Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jeanne d’Arc (Orleanska jungfrun) - Jeanneret - Jean Paul - Jeans, Sir James Hopwood - Jeans - Jebavý, Václav - Jebel - Jebuséer - Jedo - Jeep - Jefferies, Richard - Jeffers, Robinson - Jefferson, Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401 Jeanneret—Jefferson 402
männen besatta landet. Baudricourt avvisade J.
men lät senare s. å. övertala sig och sände
henne, ridande i pagekläder, febr. 1429 med en
liten eskort till Karl VII i Chinon, dit hon
ankom i början av mars. Hon angav som sin
gudomliga mission att befria det belägrade
Or-léans, föra Karl till Reims för att krönas och
förjaga engelsmännen ur Frankrike. J. vann
Karls tillit, fick befäl över en liten trupp och
intågade 29 april 1429 i Orléans under stort
jubel. Hennes entusiasm och vita standar eldade
trupperna, och J:s närvaro förskräckte
engelsmännen. J. sårades, men genom utfall förjagades
likväl fienden maj s. å. Orléans’ befrielse ökade
tilltron till J. Småningom lyckades hon förmå
Karl och hans betänksamma omgivning att draga
till Reims, där han kröntes 17 juli s. å. I sin
tredje uppgift, fiendens fullständiga förjagande,
misslyckades J. Utan konungens tillstånd kom
J. april 1430 med en liten trupp till
Nordfrank-rike, till det belägrade Compiègne. Under ett
utfall 24 maj s. å. tillfångatogs hon av
burgun-diska trupper, vilkas befälhavare sålde henne till
engelsmännen. I Karl VH:s omgivning torde J:s
försvinnande snarast ha känts som en lättnad.
Engelsmännen ställde J. inför en fransk
andlig domstol under ordförandeskap av den
lågsinnade Cauchon, biskop av Beauvais. Hon
anklagades för trolldom m. m. men försvarade sig klart
och värdigt. 30 maj 1431 brändes J. offentligt
på torget i Rouen, vidhållande tron på sin
missions gudomliga ursprung. Karl VII lät 1450
återupptaga processen, och en ny dom 1456
förklarade, att J. varit oskyldig. — J :s betydelse
för Frankrike var oerhörd. Hennes uppträdande
betecknade en vändpunkt i kriget, återgav folket
självförtroende och räddade landet. Trots
syner och röster förblev J. en sund,
handlingskraftig lantnatur — stark, ihärdig, tapper, frisk,
rättfram och enkel. För Frankrike blevo hennes
namn och gärning en nationalsymbol, som icke
kunnat förstöras av Voltaires smädedikt ”La
Pu-celle” eller Anatole Frances glänsande men
rationalistiskt fördomsfulla ”Vie de Jeanne d’Arc”
(2 bd, 1908). För dramatiken har J:s gestalt
spelat en stor roll; särskilt märkas Schillers
”Die Jungfrau von Orléans” och B. Shaws
”Saint Joan” (1923). J. beatificerades 1909 och
kanoniserades 1920. — Litt.: J. Quicherat,
”Pro-cès de condamnation et de réhabilitation de
J.” (5 bd, 1841—49); P. Champion, ”Procès
de condamnation de J.” (2 bd, 1920—21);
Victoria Sackville-West, ”S:t Joan of Arc” (1936;
sv. övers. 1937); S. Stolpe, ”J.” (1949).
Jeanneret [’ganrä’], schweizisk-franska
konstnärer under 1900-talet, se Le Corbusier.
Jean Paul [$ä pau’l], pseud. för J. P. F.
Richter.
Jeans [dMnz], Sir James Hopwood,
engelsk matematiker, fysiker och astronom (1877—
1946), prof, i Cambridge 1904. J. sysslade
framför allt med astrofysikaliska problem, på vilka
han tillämpade den statistiska mekanikens lagar.
J. var en högt skattad populärvetenskaplig förf.
Flera populärvetenskapliga skrifter finnas i sv.
övers., ss. ”Universum omkring oss” (1930),
”Världsalltets mysterier” (1931), ”Stjärnorna i
deras lopp” (1932), ”Välljud och missljud” (1942),
”Fysik och filosofi” (1945) och ”Hur fysiken
utvecklats” (1948).
Jeans [eng. utt. d^inz], långbyxor av blåtyg,
efter amerikansk cowboymodell, som blivit
populära bland ungdomar på 1950-talet.
Jebavy [je’bavi], Vå cl av, tjeckisk skald
(1868—1929). J., mest känd under pseud. O
tokar Bfezina, räknas som tjeckernas störste
skald i nutiden, och hans språk har en sublim
skönhet. Ädel humanitet och mystisk religiös
uppfattning av livet karakterisera hans verk. J.
utgav bl. a. diktsamlingarna ”Stavitelé chråmu”
(Tempelbyggarna; 1899) och ”Ruce”
(Händerna; 1901) samt essäsamlingen ”Hudba pramenü”
(Källornas musik; 1918; sv. övers, av E. Weer
1928).
Jebel, se Djabal.
Jebuséer, forntida folk i Palestina av
kanaa-neisk stam, innehade vid israeliternas invandring
staden Jebus (Jerusalem) med omnejd. David
fråntog dem staden.
Jedo (Edo), före 1869 namn på Tokyo.
Jeep [d^ip, sv. utt. jip] (amer.), militärbil,
konstruerad av Willys-Overland Motor Corp.,
To-ledo, Ohio, i samarbete med amerikanska
militärmyndigheter. Ordet j. anses vara bildat av g
och p [utt. dU pi], de första initialerna i general
purpose war truck. — J. var fullt
utexperimente-rad före 1939 och började tillverkas i stor skala
omedelbart efter U.S.A:s inträde i 2:a
världskriget. Sammanlagt fabricerades under kriget
c:a 600,000 ex. av vagnen. — Tekniska data för
j. äro följ.: Nettovikt 1,050 kg, lastförmåga 0,25
—0,5 ton, beroende på hastigheten. Motorn är
4-cylindrig med 2,2 1 cylindervolym och utvecklar
max 60 hk. Vagnen har differential både på
fram-och på bakaxel och kan medelst en extra växel
drivas 4-hjuIigt, varvid antalet hastigheter är 6
framåt och 2 bakåt. — Den s. k. freds jeepen
utrustas dessutom ofta med ett särskilt
kraftuttag baktill, t. ex. i form av en remskiva (se
bild 13 å pl. vid Automobil).
Jefferies [d^e’friz], John Richard,
engelsk författare (1848—87). Känd är framför allt
hans ”Wild life in a Southern country” (1879)
för sina intima naturskildringar. Psykologiskt
intressant är även ”The story of my heart”
(1883).
Jeffers [d?e’faz], Robinson, amerikansk
författare (f. 1887), var under flera år bosatt
i Italien, Schweiz och Tyskland, debuterade
som förf. 1912. Hans bästa diktsamlingar äro
”Roan stallion, Tamar, and other poems” (1925),
”The women at Point Sur” (1927), ”Cawdor”
(1928), ”Dear Judas” (1929), ”Give your heart
to the hawks” (1933), ”Solstice” (1935) och den
våldsamma tidsuppgörelsen ”The double axe”
(1949). J. har originalitet och djärvhet. Hans
diktade värld är full av vildhet, grymhet och
känslosamhet: det primitiva och perversa är
härskande. — Monogr. av L. C. Powell (1934).
Jefferson [d^fasn], Thomas, amerikansk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
