Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiska museet - Nordiska musikförlaget ab. - Nordiska mästerskap (NM) - Nordisk andelsforbund (NAF) - Nordiska rasen - Nordiska rådet - Nordiska sjuårskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53 Nordiska musikförlaget ab.—Nordiska sjuårskriget 54
digna utförande var banbrytande. Forskningen
och utställningsteknikens utveckling gjorde en
nyuppställning aktuell, vilken dock fördröjdes under
2:a världskriget men nu till största delen är
genomförd och har fått en stark pedagogisk
inriktning. I särskilda utställningssalar i museet och
på Skansen anordnas stora tillfälliga
utställningar. Museets utrymmen äro dock helt otillräckliga,
vilket tyvärr medfört en splittring av de
magasinerade saml. — Skansen, som öppnades 1891,
är beläget på höjderna ovanför museibyggnaden.
Undan för undan har området här, som tillhör
kungahuset, kunnat utvidgas såväl på själva
höjdplatån som på Djurgårdsslätten; det senaste
förvärvet gjordes 1950. Den sammanlagda arealen
utgör c:a 29 har. Skansens kulturhistoriska avd.
omfattar sex fullständiga gårdsanläggningar och
nära ett 50-tal andra allmogebyggnader samt
därtill Hazelius’ födelsehus, stadskvarteret,
Skoga-holms herrgård och Seglora kyrka. Till den
naturhistoriska avd. höra stora
panoramaanläggningar, främst de s. k. Björnbergen. På Skansen
har också förverkligats Hazelius’ tidigare plan
att med sitt museum skapa en för hela Sverige
aktuell festplats. Rikssammanslutningar förlägga
till Skansen sina stämmor, yrkesorganisationer
sina jubileer, olika landskap sina ”dagar”,
varjämte finnas restauranger, sommarteater och
dansbanor samt sommartid daglig musik- el.
sångunderhållning. Skansens besöksantal har de
senaste åren hållit sig kring 2 mill. Inkomsterna
härifrån utgöra ett viktigt stöd för N:s
verksamhet, som dock i icke ringa grad måste baseras
på frivilligt stöd i form av donationer etc. —
Genom testamentariska förordnanden av C.
Lagergren, resp. A. Bäckström, är N. sedan 1930
ägare till det i Stockholms närhet belägna slottet
Tyresö och sedan 1941 till Julita gård i
Södermanland. 1949 inköptes herrgården Svindersvik i
Nacka stad nära Stockholm. Förutom enstaka
byggnader äger N. dessutom Härkeberga
prästgård i Uppland och en bondgård, Matsgården, i
Dalarne. — Litt.: ”En bok om Skansen” (1933);
A. Lindblom, ”Vårt Skansen” (1937); G. Berg,
”Artur Hazelius” (1933); ”Trettiotalets
Skansen” (1939); S. Erixon, ”N. och Skansen” (i
Svensk bygd och folkkultur, 4, 1948);
vägledningar; talrika uppsatser och utförliga
årsredo-görelser i ”Fataburen”.
Nordiska musikförlaget ab. grundades 1915 i
Stockholm i samverkan med Wilhelm Hansens
Musikförlag i Köpenhamn men är numera fullt
självständigt. N. har förutom prisbilliga
musika-lier (”Gula serien”, olika körserier) i stigande
omfattning tagit sig an de stora klassikernas verk
(”Edition Musicalia”) och kompositioner (i
partitur, även fickpartitur, och orkestermaterial) av
moderna svenska tonsättare. N:s dotterbolag
Erling & Löfwenholm utger schlagermusik, ab.
Fonogram ombesörjer grammofoninspelningar.
Nordiska mästerskap (NM), mästerskap,
gemensamma för Danmark, Finland, Norge och
Sverige, tidvis avhållna i vissa idrottsgrenar. Som
n. räknas även vissa landskamper.
Nordisk a’ndelsforbund [-få’rbon] (NAF),
1918 på svenskt initiativ bildad inköpsagentur för
de kooperativa centralorganisationerna i Danmark
(FDB), Norge (NKL), Sverige (KF), Finland
(SOK och OTK) sedan 1928 och Island (SIS)
sedan 1949. N. söker etablera direkt kontakt med
producenterna och inköper frukt, kaffe, kryddor
m. fl. kolonialvaror, kemikalier, sisal, hampa,
gummi samt diverse råvaror till medl:s
industrier.
Nordiska rasen, se Människan, sp. 531.
Nordiska rådet, ett 1952 bildat organ för
samarbete, främst på lagstiftningens område,
mellan de nordiska länderna (utom Finland). N.
består av 16 parlamentsled. från vardera Danmark,
Norge och Sverige samt 5 från Island. Rådet
sammanträder en gång varje år.
Nordiska sjuårskriget, det krig, som 1563
—70 fördes mellan Sverige å ena samt Danmark,
Lybeck och Polen å andra sidan. För Sverige
gällde det att befästa sin självständighet, vilken
ständigt hotades av Danmark; motsättningen
skärptes genom de båda ländernas rivalitet i
Estland och tog till formell förevändning en tvist
om danska riksvapnet, i vilket Kristian III
upptagit de tre kronorna. Den svenska politiken i
Estland medförde en motsättning till Polen.
Tvisten med Lybeck gällde urspr. privilegierna men
utvecklade sig till en kamp om den viktiga ryska
handelsvägen, vilken Sverige till det nyvunna
Revals båtnad sökte avstänga för lybeckarna. Innan
krig var förklarat, sammandrabbade den
svenska och den danska flottan (maj 1563) vid
Bornholm. — Till lands och sjöss blev kriget ett
blockadkrig mot Sverige. Danmark och Lybeck sökte
avstänga sin fiende från all kontakt med utlandet.
Redan i sept. 1563 erövrade danskarna Älvsborg,
Sveriges enda utpost i v. Häremot strävade Erik
XIV, vars personliga planläggning av
stridsrörel-serna synes säkert betygad, ej utan skicklighet
att på nytt skaffa Sverige en fast punkt vid
Västerhavet, dels genom ett företag mot
Halmstad (1563), dels genom försök att återtaga
Älvsborg och genom erövring av Varberg (1565).
Liknande syfte hade krigsföretag mot Sydnorge
(olika år) och Trondheim (1564), vilka dock ej
gåvo stadigvarande resultat. Vid sidan härav
sökte Erik genom härjningar i Halland, Skåne och
Blekinge föröda fiendens operationsbaser; i
Blekinge nedgjordes befolkningen i Ronneby. I stort
sett hade svenskarna det strategiska initiativet,
ehuru de ledo vissa nederlag i öppen strid,
särskilt vid Axtorna (1565), där Erik XIV:s
nybildade svenska trupper dukade under för de
tyska landsknektarna i den danska hären.
Emellertid lyckades danskarnas ledare Daniel Rantzau
1566 förhärja Västergötland, operationsbasen för
de svenska företagen mot västkusten, och 1567
genom Småland framtränga ända till
Östergötland, medan den svenska krigsledningen under
Erik XIV:s sinnessjukdom var förlamad; i
början av 1568 återvände Rantzau dock till
Danmark. Efter Eriks avsättning hade svenskarna
idel motgångar: bl. a. förlorades Varberg (1569).
— Till sjöss sökte lybeckarnas och danskarnas
förenade flottor blockera Sverige men med ringa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
