- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 11. Infektion - Karkkila /
665-666

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jürgensen, Jörgen - Jüterbog - Jyväskylä - Jäck - Jäder - Jäderin, 1. Edvard - Jäderin, 2. Anna - Jäderin, 3. Maja Jäderin-Hagfors - Jäders bruk - Jädraån

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

665

Jüterbog—Jädraån

666

1809 med ett kaparfartyg till Island, där han gick
i land, tillfångatog landshövdingen och grep
makten för 3 mån. Hans maktutövning avbröts
genom ankomsten av ett engelskt krigsfartyg. J.
("hundradagakonungur”) förde därpå en
kringflackande tillvaro, ofta straffad el. på äventyr,
och tillbragte sina sista år i Australien.

Jüterbog [jy’tarbåk], stad i Brandenburg,
Tyskland, 65 km s. s. v. om Berlin; 13,200 inv.
Vid J. slog Torstensons kavalleri 23 nov. 1644
det kejserliga och sachsiska kavalleriet.

Jy’väskylä, stad i Vasa län, Finland, gr. 1837,
centrum för en vidsträckt landsbygd i mell.
Finland; 25 km2; 28,000 inv., finsktalande. J. har
ett vackert, terrassformigt läge mellan en ås och
sjön Jyväsjärvi, som avflyter till Päijänne.
Livlig ångbåtstrafik med orterna vid Päijänne. Flera
läroanstalter, bl. a. Finlands äldsta finskspråkiga
folkskollärar- och -lärarinneseminarium (gr.
1863) och ett ansenligt bibliotek. J. är en
industristad i stark utveckling. En fanerfabrik,
Kangas pappersbruk och statens metallfabriker
äro de förnämsta industrianläggningarna. J. har
järnvägsförbindelse sedan 1897.

Jäck, mindre gaffel-, spri- el. trekantsegel, som
på kuttrar el. segelbåtar föres på en nära
akterspegeln stående j ä c k m a s t.

Jäder, socken i Södermanlands län,
österre-karne härad, vid Mälaren, ö. om Eskilstuna;
51,71 km2, 851 inv. (1952). Tillhör Mälarslätten.
3,293 har åker. Egendom: Fiholm. Ingår i J:s
och Barva pastorat i Strängnäs stift,
österrekar-ne kontrakt; tillhör storkommunen Kafjärden.
— Den medeltida kyrkan tillbyggdes på
1640-talet under ledning av N. Tessin d. ä. och
omdanades till ett för den yngre Vasatidens
arkitektur typiskt verk. I kyrkan finnas ett av Jan
Bor-man utfört altarskåp (se bild 1 å pl. vid d. o.)
samt epitafier av Heinrich Wilhelm över Axel
Oxenstierna och dennes familj. I J:s socken ligger
det för sin Sigurdsristning bekanta
Ramsunds-berget.

Jäderin. 1) Edvard J., geodet (1852—1923),
prof, vid Tekniska högsk. 1911, fil. hedersdr i
Uppsala 1907. J. vann berömmelse genom en ny
metod för basmätning med användande av en
mellan två stativ utspänd, böjlig metalltråd.
Sedan metalltråden förfärdigats av den nyuppfunna

Jyväskylä.

Jäders kyrka.

legeringen invar, varigenom utomordentlig
precision kunde nås, använde J. med framgång sin
metod vid den svensk-ryska gradmätningsexp. till
Spetsbergen, där han 1899 uppmätte en 10 km
lång baslinje. Numera användes J:s
basmätnings-metod över hela världen. J. utförde ett högt
skattat arbete som livförsäkringsmatematiker
samt utövade en flitig verksamhet som
populär-astronomisk skriftställare och föreläsare.

2) Anna J., den föreg:s syster, författarinna
(1855—1950), se Branting 2).

3) Maria (M a j a) J ä d e r i n-H a g f o r s,
dotter till J.i), författarinna (1882—1953),
1902—20 g. m. försäkringstjänsteman F. A.
Hag-fors. J. har utg. en rad ungdomsböcker samt
romaner för vuxna: ”Madeleine Corelius” (1930),
”Mödrar och döttrar” (1931), ”Varje kvinnas
rätt” (1935) och ”Gryningens timma” (1937), en
skildring från Ryssland. ”Min far upplever
polarnatten” (1939) handlar om Edvard J :s
deltagande i en expedition till Spetsbergen och hans
övervintring där.

Jäders bruk, i Arboga landskommun,
Västmanlands län, vid Arbogaån, 4 km ovan Arboga, med
station på Örebro—Köpings järnväg. Äges
sedan 1914 av J:s intressenter och omfattar
sågverk, hyvleri och elkraftverk. Jäders gård
skänktes 1377 till Julita kloster samt indrogs 1527 till
kronan. Den första smedjan anlades 1617. 1757
blev J. privategendom genom W. Mannerstråle,
vars ättlingar äro brukets huvudintressenter.

Jädraån, tillflöde till Gästriklands Storsjö från
Hyn m. fl. sjöar i Svärdsjö socken, Dalarna;
omkr. 100 km.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffk/0417.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free