Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
Italien
230
(latifondi). Dessas ägare utarrendera jorden, ofta
genom flera mellanhänder, som utsuga de
egentliga brukarna. På så sätt har jordbruket här
blivit extensivt el. delvis erhållit karaktär av
rovdrift. Man har endast i ringa mån lyckats genom
utstyckning av storgodsen begränsa olägenheterna
av detta system. Först efter 2:a världskriget
har man på allvar börjat med en modernare
arrendelagstiftning för att förbättra den individuellt
kontraktsbundna lantbefolkningens villkor. Enl.
jordreformen 1949 ff. skola 700,000 har fördelas
på 100,000 jordlösa bondefamiljer, främst i
Syd-italien. 1953 uppgåvos 35,000 obesuttna familjer
ha blivit småbrukare. På gr. av den
exten-siva driften kunde I. länge icke tillfredsställa det
egna behovet av vete och majs, de båda viktigaste
sädesslagen, trots den relativt stora areal dessa
upptogo; varje år måste en avsevärd mängd
därav importeras. Först på 1930-talet uppnådde
man märkbara resultat. 1921—24 t. ex. måste Vs
av vetebehovet täckas medelst import, men 1932
—38 ökades hektarskördarna från 10,3 dt till
nästan 15 dt, och genom odling av tidiga, mot
sommartorkan motståndskraftiga sorter och genom
intensivare skötsel av jorden och riklig gödsling
erhöll man, utan att märkbart utvidga
odlingsarealen (c:a 5 mill. har), en veteskörd på över 80
mill. dt, som täckte den växande befolkningens
behov. Efter 2:a världskriget har
veteproduktionen tillfälligt gått tillbaka, varför man varit
tvungen att åter importera detta sädesslag. Vete
är den viktigaste brödsäden. Näst vetet har
majsen störst betydelse; den användes såväl till bröd
som till gröt, s. k. polen ta. Majsen kräver mycken
fuktighet och förekommer därför nästan icke i s.
I. På Poslättens fuktigare områden, vid själva
Po och i Venetien odlas mer majs än vete.
Söderut når majsodlingen till Kampanien. Likaså
är risodlingen nästan helt begränsad till n. L,
i synnerhet v. Poslätten med dess fuktiga somrar
och i stort genomförda konstbevattningsföretag.
Goda resultat har man uppnått vid risodlingens
intensifiering genom att ansluta ständiga risåkrar
till växelbruket. Till nytta har även
omplante-ringsförfarandet varit, vilket möjliggör
dubbelskördar. Under det senaste halvseklet ha
risskördarna per har nästan tredubblats; de ha stigit från
17 dt till 50 dt. Andra slag av brödsäd, ss. råg,
korn och havre, spela relativt liten roll i I :s
jordbruk. Potatisen, som icke särsk. uppskattas i
L, har på senare tid lagt under sig ny areal,
särsk. i bergen. Sockerbetan, som fick betydelse
först på 1900-talet, odlas numera med täml. goda
hektarskördar (c:a 260 dt) på en areal av över
1,500 km2, huvudsaki. i Norditalien. Hampa
odlas huvudsaki. på ö. Poslätten och i Kampanien.
På Sicilien och i Syditaliens kustzon trivas både
sockerröret och bomullsbusken. De viktigaste
bomullsområdena äro förutom Sicilien Apenninska
halvöns s. delar, särsk. Foggia i Apulien och
Salerno i Kampanien men även Sardinien och de
meliorerade Pontinska träsken. Dessa voro sedan
urminnes tider på gr. av försumpning och malaria
så gott som obebodda. Ännu så sent som 1927
bodde här endast 937 inv. el. c:a 1,2 per km2, men
Spannmålsodling och -produktion 1938 och 1946.
Sädesslag 1938 1946
Besådd areal1) Produktion
i har i •/• i 1,000 dt i •/. i 1,000 dt
Vete 5,031,262 67,7 81,838 63,2 61,262
Vårmajs .... 1,334,608 18,0 26,381 20,3 118,980
Sommarmajs 172.743 2,3 3,016 2,3
Havre 442,215 5,9 6,291 4,9 4,606
Korn 199,029 2,7 2,479 1,9 2,298
Ris (rå) .... 148,466 2,0 8,168 6,3 —
Råg 104,086 M 1,379 1,1 1,055
Spelt 1,660 0,0 19 0,0 —
Summa 7,434,069 100,0 129,571 100,0 —
*) Genom att samma jord kan utnyttjas för mer än
en skörd under året är den årl. besådda arealen c:a
10 % större än den faktiska odlingsarealen.
1939 hade här genom torrläggningsarbeten
uppstått ett åkerbruksområde, Agro Pontino, med en
odlingsareal på över 54,000 har. — Näst vetet
intaga vingårdarna och trädgårdarna den största
arealen. Det med avseende på sitt vattenbehov
anspråkslösa olivträdet samt vinstocken äro
karaktärsväxter för L Vingårdarna förekomma i
n. I. på skyddade platser upp till 800 m ö. h.,
i s. L, på Sicilien, till 1,000 m. Med hänsyn till
den färdiga produktens kvantitet och kvalitet kan
I. icke tävla med Frankrike. Olivträdet odlas
med framgång i hela I. utom på den av starka
vinterfroster hemsökta delen av Poslätten. I
mell. I. går olivträdet i bergen upp till 400 m
ö. h., på Etna till 920 m. I s. I. har det sin största
utbredning. I Apulien bilda olivlundarna en enda
sammanhängande skog. Apulien ger V4,
Kala-brien Vs och Sicilien Ve av I:s olivskörd. Den
bästa kvaliteten erhålles dock på Italienska
Rivieran, i Toscana och Sabinska bergen.
Mellaneu-ropeiska fruktträd odlas i n. I. De ersättas i s.
I. av apelsin- och citronodlingar. För I:s
träd-gårdskultur har införandet av agrumer spelat en
stor roll. Odlingen av apelsiner och citroner
erhöll sin stora betydelse först med ångfartygens
införande, då möjligheter skapades för en
omfattande utförsel av färsk frukt. Särsk.
apelsin-och citronodlingen kräver intensiv skötsel av
jorden med konstbevattning. Dadelpalmen, som
under det arabiska väldet påstås ha kunnat bära
mogna frukter på Sicilien, är nu endast ett
pryd-nadsträd. Grönsaksodlingen, som omfattar många
olika sorter, bedrives huvudsaki. på Rivieran och
i närheten av de stora städerna. Den bildar
samtidigt grunden till en väl utvecklad
konservindustri och producerar för export. I samband med
grönsaksodlingen förekomma ofta i landskapet
framträdande blomsterkulturer, i synnerhet på
Rivieran och i Toscana.
Boskapsskötseln har stor ekonomisk
betydelse. 1949 hade I. 11,6 mill. får och getter;
motsv. siffror för nötkreatur voro 7,9 mill., för
svin 3,7 mill., för hästar 720,000, för mulåsnor
301,000 och för åsnor 574,000. Liksom överallt i
Sydeuropa dominerar småboskapen, får och
getter, över nötkreaturen. Detta sammanhänger med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
