Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kamfer, japankamfer - Kamferdroppar, Kamferliniment, Kamferolja, Kamfersprit - Kamflänsrör, kamrör - Kamgamar - Kamgarn - Kamhöjd - Kamikazeflygare - Kamiker - Kamill - Kamin - Kamisarder - Kamisol - Kamke, Ivar - Kamkeramik - Kamlott, kamelott - Kam-maneter - Kammarammunition - Kammararkivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sbl
Kamferdroppar—Kammararkivet
858
n e o 1), som fås färdigbildad i hålor i veden av
Dryobalanops camphora (se Dryobalanops).
Kamferdroppar, Kamferliniment,
Kamfer-olja, Kamfersprit, se Kamfer.
Kamflänsrör, kam rör, järnrör, tätt besatt
med utstående, ringformiga flänsar, koncentriska
med röret; begagnas bl. a. i värmeledningar.
Kamgamar, zool., se Gamfåglar.
Kamgarn, garn av kamull, d. v. s. den bästa,
långfibrigaste ullen, som genom kamning
befriats från all kortfibrig och mindervärdig ull. K.
blir därigenom glatt, så att det kan användas
till vävnader, i vilka trådarnas bindning är
synlig, och utgör det bästa materialet för fina
kostymtyger m. fl. kvalitetsvaror för
beklädnads-ändamål.
Kamhöjd, medelhöjden av en bergskedja;
medelhöjden av den linje, som förbinder de högsta
topparna i en bergskedja.
Kamikazeflygare (till jap. kamikaze, ”den
gudomliga vinden”, syftande på en storm, som på
1200-talet splittrade en mongolisk
invasionsflotta, som hotade Japan), benämning på de
japanska flygare, som vid slutet av 2:a världskriget
störtade sig själva med sitt flygplan fullastat
med bomber mot fiendens fartyg, ställningar
m. m. i avsikt att nå större träff verkan.
Kamlker, grönländarnas långa ytterstövlar av
vattentätt, avhårat skinn av säl, myskoxe etc.
Kami’ll, se Sötblomsläktet.
Kamin (av grek, ka’minos, lat. caminus, ugn),
i) Se Eldstad.
2) Trång, brant klyfta i bergvägg. K. spelar
flerstädes stor roll för fjällbestigningar.
Kamisa’rder, se Camisarder.
Kamisol [-å’l], tvångströja; morgonkappa.
Kamke, Ivar, målare (1882—1936). Han
studerade vid Konstakad. i Stockholm samt
utförde stora, figurrika motiv, ss. ”Fiskauktion i
Volendam” (museet i Buenos Aires),
”Fiskar-hamn i Holland”, ”Frukttorg i Rom” m. fl. Mest
känd är han som utmärkt porträttmålare. Tills,
m. H. Lundborg utgav han ”Svenskar i nutiden”
(1934). — Litt.: M. Strömberg, ”1. K:s konst”
(1939).
Kamkeramik, arkeologisk term för en med
kamintryck ornerad keramikgrupp, som utgör
ledartefakt inom en stor kulturkrets, vilken
sträcker sig från
Sibirien till Östersjön
under yngre
stenåldern. Den med
kamintryck
ornera-de stenålderskera-miken från Sverige
är en
parallellföreteelse till verklig k.
Kamlott [-å’t],
kamelott, urspr.
ett glansigt
get-ullstyg från
Le-vanten; eftergjor-des i Europa
genom inblandning
av gethår i vanligt
Lerkärl i finsk kamkeramik.
Kam-maneter.
tjockt ylletyg. K. nyttjades förr till ytterplagg
o. dyl.
Kam-maneter, Cteno’phora, en grupp
celen-terater, från vilkas flertal de avvika genom
frånvaron av nässelkapslar. De flesta k. äro fritt
kringsimmande havsdjur, tillhörande plankton.
Den i regel
klot- el.
päron-formiga kroppen består
hu-vudsakl. av en
genomskinlig
gelémassa, i
vars mitt den
förgrenade
mat-smältningsap-paraten ligger.
K. förflytta sig
medelst slag av
små, i vertikala
rader
anordnade simplattor.
Till de i
Medelhavet vanliga
arterna hör den
med långa tentakler försedda Hormiphora
plu-mosa. En avvikande form är den bandformiga,
stundom mer en meterlånga venusgördeln,
Cestus veneris. Alla k. äro hermafrodita.
Kammarammunition, se Korthållsskjutning.
Kammararkivet utgör depå för
Kammarkollegiets äldre ämbetsarkiv och reviderade
statsräken-skaper samt för reduktionsarkiven och flera
av de karolinska räfstekommissionernas arkiv
m. m. Arkivet organiserades av Bengt
Ingolf s s o n, som var inspector archivi 1618—54.
1922 övertogs vården av arkivet av Riksarkivet,
inom vilket det nu utgör en sektion. F. n.
upptar det omkr. 14,000 hyllmeter. Dess viktigaste
del utgöres av de lokala räkenskaperna, vilka i
obrutet sammanhang sträcka sig från 1530- till
1920-talet. Hit höra de s. k.
landskapshandling-arna, fogdarnas o. a. redogörares räkenskaper.
Till dem sluta sig särskilda räkenskaper för
större gärder och bevillningar (t. ex. Älvsborgs
lösen, boskaps- och mantalslängder). Även
räntekammarböckerna fortgå i obruten följd från
1530-talet till nuv. tid. Även räkenskaper för
hovet, hären, flottan, varuhusen, tullen, myntet, de
utländska provinserna, ämbetsverken o. s. v. ha
efter avslutad revision uppsamlats i K.
Outtömliga upplysningar om den inre historien erbjuda
skrivelser till Kammarkollegium från
centralförvaltningen och provinserna (”orterna”) samt
väldiga dossierserier, i regel upplagda under den
karolinska tiden och stundom fullföljda till
1800-talet (reduktionsakter, köpegodsakter, bytesakter,
likvidationer o. s. v.). — K:s serier ha lidit svårt
av fukt och brand (slottsbranden 1697,
eldsvådorna i Kungshuset 1802 och Carl Bondes hus
1807). Därjämte har det en gång enhetliga
rä-kenskapsbeståndet delvis upplösts genom
gallringar och avsöndringar till Finland,
Östersjöprovinserna, Riksarkivet m. fl. arkiv. — Litt.: J.
A. Almquist, ”Den civila lokalförvaltningen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
