Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Noshörningar - Noske, Gustav - Nosofobi - Nosografi - Nosologi - Nossan - Nossebro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
N oske—N ossebro
200
Spetsnoshörning, Diceros bicornis.
vanl. starkt reducerade. Kindtänder vanl. 7 i
varje käkhalva. Under tertiärtiden hade
noshör-ningsdjuren utbredning från Nordamerika genom
Asien och Europa. På båda sistn. kontinenter
kvarlevde rätt många under pliocen tid, och även
några invandrade till Afrika norrifrån. Några
arter av släktet Coelodonta funnos t. o. m. under
istiden. De hade en tät hårfäll (u 11 h å r i g a
n.), såsom man funnit av hela kadaver i Galizien
och i Sibirien. Näshornet hos dessa var mycket
långt (över 1 m), och för att uppbära det bättre
var skiljeväggen i näsan strakt förbenad. —
Nutidens n. utgöra blott en svag spillra av 5 arter,
fördelade på 4 släkten. De leva enstaka el. några
få tillsammans. Ehuru tröga och sävliga, då de
äro ostörda, kunna de utveckla en betydande
snabbhet och stundom utan synbar orsak skrida
till anfall. Deras syn är dålig, hörseln god och
lukten utmärkt. Vissa arter taga gärna gyttjebad.
Sumatranoshörningen, Dicerorhinus
su-matrensis, är den minsta (1,2 m hög, 2,1 m lång)
och mest håriga med 2 korta horn. Utbredning
från Assam till Sumatra och Borneo. Släktet
Rhinoceros har blott 1 horn. Den tjocka huden
är av djupa, permanenta veck delad i vissa fält.
Detta är mest utpräglat hos den indiska
noshörningen, R, unicornis, som blir över 3 m
lång och 1,7 m hög. Den är nu nästan utrotad
och torde knappt finnas mer än i skogar i Cooch
Behar. Javanoshörningen, R. sondiacus,
är mindre, omkr. 2,5 m lång, mera hårig med
högst 25 cm långt horn, som lär saknas hos
honan. Huden är ej så knölig som hos den förra
utan mera mosaikartad. Den finnes numera
sällsynt från Bengalen till Java och Sumatra. De
båda afrikanska n. ha 2 horn och jämförelsevis
slät, hårlös hud. Den vanliga arten, Diceros
bicornis, har överläppen tillspetsad, fingerformigt
rörlig (”spetsnoshörning”) och griper därmed
födan, mestadels kvistar av buskar, örter o. s. v.
Främre hornet är stundom över 60 cm, det
bakre kortare. Kroppslängd till 3,3 m, höjd
1,6 m. Den föredrager torra trakter och fanns
förr i nästan hela Afrika utom i det v.
urskogsområdet men är nu utrotad över stora sträckor.
Den är känd för argsinthet och angriper ofta.
Den andra arten, Ceratotherium simum, kallas
ofta den vita el. trubbnosiga noshörningen. Den
lever av gräs. Den är störst av alla n., längd
4,3 m, höjd 1,9 m. Det främre hornet får genom
nötning flat framsida och kan särskilt hos honor
bli över 1 m. Av denna art finns ett bestånd
kvar i ett reservat i Natal, och dessutom lever
en stam i n. från Lado till Uèlle.
Noshörnings-huden brukas till sköldar, piskor etc.
Noske [nå’ska], Gustav, tysk politiker (1868
—1946). Han var urspr. träarbetare, anslöt sig till
socialdemokratien, verkade från 1897 i
partipressen och invaldes 1906 i tyska riksdagen. Av prms
Max’ ministär sändes N. nov. 1918 efter utbrottet
av matrosmyteriet till Kiel, där han genom
besin-ningsfull fasthet lyckades hindra hotande
excesser. I dec. inträdde han i riksregeringen som chef
för armé- och marinärenden och kuvade med
stor energi det hotande spartakistupproret i
Berlin. 1919 blev han
riks-vämsminister, undertryckte i mars nya
oroligheter i Berlin
och gav riksvärnet dess
första organisation.
På grund av sin
fasthet mot oroselementen
var N. bittert hatad av
yttersta vänstern och
nödgades efter
Kappkuppen mars 1920
avgå ur ministären. Som
överpresident i
Hannover visade N.
samma fasthet och lugn
som tidigare. Avskedad 1933 i samband med
Hitlers makttillträde, satt han någon tid i
koncentrationsläger. 1944 arresterades N. som
misstänkt för delaktighet i attentatet mot
Hitler s. å. och satt fängslad till nazismens fall.
Bland hans skrifter märkes ”Von Kiel bis Kapp”
(1920).
Nosofobi (av grek. no’sos, sjukdom, och
fo’-bos, fruktan), psykol., skräck för att bli sjuk.
Nosografi (av grek. no’sos, sjukdom, och
gra’-fetn, skriva), sjukdomsbeskrivning; även dets.
som systematisk indelning av sjukdomarna.
Nosologi (av grek. no’sos, sjukdom, och lo’g os,
lära), systematisk beskrivning av sjukdomarna;
även läran om sjukdomarnas systematiska
indelning.
Nossan, å i Västergötland, från Nossekälla
(230 m ö. h.) i Borgstena sn, Älvsborgs län,
genom Herrljunga, Nossebro och Grästorp till
sydligaste Vänern (Dettern); flodområde omkr.
810 km2, längd 100 km.
Nossebro, municipalsamhälle (sedan 1918) i
Essunga sn (en mindre del i Bärebergs sn),
Skaraborgs län, vid Nossan och smalspåriga
stats-banelinjerna Göteborg—Skara och Trollhättan—
N„ 15 km s. v. om Skara; 3,25 km2; 1,178 inv.
(i953)- I N. finnas mindre industrier, ss.
bryggeri, mejeri och kondenseringsfabrik. N. har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
