Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapillärer - Kapillärrör (hårrör) - Kapillärt vatten - Kapital - Kapitalexport - Kapitalflykt - Kapitalförsäkring - Kapitalisera - Kapitalism - Kapitalkonto - Kapitalräkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
907
Kapillärrör—Kapitalräkning
908
rikligt (stundom flera tusental på varje mm2),
varigenom den verksamma gränsytan för
blodet blir stor. De bestå av ett enkelt rör
av endotelceller samt enstaka med utlöpare
försedda celler, bildande ett grovmaskigt nätverk.
De senare cellerna äro antagl. muskelceller och
torde betinga den kontraktilitet, d. v. s.
egenskap att kunna ändra sin vidd, som utmärker k.
Möjl. är denna egenskap bunden till speciella,
utanför k. liggande, omvandlade, glatta
muskelceller, de rougetska cellerna, vilka med kontraktila
protoplasmautskott omsluta k. I vila äro många
k. slutna för att öppnas för blodströmmen vid
organets arbete. K. stå under inflytande av det
autonoma nervsystemet. Deras växlande vidd
medför olika blodhalt, varigenom organets (t. ex.
hudens) färg påverkas (blekhet, rodnad).
Kapillärrör (hår rör), rör med liten inre
diameter (mindre än i mm). Vätskors sätt att
förhålla sig i k. betingas i väsentlig grad av
kapillariteten (jfr Kapillaritet).
Kapillärt vatten, det i de fina hålrummen
mellan jordpartiklarna i ytlagren förefintliga
vatten, som växterna upptaga med sina rötter.
Detta vatten, som nedåt står i förbindelse med
grundvattnet, kvarhålles genom kapillaritet och
genomtränger jorden till olika mäktighet,
kapillärzonen, alltefter vidden av de kapillära
hålrummen.
Kapital (mlat. capitäle, av capitälis, huvud-),
från början benämningen på en utlånad
penningsumma (huvudstolen) i motsats till den
ränta summan inbringade. Då penningsumman
emellertid på ett el. annat sätt ”anlades” i vinstgivande
föremål el. företag, överfördes benämningen k.
efter hand till de reella föremål, vari penningarna
omvandlats. K. kan ta olika former. Det kan
utgöras av naturtillgångar i form av jord,
vattenfall, mineralfyndighet m. m., realkapital i
form av jordförbättringar, byggnader, maskiner,
fartyg, varulager etc., immateriellt k. i form av
rätt till patent, varumärke o. dyl., ideella andelar i
ett företag i form av andel i t. ex. dess
aktiekapital, fordringar på pengar i form av obligationer,
banktillgodohavanden m. m., fordringar på att få
varor levererade, rätt till naturaförmåner i form
av undantag etc. I vidsträcktare mening kan man
beteckna en persons kunskaper, arbetsförmåga
etc. som ett k. Gemensamt för dessa olika
former av k. är, att de ge sin ägare en avkastning,
även om denna, ss. vid möbler och annat
kon-sumtionskapital, blott består av en nyttjanderätt.
I flertalet fall bestämmes ett k:s värde av det
efter gällande räntefot diskonterade nuvärdet av
denna avkastning. Särsk. klart är detta vid t. ex.
aktier och obligationer. Vid t. ex. en livränta
existerar över huvud taget ingen huvudstol, utan
denna kan blott beräknas genom en
kapitalise-ring av dess avkastning. Vid realkapital, ss.
byggnader, vilket kan produceras, är man dock ej
villig att erlägga mer för detsamma, än vad som
motsvarar dess reproduktionskostnader, även om
det skulle ge en högre avkastning. Vid ett
företag kan man skilj a mellan f a s t k. el.
anlägg
ningskapital och rörelsekapital el.
driftskapital. Till det förra höra
naturtillgångar, byggnader, maskiner och övriga
inventarier. Gemensamt för dessa är, att de skola
behållas i företaget. Äga de ej obegränsad
användbarhet för detta, få de avskrivas efter en
plan, vid vars uppgörande man vanl. ej kan ta
mycket hänsyn till deras marknadsvärde. Till
driftskapitalet höra lager av råvaror,
halvfabrikat och färdigprodukter, kontanter,
banktillgodohavanden och fordringar. Vid dessas värdering
utgår man från marknadsvärdet, ehuru varulager
ofta nedskrivas långt under detta. Ur hela
landets synpunkt är k. lika med realkapital plus
tillgodohavanden på utlandet.
Kapitalexport från ett land med rikedom på
kapital och stark kapitalbildning till
kapitalfatti-gare länder med svagare kapitalbildning och
relativt högre räntesatser är en normal företeelse.
K. förmedlas i stor utsträckning genom
försäljning av obligationer från det kapitalfattigare
landet till det kapitalexporterande, som dock finner
lönande placeringar även genom andra
utlånings-f ormer.
Kapitalflykt, kapitalexport, som påskyndas av
farhågor för konfiskation el. hård beskattning
av kapitalförmögenheter i det land, varifrån
flykten sker.
Kapitalförsäkring, se Livförsäkring.
Kapitaliséra. i) Lägga räntan till kapitalet
(huvudstolen). — 2) Beräkna vilket kapital
(kapitalvärde) ett regelbundet utgående belopp
motsvarar efter viss räntefot.
Kapitalism el. privatkapitalism,
samhällssystem, under vilket produktionen ledes av
enskilda ägare till kapital och bedrives med
redskap, maskiner m. m. av jämförelsevis högt
värde i förhållande till jorden och arbetskraften,
vilket kräver relativt stor kapitaltillgång; vanl.
i motsats till tidigare feodala
samhällsförhållanden, när jordegendom utgjorde underlaget
för de högre ståndens sociala ställning och den
rörligare förmögenheten var av ringare betydelse.
Den kapitalistiska utvecklingen i de moderna
kulturländerna, som tog fart redan under
medeltidens senare århundraden, betecknas stundom som
högkapitalistisk efter utvecklingen av 1800-talets
bankbörs- och aktiebolagsväsen och
värdepappers-handel.
Kapitalkonto, konto, på vilket egen
förmögenhet och förändringar därav noteras.
Kapitalräkning, bankv., en insättningsräkning
i affärsbankerna, avsedd för placering av kapital
på längre tid. Medlen innestå med viss tids
uppsägning från insättarnas sida men kunna, med
visst undantag, lyftas i förtid mot en avgift av
1 % pro anno. Räntan lägges halvårsvis till
kapitalet. Fr. o. m. V10 1949 mottaga affärsbankerna
insättning på k. på följ, uppsägningstider: A. 2
mån., avsedd företrädesvis för tillfälliga
överskottsmedel från näringslivet; B. 4 mån.; C. 12
mån.; D. 6 mån, avsedd för sparmedel endast
från fysiska personer. Sistn. form kallas
ka-pitalsamlingsräkning. På denna
mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
