Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kackerlackor - Kadaver - Kadaverin - Kadens - Kader - Kaderövning - Kadesh, Qadesch - Kadett - Kadettpartiet - Kadettskolor - Kadett-tyg - Kadi - Kadiak - Kadievka - Kadiköy - Kadjarer - Kadmeia - Kadmium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
759
K adaver—K admium
760
nen. De uppträda ofta massvis, särskilt i bagerier,
kök, magasin o. s. v., där de kunna anställa stor
skadegörelse. I Sverige finnas endast fyra arter
k., av vilka den lapska kackerlackan
(Ectobia lapponica) är en blott centimeterlång
art. Den förekommer täml. allmänt utomhus
över hela landet och uppträder som skadedjur
endast i nordligaste Sverige, där den kan vara
mycket besvärlig i lappkåtorna. De övriga
arterna, tyska k. (Phyllodromia germanica),
vanliga k. el. torrakan (Blatta orientalis)
samt amerikanska k. (Periplaneta
america-na), äro alla införda utifrån och förekomma
blott inomhus. Den sistnämnda, som blir ända
till 3 cm lång, uppträder i Sverige blott tillfälligt
i hamnstäderna.
Kadäver (lat. cadäver), as; lik.
Kadaverin, pentametylendiamin, C5H14N2,
bildas genom avspjälkning av kolsyra ur
äggviteämnen vid dessas förruttnelse. K., som är en i
vatten lättlöslig bas, har iakttagits i urinen vid
utsöndring av cystin och räknas till de s. k.
lik-gif terna.
Kade’ns [el. -a’ijs] (it. cadenza, fr. cadence),
mus., slutfall, avslutning. En fullkomlig k.
går från dominanten till tonikan (helslut), en
ofullkomlig k. från tonikan till dominanten
(halvslut), en pl agal i sk k. från
underdomi-nanten till tonikan och en bedräglig k. från
dominanten till något annat ackord än tonikans.
— I de stora konsertformerna anbringas ofta en
k. i slutet av första el. i sista satsen. Dessa k.
improviserades vanl. men kunde även utskrivas av
kompositören, dock utan förbindelse för solisten
att följa just denna form.
Käder (fr. cadre, av ital. quadro, av lat.
quadrus, fyrkantig), den fast anställda personalen
vid krigsmakten, särsk. av befälsgrad
(befäls-kader). — Kadersystem, se
Härordning.
Kaderövning, krigsv., innebär, att de förband,
som deltaga i övningen, endast utgöras av
stommar (kadrar), främst befäls- och stabspersonal
samt signalorgan.
Kadesh [-/], Qadesch, forntida stad i
Syrien vid Orontesfloden, 23 km s. ö. om det nuv.
Homs. Under 2:a årtusendet f. Kr. spelade K.
en viktig roll i Orientens historia; bl. a.
utkämpades på 1280-talet f. Kr. vid K. en ryktbar strid
mellan farao Ramses II och hettiterna. Den 32
m höga ruinkullen (Tell Nebi Mend) undersöktes
1921 av franska arkeologer.
Kade’tt (fr. cadet, yngre son, ung adlig
offi-cersaspirant, urspr. av lat. ca’put, huvud),
vedertagen benämning på elev vid läroanstalt för
utbildning till officer. Särskilda kadettkompanier
upprättades på 1600- och 1700-talen i flera länder.
I Sverige inrättades en kadettkår för art. och
fortifikationen 1738, följd av en i Karlskrona
(1756) och en i Finland. 1792—1874 och sedan
1895 benämnes elev vid Krigsskolan, tidigare
Krigsakad. på Karlberg, k. Även elever vid de
jämlikt 1942 års försvarsbeslut inrättade
kadettskolorna benämnas k. — Marinens kadettkår
ut-göres av sjökadetter, marininte n-
dentkadetter, reservkadetter samt
kustartillerikadetter. — Flygvapnets
kadettkår utgöres av flygkadetter, m
e-teorologkadetter och reservinte
n-dentkadetter.
Kadettpartiet, populärt namn på det liberala
partiet i ryska riksduman. Namnet ”kadetter”
(”kadettpartiet”) härledes från
begynnelsebokstäverna K. D. (ryskt uttal ”ka de”) i partiets off.
namn, Konstitutionellt demokratiska partiet. Det
var inflytelserikt under första riksduman men
överskattade vid dennas upplösning (21 juli 1906)
sin styrka, när dess flesta medlemmar från
Viborg dristade utfärda det s. k. Vi b o r g
sma-n i f e s t e t, en maning till värnplikts- och
skat-tevägran. Manifestet vann ej genklang, och i de
följ, dumorna intog partiet en osäker ställning,
tills det under 1 :a världskriget blev
samlingspunkt för de mest utpräglade en ten te vännerna i
Ryssland. Efter marsrevolutionen 1917 blevo
flera av partiets ledande män medlemmar av
provisoriska regeringen. Småningom utträngdes
ka-dettministrarna ur regeringen, och efter
bolsje-viksegern i nov. s. å. upplöstes k. Partiets
ledare var P. N. Miljukov.
Kadettskolor, benämning på 4:e halvårets
officersutbildning inom armén; för blivande
reservofficerare och värnpliktiga officerare den
avslutande skolutbildningen. K. genomgås antingen på
en vinterlinje el. på en sommarlinje. K. äro
förlagda: infanteriets vid Ulriksdal, kavalleriets
i Skövde (Livreg:s husarer),
pansartruppernas i Enköping (Göta pansarlivgarde),
artilleriets i Jönköping (Smålands art.-reg.), luftvärnets
i Linköping (Östgöta luftvärnsreg.),
ingenjörtruppernas i Stockholm (Svea ingenjörkår),
signaltruppernas i Stockholm (Signalreg.) och
träng-ens i Linköping (Svea trängreg.). — Se även
Flygkadettskolan och Sjökrigsskolan.
Kadett-tyg, kraftigt, randigt bomullstyg i
sa-tängbindning, användes till arbetskläder.
Kädi (arab. kä’di), ”domare”, särskilt ordf, i
den i alla muhammedanska städer befintliga
domstol, som ej efter skriven lag utan efter koranen,
sunna och fet vasamlingar dömer som första
instans i alla civila och religiösa mål.
Kadiak, ö i Alaska, se Kodiak.
Kadievka [kadi’jefka], stad i ö. Ukraina, s. ö.
om Charkov; 77,800 inv. K. är en betydande
gruvstad inom Donetsbäckenet med stora
stenkolsgruvor samt koks- och bensolfabriker.
Kadiköy, förstad till Istanbul, antikens
Chal-kedon (se d. o.).
Kadjärer, namn på den i Persien 1795—1925.
regerande dynastien.
KadméFa, borgen i Tebe, grundad av Kadmos
(se d. o.).
Ka’dmium, en vit, tvåvärdig metall, som är
hårdare än tenn och kan dragas till tråd och
ut-hamras till bleck. Den är lättlöslig i salpetersyra,
något svårare löslig i svavelsyra och saltsyra,
olöslig i baser. Dess kemiska tecken är Cd,
atomvikt 112,41, atomnummer 48, spec. v. 8,64,
smpt 320% kpt 767°. Med svavel bildar k. en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
