Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - International
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
International
84
och -50-talen hade försök gjorts att skapa
internationella socialistiska organisationer. Det blev
emellertid det polska upproret 1863, som gav den
direkta impulsen till bildandet av en
internationell organisation. En del franska arbetare
kom-mo näml, till London för att delta i
demonstra-tionsmöten för Polens sak. Härvid knötos
kontakter, och året därpå grundades i. Detta skedde
under personlig ledning av Karl Marx och
Friedrich Engels; den förre gjorde upp dess program
1866, den berömda s. k. inauguraladressen. Det
vilade på en allmänt arbetarvänlig grund och var
hållet i en ganska moderat ton för att icke stöta
fackföreningarnas flertal. Det stora målet var
emellertid arbetarklassens ekonomiska frigörelse,
d. v. s. erövringen av produktionsmedlen. Men
detta var icke möjligt utan att arbetarna först
tillkämpat sig den politiska makten. I. fick i
början ganska god vind i seglen. Snart nog blevo
emellertid de marxistisk-socialistiska tendenserna
alltmer framträdande, särsk. genom oppositionen
mot den enskilda äganderätten. 1868 hade den
ryske anarkisten Michail Bakunin med sina
närmaste anhängare anslutit sig till i. Härmed hade
ett svårt splittringselement tillförts i., och på dess
5 :e kongress i Haag 1872 blev Bakunin
utesluten och grundade en konkurrerande
sammanslutning, som fann sitt främsta stöd i Sydeuropa.
Den gamla i. överflyttade nu sitt säte till New
York, men redan 1876 blev den i all stillhet
upplöst. Bakunins parti, vars medl. själva kallade
sig autonomister, gick mera våldsamma öden till
mötes. Genom att ta del i upproret i s. Spanien
1873 sökte de förverkliga den centrala punkten
i sitt program om statens våldsamma
tillintetgö-relse men slogos efter svåra strider ned av
regeringstrupperna. Partiet levde visserligen kvar
ytterligare några år, men 1879 var sammanbrottet
fullständigt.
Det dröjde sedan ända till 1889, innan Andra
internationalen grundades vid en
konferens i Paris, där ombud från 19 länder, bland
dem Sverige, deltogo, som en rent politisk
sammanslutning mellan olika länders
marxistisk-socialistiska rörelser. Ett av de första mål man
beslöt att arbeta för var att organisera en
gemensam samtidig demonstration för
8-timmars-dagen, vilket senare ledde till firandet av 1 :a
maj som en arbetarklassens internationella
högtidsdag. För att samordna och organisera i :s
verksamhet mellan kongresserna inrättades 1900
ett sekretariat och en byrå i Bryssel. Byrån,
Internationella socialistiska
byrån, som skulle sammanträda minst en gång om
året, bestod av 2 ombud från varje till i.
anslutet nationellt parti samt 1 ombud från varje
parlamentsgrupp. Ordf, blev Émile Vandervelde och
sekr. först Victor Serwy, sedan Camille
Huys-mans, samtliga belgare. Byrån höll sitt sista möte
i Bryssel 29h—30/7 1914. Vid sidan av rent
fackliga spörsmål om effektiv
arbetarskyddslagstift-ning o. dyl. kom frågan om krig och fred tidigt
att tilldra sig särskild uppmärksamhet inom i.
1 :a världskrigets utbrott gjorde ett brått slut på
all internationell verksamhet. Så länge kriget
varade, hade byrån icke något sammanträde, om
än en del trevare gjordes för att pånyttföda det
mellanfolkliga samarbetet, bl. a. vid en kongress
i Stockholm 1917.
Omedelbart efter vapenstilleståndet i nov. 1918
gjorde sig behovet av internationellt samförstånd
förnimbart med förnyad styrka. Konferenser
höl-los i Bern i febr. 1919 och i Genève i aug. 1920
i syfte att återuppliva 2 :a i. Samtidigt hade en
ny svårighet uppstått genom bildandet av 3 :e i.
(se nedan) i Moskva i mars 1919. Vid sidan
av denna i., som var rent politisk, bildade
kommunisterna även andra organisationer, ss. Röda
fackföreningsinternationalen, den
s. k. P r o f i n t e r n, som konkurrerade med de
rent fackliga sammanslutningarna. Ytterligare en
svårighet tillkom, då en del partier och grupper,
som icke ville ansluta sig till vare sig 2 :a el. 3 :e
i., 1921 sammanslöto sig i en arbetarinternational
av vänstersocialistiska partier, vilken blev känd
under namnet W i e n u n i o n e n el. 2 V2-i
n-ternationalen. I syfte att samla alla
arbetarpartier i en enda i. anordnades ett möte
mellan styrelserna för de tre i. i Berlin i april
1922. Så stora motsättningar avslöjades
emellertid vid detta möte, att man måste låta varje
tanke därpå falla. Icke desto mindre fortsatte
en-hetssträvandena, och en kongress i Hamburg i
maj 1923 ledde till sammanslutning mellan 2:a i.
och Wienunionen till Socialistiska a r b
e-tarinternationalen, varvid
kommunisterna uteslötos. Därmed hade 2:a i. återuppstått.
Den nya 2:a i. kom småningom att omfatta de
flesta socialdemokratiska partier i Europa och
några i andra världsdelar. Dess sekretariat var
förlagt först till London men från 1925 till
Zürich.
Särsk. under 1930-talet kom 2 :a i. inför hotet
från de fascistiska strömningarna att gå i nära
samarbete med den s. k.
Fackföreningsinternationalen, som är den stora
internationella sammanslutningen av de fackliga
landsorganisationerna och som definitivt bildades vid
en internationell kongress i Dublin 1903. Under
1 :a världskriget kunde ej heller denna i. på ett
tillfredsställande sätt vara i funktion. Strax
efter krigets slut blev den också efter en
förberedande konferens i Bern i febr. 1919
reorganiserad vid en internationell facklig kongress i
Amsterdam 28A—2/s 1919 (Internationella
fackförenings federationen el. A ms te r damint e r
nationalen). Se vidare härom och om Röda
fackföreningsinternationalen samt om den
syn-dikalistiska Internationella arbetarassociationen
art. Fackförening, sp. 129.
Nära förbunden med 2:a i. har varit
Socialistiska ungdomsinternationalen,
grundad i Hamburg 1923, omedelbart efter den
förras återupplivande.
Tredje (kommunistiska)
internationalen, förk. Komintern, grundades
som nämnt 1919. Grundvalarna till 3 :e i. lades
vid konferenser i Zimmerwald och Kienthal. 3 :e
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
