Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nomader - Nomadskolor - No man’s land - Nomark - Nom de guerre - Nom de plume - Nome
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nomader (lat. norna’des, herdefolk),
benämning på folk, som helt el. i första hand leva av
sina hjordar (nötkreatur, får, kameler, hästar,
renar) samt för att få bete för dessa ej äro
bofasta utan draga från plats till plats. N. bo
i tält el. lätt transportabla hyddor. Typiska n.
äro mongoliska och turktatariska folk i Asien
samt hamitiska och arabiska stammar i n. och
n. ö. Afrika (öken-, stäpp- och savannområdena).
Även i Sverige finnas n. (lappar). N:s
existensform försvårar högre statsbildning; dock ha
några av världens största erövrarfolk varit n.
(hun-ner, araber, mongoler). — Litt.: R. Numelin,
”The wandering spirit” (1936; i populärvetensk.
förk. och bearb. ”Vandringsfolk”, 1943).
Nomadskolor, för de nomadiserande
fjällapparna särskilt inrättade skolor. (För de icke
nomadiserande lapparna gälla samma
bestämmelser i fråga om skolplikt som för svenskar i allm.
De gå alltså i vanliga folkskolor och äro, om så
behövs, under skoltiden inackorderade i skolhem).
Den första stadgan för nomadundervisningen
utfärdades 1925. Enl. denna skulle de tre lägsta
klassernas barn undervisas i flyttande s. k. v i
s-t e s k o 1 o r. De tre högre klasserna åter skulle
förläggas till fasta byskolor. De förras
läs-tid omfattade 34 veckor, under det att de
senare i regel fingo nöja sig med halva tiden.
Visteskolorna voro under sommaren förlagda
till kåtor uppe i fjällen, under vintern till
samma platser som byskolorna." Under de senaste
15 åren ha n. undergått väsentliga förändringar.
De flyttande skolorna ha sålunda spelat ut sin
roll. Undan för undan ha de dragits in. Endast
hos Lainiovuoma- och Saarivuomalapparna längst
i n. finnas ännu på somrarna ett par
visteskolor i fjällen. Men även deras dagar äro
räknade. — Numera sker nomadundervisningen i
fasta skolanläggningar nere i skogslandet.
Skolorna äro givetvis alla av internattyp, en skola
förenad med ett skolhem. Anläggningarna äro
10, belägna i Karesuando, Lannavara,
Jukkas-järvi, Gällivare, Jokkmokk och Arjeplog i
Norrbottens län, Tärnaby i Västerbottens
län samt Jänsmässholmen, Ange och
Storvallen i Jämtlands län. Lokalerna äro, med ett
undantag, uppförda under 1940-talet och likna
vanliga moderna folkskolanläggningar. Antalet
NF XVI — i
barn i n. är ungefär 400. — Skolplikten är ännu
endast 6-årig. Fr. o. m. läsåret 1950/51 har
emellertid ett 7:e skolår införts i Jämtland och
Västerbotten, och detsamma kommer att ske
successivt i övriga delar av Lappland. Efter dessa
år följer en fortsättningsskola, som pågår under
2 somrar. Den ena av dessa sommarkurser
kommer att försvinna, allteftersom skolan blir 7-årig.
— Undervisningsplanen motsvarar i stort sett
folkskolornas men är i väsentliga delar inriktad
på förberedelse för renskötseln och nomadlivet.
Ett viktigt ämne är därför
nomadkunskapen, som omfattar bl. a. stoff rörande fjällens
natur, renskötseln, lapparnas historia och
lappadministrationen. I 7:e klassen ingår en tids
fältstudier. Ett annat ämne är 1 a p p s I ö j d e n,
vari många barn vinna stor skicklighet. —
Undervisningen sker på svenska språket. Viss
undervisning i lapska meddelas dock. I de
nordligaste skoldistrikten användes lapska i viss mån
som hjälpspråk.
Det område, inom vilket renskötseln bedrives,
från Karesuando i n. till Idre i s., är indelat i
8 nomadskoldistrikt. I var j e distrikt
finnas nomadskolfullmäktige, som äro
att betrakta som en rådgivande nämnd åt n
o-madskolinspektören. Denne är chef för
samtliga n. Nuv. inspektören, doc. Israel Ruong,
är själv av lapsk härkomst. — Någon särskild
utbildning för nomadlärare finns ej.
Lärarna i de 3 första klasserna (visteskolan) skola
ha avlagt småskollärarexamen, i de övriga
klasserna (byskolan) folkskollärarexamen. Ungefär
hälften av de nuv. lärarna äro av lapsk börd.
N. äro helt statliga. — Litt.: K. Falck,
”Sa-mernas skolväsen” (i ”Aktuellt från
Skolöverstyrelsen”, 3, 1950).
No man’s land [nåu’ mä’nz lä’nd], eng., ”ingen
mans land”, under 1 :a världskriget beteckning
för området mellan de fientliga
skyttegravslin-jerna vid fronten.
Noma’rk, se Nomos.
Nom de guerre [nå’ da gä’r], fr., eg.
”Krigs-namn”; pseudonym; antaget namn, varunder
skådespelare och andra uppträda.
Nom de plume [nä’ da ply’m], fr., eg.
”penn-namn”, pseudonym.
Nome [nåum], stad i Alaska, vid Norton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
