Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irländska republiken - Befolkning och bebyggelse - Förhistoria - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Irländska republiken
142
ligt för mer än en familj att livnära sig på varje
brukningsdel. Lanthushållets hela organisation är
alltså baserad på att någon el. några av familjen
kommer att utvandra. Man har på flera sätt sökt
lösa detta avfolkningsproblem, bl. a. genom att
slå ihop mindre brukningsdelar till större enheter
och genom att utdika torvmossarna för att
vinna åkerjord för nyodlingar.
Nedanst. tab. visar provinsernas och
grevskapens areal, folkmängd och befolkningstäthet 1945.
I:s största städer äro Dublin (521,322 inv.,
1951), Cork (74,577), Dun Laoghaire (47,9^3)
och Limerick (58,823).
Förhistoria, se Irland, förhistoria.
Historia. I enlighet med 1921 års fördrag med
Storbritannien konstituerades V12 1922 Irländska
fristaten (ir. Saorståt Éireann) och erhöll
ställning som dominion inom Brittiska samväldet. (Om
föreg. händelser se Irland, historia.) Av Irlands
32 historiska grevskap ingingo 26 i fristaten,
medan de övriga (Nordirland) förblevo under
brittisk jurisdiktion, ehuru med en autonom
regering. Av strategiska skäl behöll Storbritannien
kontroll över hela Irlands kustförsvar och rätt
att alltjämt använda vissa hamnar som flottbaser.
De republikanska extremisterna under ledning av
É. De Valera vägrade att godkänna
kompromissen med Storbritannien och bekämpade fristatens
regering. A. Griffith dog i början av detta
inbördeskrig, något senare dödades i bakhåll M.
Provinsernas och grevskapens areal och
folkmängd 1945.
Provinser och grevskap (counties’) Areal i km2 [-Folkmängd-] {+Folk- mängd+} Inv. per km!
Leinster 19,632 1,259,790 38
Louth 821 65,108 79
Meath 2,638 65,298 28
Dublin 888 618,997 708
Wicklow 2,024 58,295 29
Carlow 896 33,862 38
Wextord 2,351 91,136 39
Westmeath .... 1,763 56,133 32
Longford 1,074 37,107 36
Kildare 1,694 64,559 37
Leix 1,719 49,260 29
Offaly 1,998 52,029 26
Kilkenny 2,062 68,006 33
Munster 24,130 923,930 38
Waterford .... 1,833 75,968 41
Tipperary .... 4,254 136,939 32
Limerick 2,677 142,211 53
Cork 7,450 346,548 47
Clare 3,188 86,192 27
Kerry 4,701 136,072 29
Connaught 17,121 500,339 28
Galway 5,939 166,231 28
Roscommon 2,463 74,062 3°
Leitrim 1,525 46,219 31
Mayo 5,398 150,985 28
Sligo 1,796 62,842 35
Ulster 8,012 265,654 33
Cavan 1,891 71,660 37
Monaghan .... 1,291 57,959 45
Donegal 4,830 136,035 28
Irländska
republiken 68,895 2,949,713 \ 43
Collins, den andre av fristatens två främsta
grundare. Efter dem blev W. Cosgrave den starke
mannen. Han och krigsministern general R.
Mulcahy kväste upproret med hård hand, och i
aug. 1923 häktades De Valera. Dennes
anhängare uteblevo länge från dåilen (underhuset), enär
de vägrade att avlägga den föreskrivna
trohetseden till brittiske konungen. Cosgrave kunde dock
snabbt genomföra ett stort lagstiftnings- och
organisationsarbete. 1925 bekräftades den fem år
tidigare provisoriskt angivna gränsen till
Nordirland. Mot detta avgörande protesterade De
Valera, som hade frigivits i juli 1924. Han beslöt
å andra sidan att nu delta i det parlamentariska
livet och bildade ett nytt parti, Fianna Fail,
mera moderat än Sinn Féin, samt gick med på
edsavläggelsen. Cosgrave kunde med stöd av
bondepartiet och oavhängiga behålla makten till
1932. Då blev Fianna Fail det största partiet,
sedan det hade gått till val på ett djärvt
program om kamp för ökat oberoende av
Storbritannien. De Valera bildade regering och började
genast infria sina vallöften. Han avskaffade
trohetseden och instälde betalningen av
annuite-terna (ersättningen till brittiska godsägare för
nödtvungna jordavträdelser på Irland). Följden
blev ett skarpt handelskrig. Irlands näringsliv
blev hårt påfrestat, men De Valera höll
ställningen och fick till och med absolut majoritet,
sedan han utlyst nyval 1933. Därefter
upphävdes successivt inskränkningarna i fristatens
självständighet. Vid brittiska abdikationskrisen 1936
passade De Valera på att avskaffa
generalguver-nörsämbetet och den kungliga vetorätten gentemot
dåilen. Då senaten motsatte sig åtgärderna,
upplöstes densamma av De Valera, och 1937 antogs
(utan samråd med Storbritannien) en ny
författning, som icke nämner brittiska kronan och
samväldet. Landet kallas sedan dess icke fristat,
men i författningen togs icke steget fullt ut
till officiellt införande av benämningen republik.
Det heter, att landet är en oavhängig stat med
namnet Eire (eng. Ireland). I samband med 1933
års val reorganiserades det gamla
regeringspartiet Cumann na nGael och fick namnet Fine
Gael. Ledare blev general E. O’Duffy, chefen för
de s. k. blåskjortorna, en kampgrupp, som hade
tagit upp tävlan med Sinn Féins gamla
republikanska ”stöttrupper”, Irish Republican Army
(IRA). O’Duffy gjorde sig emellertid omöjlig
på gr. av sina fascistiska tendenser och
efterträddes 1934 av Cosgrave. De Valeras strävan
att göra I. självförsörjande fick betydande
resultat genom utveckling av vete- och
sockerbetsodlingen och anläggande av en rad industrier,
men ett väsentligt drag i landets ekonomi var
och förblev det starka beroendet av handeln med
Storbritannien. Handelskriget upphörde genom
en överenskommelse 1938. Som ett led i N.
Chamberlains politik att över huvud taget
förbättra förhållandet till I. återlämnades s. å. de
s. k. för dragshamnarna Cobh, Berehaven och
Lough Swilly. Kravet på förenande av hela
Irland genom anslutning till I. av de sex n. ö.
grevskapen i Ulster har icke uppgetts.
Enhets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
