Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nissan - Nissastigen - Nissaströms bruks- och kraft-ab. - Nisse, tomtenisse - Nissen, Ingjald - Nissen, Knut - Nissen-Saloman, Henriette, f. Nissen - Nisser, Peter - Nissum bredning - Nissum fjord - Nissögat - Nisyros, Nisiros - Nit - Nitella - Niterói - Nitid - Nitjevo - Nitning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
909
Nissastigen—N itning
910
kW), Oskarström och Slottsmöllan. Längre upp
är flodloppet flackare med färre fall och
anläggningar, de största vid Nissafors och Gislaved. I
N :s mynning är Halmstads hamn belägen.
Laxfisket är numera förstört. Längs N. går den
urgamla vägen Nissastigen. Kungsådra finnes
från Kilaån. — Litt.: ”Förteckning över Sveriges
vattenfall, ioi N.” (1936).
Nissastigen, se Nissan.
Nissaströms bruks- och kraft-ab., Halmstad,
gr. 1899, äger pappfabrik med träsliperi vid
Nissaström (20 km n. ö. om Halmstad).
Nisse, tomtenisse, se Tomte.
Nissen, I n g j a 1 d, norsk filosof och
psykolog (f. 1896), mag. i filosofi 1925, i 12 år
verksam som praktiserande psykoanalytiker, sedan
1937 norsk statsstipendiat. N. har utvecklat ett
mångsidigt psykologiskt, filosofiskt och
kultur-analytiskt förf.-skap, som är uppslagsrikt men
till sitt värde mycket ojämnt och omstritt. Hans
viktigaste skrifter äro ”Die methodische
Einstell-ung” (1929), ”Psykologisk-analytisk teknikk”
(1936), ”Strukturen av kulturvidenskapenes
meto-delære” (1942), en studie över G. E. Moores
värdeteori, ”Moralfilosofi og hersketeknikk”
(1948) och ”Den betingede förpliktelse” (1952).
Bland N:s övriga skrifter kunna nämnas
”Sek-sualitet og disiplin” (1934; sv. övers. 1935),
”Menneskekunskap i hverdagslivet” (s. å.; sv.
övers. 1939) och ”Psykopatenes diktatur” (1945;
sv. övers, s. å.).
Nissen, Knut Harald, ämbetsman (f. 1893
Vt), jur. kand. 1917, assessor i Svea hovrätt
1926, hovrättsråd 1933, revisionssekr. 1935,
ju-stitieråd sedan 1939, ordf, i Statens nämnd för
arbetstagares uppfinningar sedan 1950.
Ni’ssen-Säloman, Henriette, f. Nissen,
sångerska (1821—79), elev av G. Günther och
1840—42 i Paris av Garcia samtidigt med Jenny
Lind. Som framstående koloratursångerska
firade hon glänsande triumfer överallt i Europa.
Sverige gästade hon ofta och mottogs alltid med
förtjusning i Stockholm. Efter 1859 verkade
hon mest i Petersburg som sånglärarinna och
dog där. En värdefull sångskola av henne,
”L’étude du chant”, utgavs 1881. Sedan 1850
var hon g. m. kompositören Siegfried Saloman.
Nisser, Peter William Arthur Georg,
författare (f. 1919 V12). N. är född på herrgården
Alstrum, Alster, Värmland, student 1937,
studerade i Uppsala och utlandet, frivillig officer i
finsk-ryska kriget 1939—44. N. hör till de mera
observerade berättare, som framträdde under
1940-talet; hans livssyn är pessimistisk; livsångest,
död och kärlek äro huvudteman. Han har utg.
romanerna ”Blod och snö” (1941), som har motiv
från finsk-ryska kriget, ”Hunger” (1942), ”Böj
knä i soluppgången” (1943), ”Det glödande
tornet” (1944), ”De försvunna” (1945), ”Träslottet”
(1946) och ”Sällskapsdamens dilemma” (1950)
samt novellsaml. ”Irrande liv” (1948).
Nissum bredning [ni’som bré’Önio], del av
Limfjorden.
Nissum fjord [ni’som fjö’r]( strandsjö på
Jyllands västkust, mellan Ringköbing fjord och
Nissum bredning, skiljes från Nordsjön genom
en smal dyntäckt landtunga, Bövling klit. N:s
utlopp genom denna, Torsminde, är försett med
slussar.
Nissögat, zool., se Grönlingsläktet.
Ni’syros, N i’s i r o s, en av Tolvöarna.
Nit. 1) Se Nitning.
2) (Jfr holl. niet, intet). N. el. nitlott,
lottsedel, på vilken vinst ej utfallit.
Nite’lla, bot., se Karacéer.
Niteröi [-äi’], huvudstad i staten Rio de
Janeiro i Brasilien, vid inloppet till Bahia de
Gu-anabara, mitt emot staden Rio de Janeiro, till
vilken N. kan betraktas som förstad; 190,147 inv.
(1950). Förnäma villakvarter. Oceanhamn. N,
har bl. a. tändsticks- och kvarnindustri. Högsk.
med med. och jur. fakultet. Utmärkt havsbad.
Nitid, glänsande; prydlig, lättläst (om stil,
tryck).
Nitjevo [njit/ivå’], ry., intet, det gör
ingenting; tack, rätt bra; ofta uttryck för resignation.
Nitning, en rent mekanisk metod att
åstadkomma en icke öppningsbar hopfogning
företrädesvis av metalldelar (plåt, balkar etc.), varvid det
sammanhållande organet utgöres av nitar (se
nedan), vilka vid n. stukas upp vid skaftänden.
De viktigaste användningsområdena för n.
representeras av ångpannor, cisterner, fartygsskrov,
plåtkonstruktioner (t. ex. i flygplan),
balkkonstruktioner och fackverk. Ännu för ett par
decennier sedan var n. nära nog allenarådande
inom nämnda områden men har sedan dess i
stigande utsträckning blivit ersatt av svetsförband.
Maskinelementet n i t framställes i automater
genom klippning och uppstukning av varmt el.
kallt stångmaterial. Kallstukade nitar av järn
bruka värmebehandlas, så att spänningsutj
äm-ning äger rum. De nittyper, som användas för
grövre järnarbeten, ha vanl. halvsfärisk el.
plan-försänkt skalle (”sätthuvud”); de äro
standardiserade enl. SMS-318 och 319. Härutöver
användas nitar med trapetsskalle, ev. med
tätnings-kona under skallen. Nithålen upptagas med en
diam., som oftast är 1 mm större än nitskaftet.
Vid enklare n. kunna hålen pressas, under det
att de borras och t. o. m. brotschas samt gradas,
då högre anspråk ställas på konstruktionen (t. ex.
vid ångpannor 0. a. tryckkärl); pressning
åstadkommer näml, en okontrollerbar godsförsvagning
i hålkanterna. — Vid utförandet av n.
uppstu-kas den genom förbandet utskjutande delen av
skaftet till ett ”sluthuvud”, som vanl. ges
kull-rig form. För denna operation användas, där
sätthuvudet är åtkomligt, nitpressar av
hydraulisk el. motordriven typ; eljest pneumatiska ham-
Fig. 1. Nitar med a kullrigt, b försänkt, c och d
trapetsformat huvud (d dessutom med kona).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
