Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järte, Otto - Järtecken - Järv el. filfras - Järva - Järvafältet - Järved - Järvi - Järvinen, Kyösti - Järvsta - Järvsö - Jäslera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
731
Järtecken—Jäslera
732
löshetskommission 1914—23 och sekr. 1917—22
samt som sekr. i arbetslöshetsfrågor hos
Statsutskottet deltog J. aktivt i utformningen av den
svenska arbetslöshetspolitiken. Han var led. av
pensionsförsäkringskommittén 1928 och av
kommittén rörande privatanställda 1931. Tidigt
intresserad av journalistik och politik, var J. 1906
—08 Berlin-korrespondent och 1909—15
ledarskribent för
Social-Demokraten; 1911—15
var han
socialdemokratisk led. av Stockholms
stadsfullmäktige. J.
deltog 1915 i den
ak-tivistiska rörelsen och
uteslöts som följd
därav s. å. ur
Socialdemokratiska partiet.
1924 inträdde J. i red.
för Svenska
Dagbladet som ledarskribent.
S. å. inträdde han
officiellt i
högerpartiet och invaldes i
A. K. Här gjorde han sig genast bemärkt
genom sina stora kunskaper främst i sociala
frågor och genom sin skicklighet som talare och
debattör. På gr. av opposition inom partiet mot
det s. k. permanensavtalet mellan Svenska
Dagbladet och Ivar Kreuger, varigenom J. gjorts till
politisk huvudredaktör, trädde J. tillbaka vid
kandidatnomineringen till 1932 års riksdagsval.
Samtidigt lämnade han sin byråchefsbefattning.
J :s skriftställarskap har ställt honom i första
ledet av Sveriges politiska publicister. Han har
utg. flera skrifter i sociala och politiska frågor,
bl. a. ”Fackföreningsrörelsen i Danmark” (i
”Fackföreningsrörelsen”, utg. av
Landsorganisationen, bd 2, 1912) och ”Aug. Bebel som
socialpolitiker” (1914).
Järtecken (härledningen oviss), förebådande
under, ”tecken” (på himmelen, vid frågande
offer o. s. v.).
Järv el. f i 1 f r a s, Gülo gülo (boreälis),
tillhör fam. mårddjur av ordn. rovdjur. Från
övriga mårddjur skiljer sig j. genom undersätsig
kropp, kort, yvig svans, kort och tjock hals och
stort huvud. Benen äro korta och starka, fotterna
väpnade med långa, krökta klor. Längden
uppgår till 1 m (varav omkr. 15 cm komma på
svansen), och boghöjden är 0,4 m. Den yviga
pälsen är ovan svartbrun, under och på fotterna
nästan svart. J. förekommer i Sverige
huvudsaki. i fjälltrakterna. Under sommaren livnär
den sig mest av sorkar och lämlar. Den
anfaller dock även större däggdjur och är en svår
fiende till renen. Då j. även under vintern kan
finna föda och lätt förflyttar sig i snön, ligger
den ej i dvala.
Järva, del av Solna stad.
Järvafältet, militärt övningsfält omedelbart n.
om Stockholm med skjutbanor, områden för
fält-och artilleriskjutning, stormpionjärtjänst och
mintjänst samt lokaler och anordningar för
tillfällig förläggning av personal och hästar. 1913 an-
lades Garnisonskyrkogården vid Silfverdal och
1916 Barkarby flygfält. — Huvuddelen av
Stockholms garnison tillhörande förband äro numera
förlagda på J.: Svea livgarde vid Sörentorp,
Svea art.-reg. vid Risne, Svea ingenjörkår vid
Frösundavik, Signalreg. vid Lilla Frösunda samt
Svea flygflottilj vid Barkarby. Därjämte finnas
på J. förlagda arméns intendenturförråd i
Stockholm och inf:s kadettskola vid Bagartorp invid
Ulriksdals station samt Stockholms tygstation vid
Solvalla.
J. är rikt på fasta fornlämningar,
vilka varit föremål för en systematisk inventering,
vars resultat framlagts i tryck (”J :s
fornlämningar”, i ”Vägledningar utg. genom Kungl.
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakad.”, 11,
1929).
Järved, förort till Örnsköldsvik, se Arnäs.
Järvi, fi., insjö, träsk; i finska ortnamn.
JäTvinen, K y ö s t i Nestor, finländsk
nationalekonom och politiker (f. 1869), rektor för finska
handelshögskolan i Helsingfors 1911—18, prof,
i handelslära 1922—39. J. var finansminister 1925
—26, handels- och industriminister 1928—29 samt
åter finansminister 1931—32. Han har utövat
ett omfattande skriftställarskap.
Järvsta, samhälle i Valbo sn i Gästrikland.
Järvsö, socken i Gävleborgs län, V.
Hälsinglands domsagas tingslag, kring Ljusnan v. om
Hudiksvall; 695,68 km2, 6,866 inv. (1952). Starkt
kuperade skogstrakter, som i Gluggberget i s.
uppnå 517 m ö. h. Bygden är främst samlad
i Ljusnans dalgång. 4,857 har åker. Vid älven och
N. stambanan ligga tätorterna Järvsö (906
inv., 1951) med provinsialläkare,
distriktslantmä-tare och ett par snickerifabriker samt S k ä s t r a
(338 inv.) med sågverk, hyvleri och tegelbruk
m. fl. industrier. Egendomar: Stenegård,
öster-skästra och Kyrkbyn. Hälsingegården är
lanthus-hållsskola. Statens sjukhus för spetälska,
landets enda, har nu ombildats till sinnessjukhus.
Stora skogsarealer ägas av trävarubolag. Den
nuv. kyrkan av sten uppf. 1838, ombyggd 1892,
är näst Uppsaladomen stiftets rymligaste kyrka.
Den nutida tornavslutningen är från 1932—33;
pastorat i Ärkestiftet, Ljusnans kontrakt; utgör
storkommunen Järvsö.
Jäslera, geol., se Jordflytning.
Järv på Skansen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
