- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 16. Nomader - Payen /
159-160

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrlandsgränsen el. norrlandsterrängens gränslinje - Norrlandsmässan (Härnömässan) - Norrlands-Posten - Norrlands skogsvårdsförbund - Norrlands trängregemente, T 3 - Norrländska Socialdemokraten - Norrländska tvärbanorna - Norrmalms livsmedels ab. - Norrman, Einar - Norrman, Gunnar - Norrman, Herman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

159

N orrlandsmässan—N orrman

160

markerade morfologiska gräns, som går från n.
Bohuslän genom Dalsland, Värmland,
Västmanland, Gästrikland och Hälsingland till s.
Medelpad, varifrån den följer kusten upp till n.
Ångermanland. Från Piteå kan den följas genom
Norr-och Österbotten. N. avgränsar kustslätten från
inlandet och bildar en brant sluttning med 90—
200 m språnghöj d. N. tolkas antingen som en
flexur, bildad under tertiär tid i samband med
nuv. Bottenhavets och Bottenvikens uppkomst, el.
som kambriska havets strandsluttning.

Norrlandsmässan (1941—48 benämnd H ä r
n-ömässan), en på initiativ av Tekniska fören.
i Härnösand anordnad sammankomst med
ändamål att vara diskussionsforum för norrländska
intressen och att skapa intresse för och vidga
kännedomen om Norrland. N. hålles i regel en
gång om året, alternerande i olika städer i
Norrland, ofta i anslutning till en utställning,
kongress el. dyl.

Norrlands-Posten, middagstidning i Gävle,
uppsatt 1837, utkommer sedan 1897 6 ggr i
veckan, i politiskt avseende konservativ. Med N.
sammanslogs 1941 Gefle-Posten, varvid denna
tidn:s red., Axel Reinhold Olsson (f. 1888), blev
red. för N. Denne efterträddes 1953 av Tord
Wickbom (f. 1916).

Norrlands skogsvårdsförbund har sin
upprinnelse i den 1883 bildade föreningen
Skogskul-tur i Norrland, som hade till uppgift att verka
för införandet av ordnad skogskultur i Norrland
samt vård av skogen. Namnet ändrades 1890
till Föreningen för skogsvård i Norrland. 1914
uppgick i denna övre Norrlands
skogsvårdsför-ening, varvid namnet ånyo ändrades till N.
Från 1893 utgavs Årsskr. från Föreningen
för skogsvård i Norrland, vilken från 1914
ersatts med två kvartalstidskr., N:s tidskr. och
Skogsvännen. Den sistn. upphörde 1935. På N:s
förlag ha utgivits läroböcker i skogsskötsel samt
”Praktisk skogshandbok”.

Norrlands trängregemente, T 3, uppsattes
1893 jämlikt 1892 års härordningsbeslut under
namn av Norrlands trängbataljon och
förlädes till en början å Fredrikshov i
Stockholm, varifrån den 1898 överflyttade till
Sollefteå. 1902 ändrades namnet till Norrlands
trängkår; nuv. namn N. sedan 1949. 1950 ha
vid N. uppsatts ett tygkomp, och ett
intendentur-komp. N. tillhör 2:a militärområdet.

Norrländska Socialdemokraten, tidning, utg.
i Boden sedan 1918, daglig sedan 1921.
Huvudred. 1930—47 O. W. Lövgren, 1947—51 S. H.
Karlsson och sedan 1951 Paul Björk (f. 1907).

Norrländska tvärbanorna äro enl. numera
vanligt språkbruk — benämningen är dock icke
officiell — de nedan uppräknade järnvägar, som
förbinda N. stambanan med Inlandsbanan.
Samtliga utom Bollnäs—Orsa och delvis Malmbanan
äro byggda av staten.

B o 11 n ä s—O r s a, längd 118 km, byggd 1900
som enskild järnväg, benämnd
Dala—Hälsinglands järnväg. Denna trafikerades av SJ enl.

10-årigt arrendekontrakt 1917—27, då den med
äganderätt övertogs av staten.

Bräck e—S t o r 1 i e n—n orska gränsen,
längd 237 km, med direkt forts, till Trondheim,
kallas ofta Jämtländska tvärbanan.
Delen Bräcke—Östersund öppnades för trafik
1879 och utsträcktes till Storlien och norska
gränsen 1882.

F o r s m 0—H 0 t i n g, längd 121 km, öppnad
för trafik 1925.

Hällnäs — Lycksele — Stensele —
Storuman, längd 168 km, öppnad för
trafik å sträckan Hällnäs—Lycksele, 65 km, 1924
och Lycksele—Storuman, 103 km, 1930.

J ö r n—A r v i d s j a u r, längd 76 km,
öppnades för trafik 1928.

Luleå — Boden — Vassijaure —
Riksgränsen, vani. benämnd Malmbanan,
längd 434 km. Bansträckan Luleå—Gällivare
(Malmberget), 204 km, byggdes av ett enskilt
engelskt järnvägsbolag, The Swedish—Norwegian
Railway Co. Ltd, och övertogs i ofullbordat skick
av staten 1891; öppnades för provisorisk trafik
1891 och för allmän trafik 1895. Bansträckan
Gällivare—Riksgränsen, 230 km, byggdes av
staten, öppnades för provisorisk trafik 1902 och
för allmän trafik 1903. Bandelen
Kiruna—Riksgränsen elektrifierades 1915 och Kiruna—Luleå
1920—22.

Norrmalms livsmedels ab., Stockholm,
grundat 1895 under namnet Slakteri-ab. Norrmalm,
nuv. namn 1928, äger fabrik för tillverkning av
charkuterivaror, köttkonserver m. m. samt driver
detaljhandel med dessa o. a. varor i 15 butiker
i Stockholm; dessutom restaurangrörelse samt
bageri och konditori för sin detaljhandel. N.
förvärvade hösten 1951 ab. August Falk,
Stockholm (charkuterifabrik och 3 detalj affärer).

Norrman, Einar Torsten Gunnar,
fackföreningsmän (f. 1906 8å), urspr. handelsarbetare,
ombudsman i handelsarbetareförbundets
samorga-nisation 1937, i LO 1945, sekr. där 1946, 2:e
ordf, sedan 1948, led. av
arbetsmarknadsstyrelsen s. å.

Norrman, Gunnar Vilhelm, tecknare och
grafiker (f. 1912 28/s), ägnade sig åt konsten
först efter en längre tids univ.-studier, främst
i botanik; fil. kand. 1938. 1939 företog N. en
studieresa till Paris, och 1941 följde han
undervisningen vid Konstakad:s grafikskola. N. har
fått viktiga impulser från östasiatisk konst. Hans
produktion utgöres av teckningar i blyerts, kol
och krita samt litografier och torrnålsgravyrer.
N. har även framträtt som bokillustratör. Han
är representerad i Nationalmuseum, Stockholm,
Göteborgs museum, Malmö museum och i
Nasjo-nalgalleriet, Oslo.

Norrman, Herman, målare (1864—1906),
var urspr. hantverkare men fick tillfälle till
konstutbildning dels vid Konstakad. i Stockholm,
dels vid Valands konstskola i Göteborg, vistades
på 1880-talet några år utomlands, särsk. i New
York och Paris, där han började utställa
landskap, målade i ljusa toner och med stark upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffp/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free