Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordafrikanska striderna 1942—43 under 2:a världskriget - Nordahl, Gustaf - Nordahl, Konrad - Nordal, Sigurður - Nordalbingien - Nordals härad - Nordals, Sundals och Valbo domsaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordahl—Nordals, Sundals och Valbo domsaga
13
som uppstått 1942 genom tyskarnas offensiver i
Ryssland och mot Egypten, beslöto de allierade
att sätta i gång ett anfall mot Nordafrika
(operation Torch). Detta kom att utföras huvudsaki.
med amerikanska krafter och leddes av general
D. D. Eisenhower. Samtidigt med landstigningen
skulle brittiska 8:e armén börja en offensiv från
Egypten för att österifrån driva ut axelstyrkorna.
Målet för operation Torch angavs bl. a. vara
att upprätta brohuvuden mellan Oran och
Tunisien ävensom på marockanska Atlantkusten
samt att från dessa snabbt nå fullständig kontroll
över franska Marocko, Algeriet och Tunisien.
Operationen uppdelades i tre samtidiga men av
varandra i stort sett oberoende företag, nämligen
mot Marocko (jfr d. o., sp. 599; landstigning
vid Mehedia nära Port Lyautey, Fedhala och
Safi, norr, resp, söder Casablanca) samt mot
Oran och Alger. Resurserna medgåvo icke en
önskvärd landstigning i Tunisien, utan detta land
skulle tagas genom en landoperation utgående från
Alger.
De franska styrkorna i Nordafrika
uppskattades av de allierade till c:a 14 div. om 200,000
man och 500 flygplan, allt ganska omodernt. Den
allierade invasionen ägde rum 8/n 1942 och gick
i stort mycket väl för de allierade, som lyckades
ernå fullständig överraskning. Den franske
försvarsministern amiral Darlan övertog befälet, och
förhandlingar inleddes mellan honom och de
allie-r(ade. 10/n gav han order om att allt motstånd
skulle upphöra. Slutlig överenskommelse med
Darlan nåddes 13/n, varvid denne övertog den
politiska ledningen i Nordafrika. Till chef för de
franska stridskrafterna utsågs samtidigt general
Giraud, som efter mordet på Darlan i dec. s. å.
efterträdde denne. °/ii började tyska stridskrafter
att per flyg överföras till Tunisien och efter
hand överfördes en armé om c:a 5 divisioner
under generalöverste v. Arnim. Anfallet österut
från Alger började n/n med brittiska 1 :a armén.
Det hejdades i dec. 8—10 mil sydväst om
Bi-zerta och Tunis, varefter fronten förlängdes
söderut. 23/io 1942 började 8:e arméns anfall vid
el Alamein (se d. o.), och 4/n var axelstyrkornas
front helt genombruten. Därefter vidtogos
förföljningsoperationer längs Cyrenaicas och
Tripo-lis kuster. Starkare motstånd togs endast upp vid
el Agheila och Buerat. Tripolis togs 23/i 1943,
och i början av febr, överskreds gränsen till
Tunisien, där motståndet hårdnade, emedan den
tyskitalienska pansararmén delvis hade reorganiserats
och besatt Marethlinjen.
Vid Casablancakonferensen i jan. 1943 beslöts
att sammanföra samtliga stridskrafter inom
Nordafrika under ett enhetligt befäl. General
Eisenhower blev överbefälhavare med general
Alexander som st. f., tillika chef för markoperationerna,
amiral Cunningham som högste marinchef och
flygmarskalk Tedder som chef för flygstyrkorna.
I slutet av febr, skedde en motsv. omorganisering
på axelsidan, då Rommel blev överbefälhavare, i
början av mars efterträdd av v. Arnim. Anfallet
mot Tunisien inleddes med 8:e arméns seger i
slaget om Marethlinjen (se d. o.) 2%—27/s.
Där
14
efter trängdes axelstyrkorna ihop i Tunisiens
nordöstra hörn. 5/ä började slutanfallet, 7/s togos
Bizerta och Tunis, och 12/s upphörde striderna
(240,000 fångar togos, varav c:a 10 tyska div. om
125,000 man).
De allierades seger i Nordafrika hade till följd,
att herraväldet över Medelhavet säkrades och att
de allierade fingo en bas för anfall mot Sicilien,
Italien och s. Frankrike. I Nordafrika
organiserades även huvuddelen av de fria franska
styrkorna.
Nordahl, Gustaf Edvin, bildhuggare (f. 1903
10/s), har genomgått Högre konstindustriella
skolan och Konsthögsk. och därefter gjort
studieresor på kontinenten. I ovanligt hög grad har N.
ägnat sina krafter åt att utsmycka nya offentliga
byggnader; bland de verk, som därvid kommit
till stånd, märkas en relief för
gymnastikbyggnaden vid Falu lärov., ”Kraka”, utförd i
ekebergs-marmor för Statens hantverksinst. (1948), en
relief på Borgarskolan i Malmö samt
figurgruppen ”Hyllning till Ling” (1949) för Gymnastiska
centralinst. i Stockholm. N. förenar ett ömsint och
hängivet modellstudium med en sovrad, stram
form.
Nordahl, Konrad, norsk fackföreningsmän
(f. 1897), urspr. verkstadsarbetare, ordf, i Norsk
jern- og metallarbeiderförbund 1931—34, v. ordf,
i Arbeidernes faglige landsorganisasjon 1935—39,
ordf, sedan 1939. N. vistades under 2:a
världskriget i England och spelade en stor roll vid
utformningen av den norska
återuppbyggnadspoliti-ken efter kriget.
Nordal, S i g u r Ö u r, isländsk filolog och
litteraturhistoriker (f. 1886), fil. dr 1914, prof, i
isländska språket och litteraturen i Reykjavik
1918, fil. hedersdr vid Göteborgs högsk. 1941,
sedan 1945 innehavare av en
forskningspro-fessur i Reykjavik. N. intar en ledande ställning
inom den isländska filologien och har i ett
flertal arbeten lämnat tungt vägande bidrag till
kännedom om såväl den klassiska som den nyare
isländska litteraturen. Bland N:s skrifter märkas
den viktiga avh. ”Om Olav den helliges saga”
(1914), ”Snorri Sturluson” (1920), ”Völuspå”
(1923, på isl.; da. övers. 1927) och ”islenzk
men-ning”, 1 (1942), en stort upplagd skildring av
Islands andliga kultur genom tiderna. Även som
textutg. har N. varit flitigt verksam. Han är
själen i det sällskap, som 1933 med ”Egils saga”,
utg. av N., påbörjat den monumentala serien
”Islenzk fornrit”. N. har även framträtt som
uppmärksammad novellist och dramatiker.
Nordalbfngien, under äldre medeltiden namn
på landet mellan Elbe och den danska gränsen
vid Ej der. Området införlivades- av Karl den
store med det frankiska riket och var därefter
under århundraden omstritt av danskar och
tyskar.
Nordals härad, i mell. Dalsland, Älvsborgs
län, vid Vänern, omfattar socknarna: ör,
Gun-närsnäs, Dalskog, Skållerud, Holm och Järn samt
Melleruds köping. Ingår i Melleruds fögderi samt
Nordals, Sundals och Valbo domsaga.
Nordals, Sundals och Valbo domsaga i
Älvs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
