Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyhammar - Nyhamn - Nyhamnsläge - Nyhebreisk litteratur - Nyhegelianism - Nyhem (Jämtlands län) - Nyhem (Halmstad) - Nyhumanism - Nyhyttan - Nyhögtyska - Ny Illustrerad Tidning - Nyimpressionism - Nying - Nyiregyháza - Nykantianism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259 Nyhammar—Nykantianism 260
Nyhammar, industrisamhälle i Grangärde
kommun i Dalarne, vid statsbanelinjen Ludvika—
Vansbro; 870 inv. (1951). A b. Nyhammars
bruk, gr. 1929, driver här järnverk, gjuter i,
mekanisk och elektromekanisk verkstad, sågverk
och snickeriverkstad. Bruket anlades på
1680-talet. Tillv. är huvudsaki. inriktad på maskiner
för gruvor och anrikningsverk, induktionsmotorer
samt trävaror. Antal anställda c:a 140.
Nyhamn, industrisamhälle i Medelpad, se
Essvik.
Nyhamnsläge, stationssamhälle och badort i
Brunnby sn, Malmöhus län.
Nyhebreisk litteratur (jfr. Hebreiska språket
och litteraturen) har under de båda senaste årh.
förvärvat en rangplats inom världslitteraturen.
Moses Mendelssohns tyska
bibelöversättning populariserade tyskan bland judarna och
väckte ett hebreiskt litterärt intresse till liv. Det
tyska språket öppnade portarna till det europeiska
kulturlivet för judarna, och i upplysningens namn
gick man nu till storms mot rabbinismen. Ej
minst övade tidskriften Meässef (Samlaren), där
Mendelssohn och hans lärjungar medarbetade,
stort inflytande.
Det är i Östeuropas stora judecentra n. ser
dagen. Den galiziska haskala (upplysning) skapar
en polemisk, antirabbinsk litteratur. Vid sidan
av N. Krochmals (1785—1840) vetenskapliga
insats framstår skalden M. Letteris (1804—
71) under en lång tid som den nyhebreiska
poesiens mästare. Sedan övergår ledningen till den
litauiska haskala, vars främsta lyriker äro I. B.
Levinsohn (1780—1860), A. B. L e b e n s o n
(1794—1878), hans son M. J. Lebenson (1828
—52) och J. L. Gordon (1830—92). Den
sistnämndes indignation mot rabbinismen delas av de
betydande prosadiktarna A. Mapu (1808—67),
M. L. Lilienblum (1836—1910) och R. A.
B r au des (1861—1902). Med P.
Smolens-ki (1842—85) sker en fullständig
frontförändring, ”upplysningen” får ge rum för de
nationella idéerna, vilkas seger betingas av
judeförtrycket. Den judiska renässans, som sionismen
framkallar, ger sedan n. ett lysande uppsving
med skalder som Ch. N. Bialik (1873—1934),
S. Tjernichovski (f. 1878) och S.
Schneur (f. 1887) samt en tänkare som
Achad Haam (A. Ginzberg, 1856—1927) i
spetsen. — Litt.: J. Klausner, ”Geschichte der
neuhebräischen Literatur” (1921).
Nyhegelianfsm, återuppvaknandet av det
historiska och filosofisk-systematiska intresset
för Hegels filosofi sedan början av 1900-talet.
Till uppkomsten av en n. i Tyskland, vilken
delvis framgick ur nykantianismen (t. ex. hos Nic.
Hartmann, som utgick från marburgskolan, hos
R. Kröner, som utgick från H. Rickert, samt
hos J. Cohn), bidrog strävandet efter en ny
metafysik, vilken skulle stödja sig på
human-och naturvetenskap; vidare den hegelska
stats-och rättsfilosofien med dess obetingade
överordnande av staten och rätten över individ och
indi-viduell-personlig sedlighet, som tillmötesgick vissa
tidssträvanden (juristen J. Binder,
nationalekono
men O. Spann m. fl.). I England gjorde sig
hegelska tankar gällande i Bradleys och Bosanquets
idealistiska filosofi; i Italien äro bl. a. B. Croce,
G. Gentile, A. Carlini och G. Saitta att i olika
avseenden beteckna som nyhegelianer. — Litt.:
H. Levy, ”Die Hegel-Renaissance in der
deut-schen Philosophie” (1927).
Nyhem, sn i Jämtlands län, Jämtlands ö.
domsaga, n. ö. om Bräcke, kring Idsjön, genomfluten
av Gimån; 384,10 km2, 834 inv. (1953). Mellan
sjöarna skogtäckta bergplatåer, flerstädes mer
än 500 m ö. h. 280 har åker. Kyrkan av trä
uppf. 1853. Ingår i Bräcke och N:s pastorat i
Härnösands stift, Östersunds kontrakt; tillhör
Bräcke storkommun.
Nyhem, stadsdel i ö. delen av Halmstad.
Nyhumani’sm, benämning för en riktning
inom språkforskning och historia under senare
hälften av 1700-talet, som verkade för djupare
förståelse av antiken. Jämsides med
Winckel-manns, Lessings, Goethes och Schillers mera
konstnärligt och litterärt inriktade klassicism
sökte n. främst utveckla den grekiska och latinska
filologi en till en djupare kulturvetenskap. Dess
främste representanter voro prof. J. A. Ernesti,
Leipzig, och Chr. G. Heyne, Göttingen. Den
förstn:s svenske lärjunge, prof. J. Lundblad i
Lund, förmedlade denna tradition till A. Lidbeck
och framför allt till E. Tegnér, n:s främste
svenske hävdare. Om den filologiska n:s senare
utveckling i Sverige se E. Hedén, ”Den klassiska
bildningen i nutidens Sverige” (i Ord och bild,
1920).
Nyhyttan, kurort med badanstalt i Järnboås
sn i Västmanland.
Nyhögtyska, se Tyska språket.
Ny Illustrerad Tidning, veckotidning, utg. i
Stockholm 1865—1900. N. innehöll biografier,
noveller, dikter, artiklar till dagskrönikan m. m.
och var rikt illustrerad. Red. voro bl. a. H.
Wieselgren (1866—79) och O. Granberg (1886
—1900).
Nyimpressionfsm, se Neoimpressionism.
Nying, två på varandra lagda avkvistade
furustammar, helst av ståndtorrt virke, mellan vilka
stickas spån och torrvedsstickor, som antändas.
N. håller elden en hel natt och sprider en jämn
och behaglig värme.
Nyiregyhåza [nji’redjhäza], huvudstad i
ko-mitatet Szabolcs i n. ö. Ungern, 45 km n. om
Debrecen; c:a 60,000 inv.; järnvägsknut och
gre-kisk-ortodoxt biskopssäte; kvarn- och
cementindustri.
Nykantianfsm. De tidigare
transcendentalfilo-sofiska systemens godtyckliga spekulerande och
1800-talsmaterialismens ovetenskaplighet gav
näring åt kravet på större kritisk besinning i
filosofien, som n. sökte vinna genom återgång till
vissa grundtankar i Kants filosofi. Som n:s
grundare betraktas O. Liebmann och F. A. Lange.
N:s Kanttolkning var urspr. genomgående
psyko-logistisk. En reaktion häremot inträdde dock med
den av H. Cohen grundade Marburgskolan. I
nutida filosofi representeras n. av en mängd
skilda riktningar. De viktigaste äro i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
