäller i tillämpliga delar även för köping o. a.
orter, där K. B. så förordnar.
På landet utgör varje kommun ett
hälsovårds-område, för vilket skall finnas en
hälsovårdsnämnd. Ledamöter i denna utses av
kommunalfullmäktige. Om särskild hälsovårdsnämnd ej
tillsatts, utgöres den av kommunalnämnden.
Hälsovårdsnämnd på landet har motsv. uppgifter och
befogenheter som hälsovårdsnämnd i stad.
Hälsovännen, sedan 1886 utkommande tidskrift
för allmän och enskild hälsovård.
Hälsö, municipalsamhälle och fiskläge i öckerö
sn, Bohuslän, på ön Hälsö el. Hällsö i Göteborgs
n. skärgård utanför Hisingen, c:a 2 tim. sjöväg
från Göteborg; 1,25 km2; 555 inv. (1952); ett
15-tal fiskare. Badort med sommarvillor.
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig fastighet
1,010,000 kr, till kommunal inkomstskatt taxerad
inkomst 1,453,000 kr (1951).
Hälta (haltning). 1) I vidsträckt
bemärkelse ojämn gång. I begränsad och egentlig
bemärkelse är h. ett bestående kroppsfel, som beror på
att ena benet vid stödjandet är kortare än det
andra, antingen till följd av medfödd el. genom
sjukdom el. olycksfall åstadkommen verklig
anatomisk förkortning av benet el. dess olika
delar, el. på felställningar i höft-, knä- och fotled,
varigenom vid stödjandet uppstår s. k.
funktionell förkortning el. förlängning. Även utan
olikhet i benens längd kan definitiv h. föreligga,
näml, vid bristande fixation i ledgångarna,
särskilt i höftleden, och vid förlamningar.
Inträdandet av h. hos en förut frisk person
är ofta ett första tecken till allvarlig sjukdom.
Hos barn är vanl. en börjande h. utan några
egentliga sjukdomssymtom inledning och det
första tecknet till börjande höftsjuka. Av
orsaker till h. hos barn har man av gammalt särskilt
fäst sig vid den medfödda höftledsluxationen,
kallad ”medfödd h.”. Åtskilliga av de fel, som
kunna föranleda barnhälta, kunna botas i ett
tidigt skede men ej senare.
2) (Peter.) Man skiljer mellan rörelsehälta
och belastningshälta. Vid rörelsehälta har
sjukdomen oftast sitt säte i övre delen av benet,
t. ex. i frambenets bog el. knä och i bakbenets
lårled el. korset, då däremot sjukdomsorsaken vid
belastningshälta i de flesta fall är att söka i
hoven el. fotens nedre ledgångar, böjsenor och
senskidor.
Häm-, i kem. och med. termer, se Hem-,
Hämeenlinna [hä’mén-], finskt namn på
Ta-vastehus.
Hämeenmaa [hä’mènmä], finskt namn på
Tavastland.
Hämning, tillstånd av bristande el. upphävd
psykisk aktivitet, förorsakat av initiativlöshet och
viljesvaghet. Olika grader av h. äro
karakteristiska vid depressiva tillstånd. H. kan leda till
fullständigt upphävande av all motorisk aktivitet,
så att den sjuke sitter långa tider fullständigt
orörlig i samma ställning.
Hämplingsläktet, Linöta, tillhör fam. f i n
k-fåglar, Fringillidae, av tättingarna och
omfattar två arter, vilka förekomma i Europa och n.
Asien. Hämplingen, L. (Carduelis) cannabina,
är till färgen ovan gråbrun, på buksidan vit.
Hos hannen är hjässan röd och efter
brämfällningen även bröstet. Honan är ovan och under
småfläckig. Hämplingen är allmän i mellersta
och s. Sverige. På gr. av sin vackra sång är
den en omtyckt burfågel. Födan utgöres av frön
och knoppar. Flyttfågel. Den gulnäbbade
hämplingen, L. flavirostris, häckar i
nordligaste Sverige. Ovan är den svartbrun, fläckig,
under vit, och hannen har på övergumpen en röd
fläck.
Hämsko, enkel backbroms el. stundom en
rännformad plåtskopa (stoppsko), som skjutes
under ett hjul på stillastående fordon för att hindra
det att komma i gång.
Hämtning, jur., innebär, att en person genom
polismyndighets försorg med användande av
erforderligt tvång inställes för att höras inför
domstol el. nämnd el. ock för fullgörande av
tjänst. I brottmål, däri talan om ansvar föres,
äger domstol förordna, att utebliven svarande
skall hämtas. H. av part kan förekomma även
i civil rättegång, t. ex. i äktenskaps- och
barn-uppfostringsmål. Vittne, som tredskas att inställa
sig, må ock hämtas. Nykterhetsnämnd,
barnavårdsnämnd och vissa andra kommunala
nämnder äro i en del fall berättigade föranstalta om
h. av person, som skall höras. Påmönstrad
sjöman, som uteblivit el. rymt från tjänsten, kan
hämtas, likaså värnpliktig, som uteblir från
t j änstgöring.
Hä’mäläinen, H e 1 v i, finsk författarinna (f.
1907). H. väckte uppmärksamhet med den
sociala romanen ”Katuojan vettä” (1935; sv. övers.
”Vattnet i rännstenen”, 1939), vari hon skildrar
en ensam kvinnas kamp för sin materiella och
andliga existens. Bland hennes många senare
romaner märkas ”Kylä palaa” (1938; sv. övers.
”Byn brinner”, 1940), ”Säädyllinen
murhenäytel-mä” (”En ståndsmässig tragedi”, 1939),
”Velvoi-tus” (1942; sv. övers. ”Förpliktelse”, 1944),
”Han-sikas” (”Handsken”, 1943), ”Kylä vaeltaa” (”Byn
på vandring”, 1944), ”Pouta” (”Uppehållsväder”,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
