Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johnson-Mollison, Amy - Johnsson, Ivar - Johnsson, Jive - Johnsson, Melker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
499
Johnson-Mollison—Johnsson
500
Johnson-Mollison [d^å’nsn-må’lisn], Amy,
engelsk aviatris (1908—41), 1932—38 g. m.
flygaren J. A. Mollison. J. genomförde många
bemärkta flygningar, bl. a. London—Port Darwin
(Australien) 1930 och London—Kapstaden 1932
och 1936, sista gången på en tid av 3 dygn 6 tim.
J. förolyckades vid flygning med krigsflygplan.
Johnsson, Ivar Viktor, skulptör (f. 1885
12A). J. studerade skulptur vid Högre
konstindustriella skolan i Stockholm 1906—08 och vid
Konsthögsk. till 1911. Efter studievistelser i
Frankrike, Italien och Danmark var han lärare
vid Konsthögsk :s dekorativa avd. 1918—20. —
J:s första arbeten i ädelt material äro från åren
1911—12, delvis tillkomna i Paris, ss. de
formfasta bronserna ”Fransyska” (byst) och
”Parisflicka” (huvud) samt Göteborgs museums skarpt
karakteriserade ”Kvinnohuvud” i ebenholts. 1914
högg J. i granit, resp, kalksten två halvt
draperade kvinnogestalter av elegant, något
Milles-aktig rytmik: fontänfiguren ”Skogsrå” för
Kungsparken i Göteborg samt den 65 cm höga
statyetten ”Segrarinna”. Från den lyriska,
spröda stiliseringen i sistn., nu Malmö museum
tillhöriga statyett och den påtagliga arkaismen i
Tierps altartavla (polykrom trärelief, 1915) kom
J. in på en arkitektursmyckande granitstil i en
rad figurer för Tekniska högsk., t. ex. den mjukt
rundade ”Flickan på delfinen”, samt i Sveriges
allmänna hypoteksbanks kärvare portalfigurer
(1920). Om J. dittills i viss mån följt Milles’
utvecklingsgång, tog han med bronsstatyn ”David”
(1921, sedan rest i Hälsingborg och belönad med
Grand prix i Paris) upp en helt avvikande
stillinje, grundad på hans i Italien väckta intresse
för den florentinska ungrenässansens realistiska
bronsmästare, särsk. Donatello. Denna
klassiskrealistiska bronsstil fortsattes i den nästan
sirliga gruppen ”Afrodite med den döende Adonis”
(1923, i Göteborgs och Malmö museer) samt
mera monumentalt i ”Den vrede Apollon” (1927,
i Norrköpings museum). Av övriga verk från
1920-talet må nämnas Nationalmuseums
bronsstatyett ”Uppvaknande Venus” och krederade
trästaty ”Moder och barn”, båda präglade av lugnt
behag liksom den stora ”Flickan med fågeln” i
förgyllt trä, samt vidare gavelgruppen i kalksten
på Uppståndelsekapellet, Skogskyrkogården, och
stuckf risen ”Hiaden” i Stadsbibl:s entréhall,
Stockholm. J. arbetade nu även med
konsthantverk, ss. möbler och skulpterade järn- och
bronsurnor. I slutet av 1920-talet restes i
Pildamms-parken, Malmö, som minnesmonument över
Baltiska utställningen hans reliefaktigt komponerade
granitgrupp ”Tidens genius”. Gripande är
bronsgestalten ”Kvinna vid havet”, uppsatt 1934 som
en över 5 m hög krönfigur på monumentet över
sjökrigets offer ovanför Stigbergskajen i
Göteborg. Liknande enkelhet i greppet visar Tycho
Brahe-stoden, en 3 m hög granitfigur, rest vid
Uranienborgsområdet på Ven 1946. En större
fontänanläggning med friskulpturer och reliefer i
sten, ”Arbetets ära och glädje”, avtäcktes i
Eskilstuna 1942, en mindre fontän i Eslöv 1946.
— Litt.: N. Sjögren, ”1. J.” (1934).
Ivar Johnsson: Tycho Brahe. Rest på Ven 1946.
Johnsson, Johan Wiktor (Jive), präst (f.
1894 19/»), teol. kand, i Lund 1921, komminister i
Söderköping 1922, föreståndare för Stockholms
stadsmission sedan 1924. J. har gjort en
betydande insats inom praktiskt taget alla grenar av
det sociala arbetet i huvudstaden och även som
ungdomsledare. Led. av A. K. sedan 1945- J- har
bl. a. utg. ”Tro och gärning. Minnesskrift till
Stockholms stadsmissions 75-årsjubileum” (1928)
och är sedan 1939 red. för ”Stockholms julbok”.
Han tillägnades 1944 festskriften ”Livssyn och
social vård”.
Johnsson, Albert Melker Heribert,
litteraturhistoriker, skolman (f. 1903 3%), fil. mag. i
Lund 1926, fil. dr i Göteborg 1934, doc. i
litteraturhistoria vid Göteborgs högsk. 1936—38,
adjunkt i modersmålet och historia vid Högre allm.
lärov. å Östermalm i Stockholm 1937, lektor där
1947. Han var 1941—47 litterär rådgivare i
Kooperativa förbundets bokförlag och är sedan
1944 led. av Nämnden för svensk språkvård. J.
har med konsekvens och utbyte tillämpat ett
sociologiskt betraktelsesätt i ”En åttitalist. Gustaf
af Geijerstam 1858—95” (dr-avh., 1934) och ”D.
H. Lawrence. Ett modernt tankeäventyr” (1939).
I ”Nietzsche och Tredje riket” (1943) belyste J.
sambandet mellan nationalsocialismen och den
tyske tänkaren. Som kulturhistoriker har J. i
radikal anda tagit ställning till skilda aktuella
litterära, pedagogiska och politiska spörsmål, bl. a.
i essäsaml. ”Ledmotiv 1939—46” (1946). På
uppdrag av 1946 års skolkommission studerade J.
1946—47 skolväsendet i U.S.A., varom han
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
