Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Montenegro - Historia - Monter - Montera - Monterey (Kalifornien) - Monterey (Mexico) - Monteringsfärdiga hus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225 Monter—Monteringsfärdiga hus 226
årliga regnmängden i M:s bergstrakter
växlar mellan 2,500 och 4,600 mm. Vid kusten
härskar den mediterrana macchian. Det inres
karstplatåer äro sterila busklandskap, sedan
de forna skogarna av ek, bok och gran blivit
förstörda genom rovdrift. Befolkningen består av
serber (montenegriner), i någon mån uppblandade
med albaner. Åkerbruket är inskränkt till de
större dolinerna och till poljerna. Vid adriatiska
kusten odlas oliver och fikon, i Zeta- och
Moraca-dalarna majs, vin och tobak. Huvudnäringen är
f. ö. boskapsskötsel, särsk. fåravel. 1940
anträffades stenkolslager i Lim-dalen vid staden Berane
i ö. M.
Historia. Namnet M. är känt från 1400-talet,
och landet ingick då helt el. delvis i det serbiska
furstendömet Zeta, där ätten Balsic härskade.
Efter det serbiska rikets undergång 1389 flydde
serber till M:s otillgängliga berg. M:s historia
som självständig stat är fylld av kamp mot
turkarna, som aldrig lyckades underkuva det tappra
bergsfolket. Under flera sekel var M. den enda
kristna Balkanstaten och band ofta betydande
turkiska stridskrafter. Under Ivan C r n o j
e-vic (d. 1490) flyttades huvudstaden från Zabljak
n. om Skutarisjön till Cetinje. Sedan ätten
Crno-jevic på 1500-talet utslocknat, var M. ett par
årh. ett teokratiskt valrike, i det att en regerande
biskop, vladyka, som trons främste försvarare
även hade den högsta världsliga makten med en
guvernör som biträde. Danilo P e t r o vi c
(vladyka 1697—1735) slöt förbund med Peter I
av Ryssland och vann lysande segrar över
turkarna. Danilo gjorde 1711 sitt land till arvrike,
i det att biskopen skulle utse sin efterträdare.
Liksom alla följande härskare i M. besökte
Danilo den ryske tsaren, och M. började få små
ryska subsidier. Peter I (reg. 1781—1830) vann
1796 en glänsande seger över turkarna. Han sökte
efter Venedigs upplösning utan varaktigt resultat
vinna Cattaro och därmed tillträde till havet.
Hans efterträdare, Peter II (reg. 1830—51),
avskaffade guvernör sämbetet. För att kunna
gifta sig sekulariserade Danilo I (se d. o.; reg.
1851—60) vladykaämbetet och antog furstetitel.
Under Danilos brorson N i k i t a (reg. 1860—
1918) ledo montenegrinerna 1862 allvarliga
nederlag mot Turkiet, vilka föranledde reformering
av M :s armé. Resningen i grannlandet
Herce-govina 1875 ledde till ett nytt, mera
framgångsrikt krig mot turkarna, och M. fick genom San
Stefanofreden och Berlintraktaten 1878 betydande
landutvidgning med bl. a. tillträde till havet. 1868
fick M. en konstitution, 1873 en ministär och
1906 en enkammarriksdag, men Nikita fortsatte
att styra enväldigt, i utrikespolitiken vanl. nära
ansluten till Ryssland; efter Balkankrisen 1908—
09 antog han 1910 konungatitel. 1912 råkade M.
i gränstvister med Turkiet, biträdde
Balkanför-bundet och inledde Balkankrigen 1912—13.
Genom dessa vann M. ett betydande landtillskott
(Novibazar, delar av vilajeten Skutari och
Kos-sovo). Vid i:a världskrigets utbrott ställde sig
M. på Serbiens sida. Sedan Lovcen intagits av
österrikarna, inledde Nikita fredsunderhandlingar
(jan. 1916). För att undgå segrarens hårda
vill-NF XV — 8
kor flydde Nikita till Italien, åtföljd av sin
regering; M. i sin helhet intogs av österrikarna.
Sedan M. återtagits av allierade trupper i nov.
1918, samlades en ”folkriksdag” i Podgoriqa, där
Nikita förklarades avsatt och landet förenades
med Serbien. 1920 ingick M. i det nybildade riket
Jugoslavien. Under 2:a världskriget upprättade
axelmakterna 1941 efter Jugoslaviens erövring ett
efemärt kungarike M. med Viktor Emanuel III
som kung. — Litt.: L. Bresse, ”Le M. inconnu”
(1920); K. Kayser, ”Westmontenegro” (1931).
Monter [må’n- el. må’ij-] (fr. montre), plur.
montrer, glaslåda el. -skåp, där varor,
musei-föremål o. dyl. visas.
Montera [mån- el. måij-] (fr. monter),
fast-sätta, uppställa, sammansätta tillverkade färdiga
delar till ett helt, t. ex. en maskin; infatta
(broderi, juveler o. s. v.). — Subst.: Montage
[måntä’f el. måij-].
Monterey [måntarei’], stad i Kalifornien,
U.S.A., vid Monterey Bay, 160 km s. s. ö. om
San Francisco; c:a 16,000 inv. M. är ett mycket
besökt havsbad; fiske, särsk. av sardiner. M. var
huvudstad i Kalifornien till 1849.
Monterey, stad i Mexico, se Monterrey.
Monteringsfärdiga hus. De monteringsfärdiga
trähusen kännetecknas — till skillnad från
de vanliga lösvirkeshusen — av att trämaterialet
levereras från särskilda specialfabriker, till stor
del i form av färdiga, standardiserade väggblock
med insatta fönster- och dörrkarmar. Genom att
även syllar, hammarband, takstolar, golvbjälkar
m. m. komma i form av färdigtillskurna delar
kunna husen, sedan grunden färdigställts enl.
ritningar, lätt uppföras som s. k. självbyggen, d. v. s.
utan att större sakkunskap behöver anlitas.
Likväl är det även vid självbyggen vanligt, att
leverantören ställer en montör till förfogande vid
själva resningen av byggnaden. — Någon
storindustriell produktion av m. kom ej i gång i
Sverige förrän vid mitten av 1920-talet. I början av
1930-talet funnos i Sverige ett 15-tal fabriker för
m. med en sammanlagd årskapacitet av 6,000
lägenheter om 3 rum och kök. Antalet fabriker
var 1950 uppe i ett 60-tal med
produktionskapaciteten 25,000 lägenheter, motsv. ett
produktionsvärde av c:a 400 mkr. Denna kapacitet är dock
på gr. av byggrestriktionerna utnyttjad endast
till c:a 40%. En ej obetydlig del av fabrikationen
exporteras bl. a. till England, Israel, Indien och
Argentina. Den andel i den totala svenska
bygg-nadsproduktionen av trähus, som intages av m.,
utgjorde 1930 5%, 1944 34% och 1950 50%.
— Under senare år har m:s utveckling inspirerat
tillverkare av annat byggnadsmaterial än trä,
särsk. lättbeton g-industrien, att
marknadsföra, vad man även här kallar monteringsfärdiga
byggnader. Självfallet representera dessa
produkter en lägre grad av monterings färdighet men
innebära likafullt ett avsevärt byggnadstekniskt
framsteg, enär allt grövre trävirke och alla
snickerier, t. ex. köksinredningar, levereras att utan
justeringar passa i byggnaden. — Utomlands,
särsk. i U.S.A., Utgör tillverkningen av m.
(pre-fabricated houses) numera en avsevärd del av
byggnadsverksamheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
