Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kamera - Kameral - Kameralexamen - Kameralist - Kamerallagfarenhet (kameralistik) - Kamerlingh-Onnes, Heike - Kamerun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
853
Kameral—Kamerun
854
mellanställning intar den s. k. ”handkameran”.
Den är tillverkad av metall för negativformaten
9 X 12 cm, 12 X 16,5 cm och 13 X 18 cm, har
extra långt bälgutdrag och lätt utbytbart
objektiv samt ett stort antal inställningsmöjligheter,
som gör den allmänt användbar för
stativfotografering under de mest skiftande förhållanden.
Den har även kopplad avståndsmätare och
användes också för reportagefotografering o. dyl.
på fri hand. — En vanlig hopfällbar stativkamera
är ”reskameran” el. ”universalkameran”, som
användes allmänt vid alla slag av teknisk
fotografering i och utanför ateljén. —
Porträttfotografering i ateljé utföres vanl. med en
ateljékamera, en större bälgkamera, byggd av trä
för format 12 X 16,5 cm, 18 X 24 cm och
24 X 30 cm. För barnfotografering användes
även spegelreflexkamera. En speciell form av
porträttfotografering utföres med s e r i e k
a-meran, med vilken man fotograferar en serie
porträtt (48 bilder med en Polyfoto-k.) i följd
på en plåt, som under fotograferingen förskjutes
i sidled. — Bland mera speciella k. märkas a
r-kivkameror för arkivfotografering av
ritningar o. dyl. på film. — Ang. filmkamera
se Kinokamera, flygkamera se
Flygfotografering, färgkamera se Färgfotografi,
ljudkamera se Ljudfilm, stereokamera se
Stereofotografering; se vidare Fotografering,
Fotografi, Fotografiska objektiv. — Litt.:
”Fotografisk handbok”, utg. av H. Bäckström (2
bd, 1942); K. O. Sjöström, ”Amatörfotografen”
(8:e uppl. 1950).
Kameral, som har avseende på en stats el.
ett samhälles ekonomi, beskattningsförhållanden
m. m. — Kameralbyrå, avd. i flera
centrala ämbetsverk.
Kameralexamen, universitetsexamen, som
1800—63 krävdes för inträde i kamerala
ämbetsverk.
Kamerali’st, förr tjänsteman i ett verk, vilken
sysslade med förvaltningsbestyr, för vilka
krävdes kameral författningskunskap; numera
person, som äger mera ingående kamerala kunskaper.
Kamerallagfarenhet (kamer ali s tik),
sammanfattningen av kamerala bestämmelser och
författningar samt kännedom därom; var förr
ett läroämne vid univ., nu ersatt av finans- och
f ö rvaltnings rätt.
Kamerlingh-Onnes [kä’marlir)k-å’n9s], H e
i-k e, holländsk fysiker
(1853—1926), prof.
1881—1923 vid univ.
i Leiden, där han
inrättade ett väl
utrustat köldlaboratorium,
som snart blev
världsberömt och kom att
spela en viktig roll
som ett internationellt
forskningsinstitut. Hos
K. ha många lärjungar
o. a. forskare utfört
värdefulla
undersökningar vid låg temp.,
ss. över isotermer, mättade ångors tryck, spec.
värme, gasers inre friktion, magnetiska och
optiska effekter, Peltiereffekten m. m. Att K.
(1908) lyckades förtäta helium till vätska lade
grund till vidsträckta arbeten vid
”heliumtempe-ratur”. K. erhöll Nobelpriset i fysik 1913.
Kamerun, eng. Cameroons, fr. Cameroun,
f. d. tysk koloni i Ekvatorialafrika; 519,476 km2,
c:a 4,048,000 inv. (1950). — Se karta vid
Franska Västafrika. — Kusten, som blott är
c:a 300 km lång, har två större inskärningar,
Rio del Reys estuarium och Kamerunviken, i
vilken flera mindre floder mynna med ett
virr-varr av armar. Mellan båda vikarna reser sig det
väldiga Kamerunberget. Det inre av K. är ett
platåland, uppbyggt av gnejs o. a. kristallina
skiffrar samt uppdelat i smärre högslättpartier
på olika höjd och skilda genom branter. Platån
reser sig över kustlandet med en skarp kant, över
vilken det vulkaniska Manengouba (2,200 m ö. h.)
är uppbyggt. Längre mot n. är den 1,000—1,500
m höga Ngaoundéréplatån belägen. N. v. om
denna på gränsen mot Nigeria höjer sig
Adamaua-platån, som i Shebshi Mounts når 2,040 m. N.
och ö. om Sari- och Mandaraplatåerna sänker
sig landet ned mot Tsadsjön (c:a 245 m ö. h.).
Klimatet är vid kusten i s. ekvatorialt och
mycket fuktigt samt därför ohälsosamt,
månadsme-deltalet för den relativa luftfuktigheten växlar
mellan 80 och 95 °/o. Den årliga
nederbördsmäng-den uppgår i Douala till 3,953 mm; blott jan. är
torr (30 mm). Medan månadstemp. här växlar
mellan 23°e och 2Ö°6, är den på platålandet i det
inre mycket lägre. Nederbördsmängden avtar rätt
kontinuerligt från kusten mot n. och n. ö. (c:a
500 mm nära Tsadsjön), och regntiden blir här
allt kortare, så att den i n. K. blott utgöres
av 3—4 mån. (efter n. halvklotets
sommarsolstånd). Växtvärlden är vid kusten tropisk skog.
Vikarnas inre delar äro kantade av ända till 20
m hög mangroveskog. Ovanför högvattengränsen
börjar strandskogen med Pandanus och palmer.
Lianerna äro huvudsaki. rotangpalmer.
Strandskogen sammanfaller med saltstänkbältet, och
innanför detta utbreder sig den tropiska
regnskogen. Invånarna i regnskogsområdet äro
ban-tunegrer, som leva av jordbruk. Den viktigaste
kulturväxten är bananen. Dessutom odlas jams,
taro, jordnötter, majs, maniok och sockerrör.
Befolkningen är här gles, och européernas
plantager i kustlandet lida svårt av bristen på
arbetskraft. På den nedre savannplatån leva
sudanneg-rer, som medelst hackbruk odla hirs, majs och
bananer. På Ngaoundéréplatån är
boskapsskötseln av lika stor betydelse som åkerbruket, och
på de högsta platåerna i n. v. består
växtligheten av yppiga ängar, som redan tagits i anspråk
för europeisk boskapsskötsel. Folktätheten är
störst i n. ovan io° n. br. och i s. v. kring
Yaoundé och Douala. Sömnsjukan har stor
utbredning i trakterna ö. om Yaoundé.
K. var tysk intressesfär redan från 1868, då
en tysk firma där anlagt ett faktori. 1884 blev
K. tysk koloni, som vidgades, så att den 1901
nådde Tsadsjön; 1911 ökades den ytterligare ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
