Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järpen (Hjärpen) - Järpe skansar - Järporre - Järpsläktet - Järpströmmen - Järpströmmens kraftverk - Järpås - Järrel, Stig - Järrestad (härad) - Järrestad (socken)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
727
Järpe skansar—Järrestad
728
Järpe. Ur ”Våra fåglar i Norden”.
ö. h.); 2,01 km2, 1,153 inv. (1952). Samrealskola
och provinsialläkare. En cellulosafabrik tillhör
ab. Tegefors verk.
Järpe skansar, i Undersåkers socken,
Jämtlands län, vid Järpströmmen, nära Järpens station,
började byggas av svenskarna efter Jämtlands
erövring 1644—45. 1659—60 anlades nya
försvarsverk, som 1677 utan motstånd besattes av
norrmännen. Efter dessas återtåg förstärktes
verken, och på 1680-talet uppfördes ett fyra
våningar högt stentorn. 1734 års riksdag beslöt, att
J. skulle raseras; endast tornet vidmakthölls.
1808 försvarades den tillfälligt förstärkta
ställningen med framgång av ett kompani jämtar.
14 juli 1809 utrymdes skansarna, som därpå
raserades av norrmännen.
Järporre, zool., se Järpsläktet.
Järpsläktet, Tetrdstes, tillhör underfam.
orr-fåglar av ordn. hönsfåglar och igenkännes på att
tarsernas nedre del och tårna sakna fjädrar samt
att huvudet bär en tofs. Tre arter finnas i
Europa och Asien. De vistas i skogar och leva parvis.
Den svenska arten, den nordeuropeiska j ä r p e n,
T. bonasia, finnes från Småland till Torne
lappmark. Färgen är spräcklig i brunt, grått, svart
och vitt, och stjärten bär nära spetsen ett svart
band. Hos hannen är strupen svart. Järpen lever
av bär, knoppar och blad och uppehåller sig
mycket på marken, där också äggen läggas i en
fördjupning. Oroas den, trycker den dock ej utan
flyger upp i ett träd, där den håller sig
orörlig, till dess faran är över. Järpen kan bilda
bastarder med andra vilda hönsfåglar. I Sverige
har man anträffat några exemplar av bastard
mellan orre och järpe, järporre, och ett av
bastard mellan dalripa och järpe, r i p j ä r p e.
Järpströmmen, se Indalsälven.
Järpströmmens kraftverk, i Indalsälvens n.
källarm, Järpströmmen; J. byggdes 1939—44 av
ab. Svarthålsforsen (Stockholms stad); effekt
120,000 kW.
Järpås. 1) Socken i Skaraborgs län, Kållands
härad, huvudsaki. på Skaraslätten, v. om Lidan;
43,82 km2, 1,381 inv. (1952). Genomdrages i v.
av skogtäckta bergsryggar. 2,533 har åker. I
socknen ligga J.2) samt egendomarna
Russel-backa, Domö m. fl. Torvfabrik. Kyrkan uppf.
1806. Ingår i J., Uvereds och Häggesleds
pastorat, Skara stift, Barne kontrakt; utgör tills, m.
Uvered och Häggesled storkommunen Järpås;
72,14 km2 land, 1,992 inv. (1952).
2) Municipalsamhälle (sedan 1919) i J.i) vid
statsbanelinj en Lidköping-—Håkantorp 17 km s. v.
om Lidköping; 1,75 km2, 662 inv. (1952);
bired-skapsfabrik och mekaniska verkstäder, av vilka
en tillhör ab. Lidköpings värmeledningsindustri.
Järrel (eg. Ohlsson), Stig Karl Olof,
skådespelare (f. 1910 V2). J. genomgick 1929—31
Dramatiska teaterns elevskola och var därefter
4 år engagerad vid Gösta Ekmans teater företag.
På Blancheteatern, där han därefter var
anställd, utförde han flera livligt observerade
roller. 1941—44 var J. knuten till Nya teatern och
1944—48 till Dramatiska teatern, där han utförde
så skiftande roller som
Aigistos i ”Flugorna”,
Christopher Mahon i
”Hjälten på den gröna
ön”, baron Sinclair i
”Av hjärtans lust” och
Jack Tanner i
”Mannen och hans
överman”. 1948—49 var
J. knuten till
Stockholmsteatern på
Cir-cus, där hans
tolkning av Hamlet var
egenartad. På
Blancheteatern gestaltade
J. 1949 kaptenen i
”Dödsdansen” och Arnold Holt i ”Edward, min
son”, varjämte han några sommarsäsonger varit
den ledande manliga kraften i Kar de
Mumma-revyema. — J. har även medverkat i film (sedan
1935), där hans genombrott kom 1944 som
lektorn i ”Hets”. Sin debut som filmregissör gjorde
han med ”Onda ögon” (1947). — J. är en av
våra kunnigaste och mest mångsidiga
skådespelare. Han har utg. diktsaml. ”Det rinner så
mörka floder” (1940). — G. 1) 1937—48 m. Karin
Juel; 2) 1948 med skådespelerskan Ingrid
Backlin.
Järrestad, härad i Kristianstads län, s. ö.
Skåne, på Simrishamnsslätten; omfattar
kommunerna Simris—Nöbbelöv, Järrestad, ö. Tommarp,
Gladsax, ö. Vemmerlöv, Stiby, Vallby, Bolshög.
Tillhör Simrishamns fögderi samt Ingelstads
och J:s domsaga (tingsställe Simrishamn).
Järrestad, socken i Järrestads härad (se föreg.
art.); 7,5a km2, 624 inv. (1952). I s. Tommarps-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
