Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luftskepp - Luftskeppstender - Luftskydd - Luftskyddsinspektionen - Luftslukning - Luftsluss - Luftspegling - Luftspärr - Luftstreck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Luftskeppstender—Luftstreck
80
Luftskeppet ”Graf Zeppelin”.
A. Santos-Dumont och P. Lebaudy (båda sistn.
i Frankrike). 1898—1900 byggde tysken
Ferdinand v. Zeppelin det första luftskeppet enl.
helstela systemet. Detta 1. hade en gasvolym av
11,300 m3 och en längd av 128 m samt var
cylindriskt med båda ändar avspetsade. Det var
försett med två Daimler-motorer om sammanlagt
30 hk och flög med en hastighet av 29 km/tim.
Från detta 1. ha alla senare zeppelinare
utvecklats; i Tyskland ha byggts c:a 120 dylika,
därav flertalet för krigsbruk (bombfällning) 1914
—18. Efter i:a världskriget fortsatte byggandet
av 1. i mindre skala. Från denna tid är LZ 127,
benämnt ”Graf Zeppelin”, känt genom sina många
framgångsrika färder, bl. a. jorden-runt-färden
15/s—4/o 1929 med dr Hugo Eckener som chef.
”Graf Zeppelin” hade ett gasinnehåll av 105.000
m3 och var försett med 5 st Maybach-motorer
om vardera 530 hk. Dess hastighet var c:a
130 km/tim. I utvecklingen av de helstela 1.
ha även väsentligt bidragit tyskarna J. Schütte
och K. Lanz. Helstela 1. enl. tyskt mönster ha
även byggts i England, och den första
atlant-flygningen gjordes 1919 med det engelska 1. R. 34.
Bland i U.S.A. byggda 1. märkas amerikanska
marinens ”Acron” och ”Macon”, vartdera med ett
gasinnehåll av 184,000 m3. Motorerna, 8 st om
vardera 560 hk, voro placerade i skeppets inre.
”Acron” och ”Macon” voro fyllda med helium,
varför brand- el. explosionsrisk ej förelåg. De
i det föreg. nämnda tyska och engelska 1. hade
däremot gasfyllning av väte el. delvis väte och
delvis något gasformigt bränsle med samma
täthet som luftens (t. ex. blaugas), varigenom
förbättrad viktsekonomi uppnåddes. — Förutom
redan angivna bemärkta flygningar ha färder
företagits till nordpolen med 1., t. ex. med ”Norge”
1926 (R. Amundsen och U. Nobile) och med
”Italia” 1928 (U. Nobile). Vidare har
regel
bunden trafik ägt rum över
Sydatlanten (1931) samt
flera turer företagits över
Nordatlanten med 1. ”Graf
Zeppelin” och ”Hindenburg”.
Genom den tekniska
utvecklingen av snabbare, mera
lättma-növrerade luftfartyg enl.
systemet ”tyngre än luften”,
d. v. s. flygplan, avstannade
i stort sett från 1930-talet
utvecklingsarbetet på 1., och
någon nämnvärd
nytillverkning har därefter ej ägt rum.
Till detta förhållande bidrogo
de jämförelsevis höga
tillverknings-, drifts- och
underhållskostnaderna för 1., vilka
vidare kräva hangarer av
mycket stora dimensioner.
1912—37 inträffade dessutom
ett antal katastrofer med 1.,
och härigenom minskades
förtroendet till l:s praktiska
användbarhet. De
svåraste olyckorna med 1. äro:
tyska marin-1. L 1 och L 2 (1913), engelska
1. ZR 2 (1921), franska 1. ”Dixmuide” (1923),
amerikanska 1. ”Shenandoah” (1925),
italienska 1. ”Italia” (1928), engelska 1. R 101
(1929), amerikanska 1. ”Acron” (1933),
amerikanska 1. ”Macon” (1935), tyska 1. ”Hindenburg”
(1937). Under 2:a världskriget användes dock
1. i U.S.A. för spaning efter ubåtar. — De
mjuka 1., vilka först utexperimenterades av tysken
A. v. Parseval, byggas numera huvudsaki. för
reklamändamål. Gasvolymen överstiger sällan
10,000 m3.
Luftskeppstender, fartyg, försett med
förtöj-ningsmast för luftskepp samt med anordningar
för komplettering av luftskepps förråd av
drivmedel och gas.
Luftskydd, äldre benämning på civilförsvar,
se d. o., sp. 840.
Luftskyddsinspektionen, se Civilförsvar, sp.
840.
Luftslukning, med., se Aerofagi.
Luftsluss, genomgångsrum för att möjliggöra
förbindelse mellan ett rum med övertryck och
fria luften. Är tryckdifferensen stor, anordnas
reglerbara ventiler dels inåt högtrycksrummet,
dels utåt fria luften, varigenom trycket i 1.
bringas att endast långsamt stiga, resp, sjunka.
På ångfartyg, spec. krigsfartyg, där forcerat
drag för panneldningen åstadkommes på sådant
sätt, att hela pannrummet hålles under ett mindre
övertryck, sker ingången till pannrummet genom
en enkel 1., bestående av en plåttambur med en
dörr till pannrummet och en till det fria.
Luftspegling, se Hägring.
Luftspärr, se Luftstängsel.
Luftstreck (efter ty. Luftstrich), urspr. zon av
atmosfären (med hänsyn till klimatet), numera
klimat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
