Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Notskrift - Notsystem - Nottaljeskänklingar (nödtaljeskänklingar) - Nottebäck - Nottebäcks med Granhult kommun - Nottingham - Nottingham (titel) - Nottinghamshire - Nottryck - Notturno - Notvarp - Notviken - Nougat - Nouméa, Numea (Port-de France) - Nousis - Nouveauté - Nouvelle-Calédonie - Nouvelle Revue Française, La - Nouvelles Littéraires, Les - N. O. V. - Nova - Novaja - Novaja Zemlja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
Notsystem—Novaja Zemlja
206
bulatur, vilken antingen visar greppet på ett
stränginstrument (på halsen), angivet i bokstav
el. siffra (så t. ex. i luttabulaturen) el. också
tonens eget namn (så t. ex. i orgeltabulaturen).
De rytmiska tecknen sattes då ovanför. Av
orgeltabulaturen har den nutida n. lånat de
vanliga beteckningarna: irm m. m. Även äro
vår n:s ”kors” och ”be” förändrade
bokstavsbeteckningar: fl och h av b och b av b, det förra
kallat ”b quadratum”, det senare ”b rotundum”,
det kvadratiska och runda b. Ännu i våra
dagar arbetas det på att ”förbättra” n., men i stort
sett har man stannat vid den form n. hade för
200 år sedan.
Notsystem, sammanfattningen av alla
musikaliska skrivtecken (se Notskrift).
Nottaljeskänklingar
(nödtaljeskänk-lingar), kättingar el. tåg, fästa vid rodrets
akterkant på större fartyg och därifrån ledda
upp till fartygsrelingen. Om fartygets
styrledning havereras, huggas i n. taljor, de s. k.
not-ta 1 j o r n a, medelst vilka fartyget därefter kan
nöjaktigt styras.
Nottebäck, kommun i Kronobergs län, ö.
Värends domsaga, kring källsjöar till
Mörrums-ån, vid n. länsgränsen; 211,22 km2, 2,776 inv.
(!953)- Skogs- och mossmarker, särskilt i n.
kuperade. 1,148 har åker. Stora kronoparker.
Egendomar: Klavreström (se d. o.), Norrhults
gjuteri och Rosdala glasbruk. N:s nuv. kyrka
uppf. 1832. Pastorat i Växjö stift, Uppvidinge
kontrakt. I Granhult Värends enda bevarade
medeltida träkyrka (restaurerad 1950).
Nottebäcks med Granhult kommun
benämnes fr. o. m. 1952 Nottebäck (se ovan).
Nottingham [nåhiqam], huvudstad (county
borough) i Nottinghamshire i England, vid den
hit segelbara River Trent; 307,000 inv. N.
erövrades av danskarna 868 och blev Danelagens
huvudort. Dess blomstring härrör från
uppfinningen av strumpvävstolen 1589. Här uppsatte
Ark-wright 1769 sin första spinnmaskin. Staden led
betydande skador genom tyska bombningar under
2:a världskriget. N. har en (urspr. normandisk)
borg, där nu i en flygel är inrett stadens
konstmuseum; i sitt nuv. skick är borgen från 1878.
N. har universitet. Industrien, som gynnas av
grannskapets rika kolgruvor, är främst inriktad
på bomulls-, silke- och ylletrikåvaror.
Nottingham [nå^iqam], Earl of N., engelsk
adelstitel, sedan 1377 buren av medl. av
släkterna Mowbray, Howard (se d. o. 1) och Finch.
Nottinghamshire [nå^igam/ia], grevskap i
mellersta England, kring River Trent; 2,185 km2,
841,000 inv. N. tillhör Englands rikaste trakter
och är i stort sett ett böljande slättland, där
jordbruk och boskapsskötsel stå högt. Talrika
kolgruvor, särsk. kring Nottingham, Mansfield
och Worksop, samt stora kalk- och
sandstens-brott. Förnämsta industriprodukter äro
strumpor, spetsar, skor, siden- och bomullstyger.
Nottryck skedde urspr. genom att man utskar
linjer och noter (först var för sig) i träsnitt.
Den äldsta boken med tryckta noter är Missale
romanum (Rom 1476). Mensuralnoter i
dubbeltryck (linjer och noter för sig) använde först
Petrucci i Venedig (privilegium 1498; första
boken 1501). Lösa typer med noter och linjer
satta tillsammans utbildades i Frankrike (från
1525) av Haultin, Attaignant och Ballard. 1586
utkom första notboken stucken i koppar. 1755
förbättrade J. G. Breitkopf trycket med lösa
typer. Litografiskt tryck började användas omkr.
1800.
Nottumo [nåto’rnå], it., mus., se Nocturne.
Notvarp, se Varp.
Notviken, (numera) stadsdel i Luleå. Var
till 1907 mötesplats för Norrbottens reg:te.
Nougat [noga’; sv. utt. nogä’t], provens, (av
lat. nucätum, tillredning av nötter), även nu ga t,
ett slags knäck, som urspr. tillverkades i
Provence av honung samt vit och grön mandel. Detta
är vit n. Brun n. göres av brynt socker och
mandel.
Nouméa [fr. utt. nomea’], Numea, förr
Port-d e-F r a n c e, huvudstad i fr. kolonien Nya
Kaledonien, Oceanien, på öns s. v. kust; c:a
10,500 inv. Koloniens huvudhamn.
Bomullsrense-rier; smältverk för nickelmalm.
Nousis [nåo’sis], fi. Nou’siainen, kommun i
Åbo och Björneborgs län, Finland, n. v. om Åbo;
199 km2, 3,300 inv., finsktalande. N.
församling är en av Finlands äldsta och var dess första
biskopssäte.
Nouveauté [novåte’], fr., nyhet; mode-,
varu-, boknyhet.
Nouvelle-Calédonie [novä’1-kaledåni’], se
Nya Kaledonien.
Nouvelle Revue Franqaise, La [la novä’l
ravy’ fräsä’z], litterär månadsskrift i Paris,
uppsatt 1909 av G. Gallimard, A. Gide o. a. med
J. Rivière som red. (d. 1925), därefter J.
Paul-han (till 1940). N. upphörde 1945.
Nouvelles Littéraires, L e s [le novä’l [-lite-rä’r],-] {+lite-
rä’r],+} veckotidskrift i Paris, uppsatt 1923 av
Martin du Gard, främst ägnad litteraturkritik.
N. O. V., förk. för Nykterhetsorden
Ver-dandi.
No’va (lat, plur. no’væ, ny), astr. se Nya
stjärnor.
Novaja [nå’vaja], fem. av ry. novyj, ny.
Novaja Zemlja [nå’va ja zjimlja’], ”nya
landet”, rysk ögrupp, tillh.
Archangelskom-rådet i Ishavet, mellan 7o°i5’ och 770 n. br.,
genom Kariska sundet skild från ön Vajgatj
vid Nordrysslands kust. Sundet Matotjkin sjar
delar N. i Nordön (50,000 km2) och Sydön
(41,000 km2). N. bildar en veckningskedja,
vilken är att anse som en fortsättning av
Uralkedjan. N. är i s. täml. lågt, men i
närheten av Matotjkin sjar nå talrika höjder omkr.
1,200 m ö. h. Kusten är merendels sönderskuren
av fjordar, det inre från omkr. 750 n. br. helt
istäckt, medan Sydön har delglaciärer och i s.
upptages av en låg tundra. Klimatet är hårt med
stormar och dimmor. I Karmahuli på v. kusten
(720 23’ n. br.) är medeltemp. för vintern
—16°, för de tre sommarmånaderna 4°s; ö.
kus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
