- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 11. Infektion - Karkkila /
239-240

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - Författning och förvaltning - Rättskipning - Besittningar - Vapen och flagga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

239

Italien

240

kammarens mandattid 5 år. Senaten väljes på
regional grund genom allmänna och direkta val.
Varje region väljer i senator per 200,000 inv.
samt därefter ytterligare 1 senator för ev.
överskjutande 100,ooo-tal, vartill kommer 1 senator
för Aostadalen. Valbarhetsåldern är 40 år,
rösträttsåldern 25 år och mandattiden 6 år.
Republikens president kan därtill till senatorer på livstid
utse 5 särsk. förtjänta medborgare. Kamrarna
skola sammanträda varje vår och höst.
Lagstiftningsmakten utövas gemensamt av båda
kamrarna. Initiativet tillkommer regeringen, varje medl.
av kamrarna, varje organ el. samfund, som
författningen tillerkänt denna befogenhet, samt slutl.
folket självt. För att ett folkinitiativ skall
anses föreligga, fordras, att ett i paragrafer
utarbetat förslag framlägges, som stödes av minst
50,000 väljare. Folkomröstning anordnas för att
besluta om upphävande helt el. delvis av en lag,
när detta begäres av minst 500,000 väljare el.
5 regionala råd. Undantagna från folkomröstning
äro skatte- och budgetlagar, frågor, som beröra
amnesti och nåd, och frågor om bemyndigande
åt presidenten att ratificera internationella
överenskommelser.

Republikens president väljes — för 7 år
— i förenad session av deputeradekammaren och
senaten jämte 3 delegerade från varje regionalt
råd. 2/s majoritet anbefalles, men om sådan ej
uppnåtts efter tre omröstningar, får absolut
majoritet vara tillfyllest. —
Konseljpresidenten utnämnes av republikens president, som
sedan på hans förslag utnämner ministrarna.
Regeringen måste åtnjuta bägge kamrarnas
förtroende. Konseljpresidentens uppgift är att leda
regeringens allmänna politik och vara ansvarig
för den. Ministrarna äro gemensamt ansvariga
för regeringens handlingar, och var och en av
dem är dessutom ansvarig för vad hans
ministerium åtgör. -— Ett rådgivande organ åt
regeringen utgör Nationella rådet för
ekonomi och arbete (Consiglio nazionale
dell’-economia e del lavor o). Det är sammansatt av
experter och representanter från de produktiva
grupperna. Det har därjämte laginitiativ. Det
s. k. statsrådet (Consiglio di stato) är ett
organ för den juridiskt-administrativa
rådgivningen och har även att övervaka den
administrativa rättskipningen. En räknekammare (Corte
dei conti) har dels att utöva en förebyggande
kontroll av lagenligheten i regeringens åtgärder,
dels att i fortlöpande följd kontrollera
finansförvaltningen.

Republiken är uppdelad i regioner, provinser
och kommuner. Regionerna, sorn utgöra en
ny uppfinning i akt och mening att tillfredsställa
starka krav på självstyrelse, äro 19 till antalet
och ha utrustats med lagstiftningsmakt i frågor
av lokalt intresse inom gränser, som statens
lagar ange. En regions lagstiftningsmakt utövas
av det regionala rådet (Consiglio
regio-nale). Exekutivt organ är la Giunta, som ledes av
en president. Sicilien, Sardinien, Alto Adige
(Sydtyrolen), Venetia Giulia och Aosta-dalen ha
dessutom tillförsäkrats särskild autonomi.

Under rubriken ”konstitutionella garantier”
träffas bestämmelser såväl om en
konstitutionell domstol som om formerna för
grundlagstiftning. Den förra skall bl. a. döma i
tvister ang. lagars författningsenlighet,
kompetenstvister mellan stat och region och vid åtal,
väckta mot republikens president och ministrarna.
Den republikanska statsformen kan icke bli
föremål för ändring. Till yttermera visso äro medl.
av el. ättlingar till huset Savojen uteslutna från
alla offentliga tjänster, från både aktiv och
passiv valrätt samt förvisade från italienskt
territorium. Reorganisation av fascistpartiet är
förbjuden. Adelstitlar erkännas icke längre. De,
som tillkommit före 1922, ingå som beståndsdelar
av namnet.

Rättskipning. Högsta domstol är
kassations-domstolen i Rom, vilken endast prövar den
formella lagenligheten av överklagade beslut och
kompetensfrågor. Landet är uppdelat mellan 20
hovrätter (appelldomstolar); under dessa döma
146 tribunaldomstolar. De senares domkretsar
uppdelas i tillsammans 898 mandamenti, var och
en med sin pretura för smärre tvistemål i 2.-a
instans och smärre brottmål i i :a. Civila
bagatellmål handläggas först av förliknings- och
fredsdomare, guidici conciliatori. Dessutom finnas 91
n^f^-domstolar för grövre brottmål el. politiska
brott i i:a instans.

Besittningar. I. kom relativt sent med i kampen
om kolonier. Början gjordes i Östafrika med
Eri-trea 1882 och Italienska Somaliland 1889. Genom
Tripoliskriget 1911—12 erhöll I. av Turkiet
Libyen samt Rhodos (definitivt först 1923) och
Tolvöarna. 1936—41 innehade I. även Etiopien,
och de östafrikanska besittningarna
sammanfattades då under namnet Italienska Östafrika. I och
med 2:a världskriget störtade I:s kolonialvälde
samman. Eritrea och Somaliland erövrades av
västallierade trupper 1941, året därpå återfick
Etiopien sin självständighet, och 1943 voro
italienarna utdrivna ur Libyen. Rhodos och
Tolvöarna avträddes 1947 till Grekland. Hösten 1949
beslöt FN:s generalförsamling, att Libyen snarast
möjligt skulle bli en suverän stat, vilket skedde
dec. 1951. Enl. samma FN-beslut skall
Italienska Somaliland under 10 år framåt förvaltas av
I. som mandat för att därefter ev. bli suverän
stat. Det definitiva beslutet om Eritrea har
upp-skjutits.

Vapen och flagga. V a pen: Femaxligt
kugghjul, belagt med femuddig stjärna och omgivet
av t.h. en ekgren och t.v. en lagergren samt
därunder ett språkband med Repubblica italiana. -—■
Nationalflaggan består enl. lag 12/e 1946.
av tre vertikala fält: grönt, vitt, rött.
Krigsmarinens flagga utgöres
enl. lag 9/n 1947 av
nationalflaggan med det vita fältet
belagt med krigsmarinens
heraldiska emblem, bestående av en
med gul repstav inramad
kvad-rerad sköld, innehållande vapen
för de fyra sjörepublikerna,
över vapnet en kombination av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffk/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free