- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 16. Nomader - Payen /
301-302

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Näbbdjur - Näbbgädda, hornfisk el. horngädda - Näbbmöss - Näbbsik - Näbbval - Näck - Näckebröd - Näckens polska - Näckros - Näckrosväxter, nymfeacéer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

301

Näbbgädda—Näckrosväxter

302

dan, som utgöres av maskar, kräftdjur, snäckor
o. dyl., bökas med näbben upp ur bottenslammet.
I strandkanten gräver n. ut ett bo, till vilket en
lång gång leder. I boet läggas de två äggen.
Ungarna uppfödas med mjölk, som de sörpla i
sig från den på rygg liggande modern.

Näbbgädda, hornfisk el. horngädda,
Be’lone a’cus, tillhör fam makrillgäddor bland

Näbbgädda.

Vanlig näbbmus.

benfiskarna och igenkännes på sin ållika kropp,
de hos vuxna djur starkt förlängda käkarna och
de gröna benen. Längden kan uppgå till go cm.
N. är en rovfisk, som lever i stim ute i Atlanten
men på vårarna närmar sig kusterna för att leka
och då även intränger i Östersjön. Den ätes i
Sverige ej gärna. Ett 50-tal andra arter finnas i
både Atlanten och Stilla havet.

Näbbmöss, Sori’cidae, fam. av däggdjursordn.
insektätare, Insectivora. Jämte fladdermössen äro
n. de minsta av alla däggdjur. Kroppen är klädd
med mjuka hår, som ofta visa metallglans, nosen
lång och spetsig, ögonen små, svansen täml. lång,
gleshårig och fjällig. På kroppens sidor finnas
körtlar, som
sprida mysklukt.
Alla äro livliga
djur, som hämta
sin föda ur
djurriket. Deras
stora
näringsbehov gör, att
de ej ligga i
vinterdvala. I
Sverige finnas
tre arter, alla
med brunspet-

sade tänder. Två av dessa tillhöra n ä b
b-mussläktet, Sorex, näml, den vanliga
näbbmusen, S. araneus, och
dvärgnäbb-musen, 5". minutus. Båda äro nattdjur. De ätas
endast av ugglor. Den förra, som finnes över hela
landet, blir 7—8 cm lång, vartill kommer den 4
cm långa svansen. Pälsen är ovan svartbrun,
under ljusgrå. Den senare, som är Sveriges minsta
däggdjur, blir 5—6 cm lång. Svansen är 3,5—4,5
cm. Färgen är ovan mörkt gråbrun, under
gråvit. Vattennäbbmusen, Neomys
(Cros-sopus) fodiens, finnes vid smärre vattendrag i
hela landet. Den har mycket tät päls, som ej
vätes, då djuret simmar el. dyker, och korta öron.
Fotterna äro kantade med styva borst, som
tjänstgöra i st. f. simhud. Kroppens längd är 7—8 cm
och svansens omkr. 6 cm. Den jagar utom
kräftdjur och vatteninsekter även fiskar, ofta många
gånger större än djuret självt.

Näbbsik, zool., se Siksläktet.

Näbbval, se Valar.

Näck (isl. ny kr, ty. Nix), enl. folktron i sjöar
eller strömmar levande mystiskt väsen, som säges
uppträda som en skäggig gubbe med röd

Lotusblomma.

topphätta el. stundom som en häst
(bäckahästen) eller en svart tjur o. s. v. Näcken
(strömkarlen) är en mästare i fiolspel. Han
lockar folk ned i sjön och tar dem, som drunkna.
Man kan skydda sig för n. t. ex. genom att
spotta för sig eller genom att kasta en sten.

Näckebröd, dets. som marlekor, se Konkretion.

Näckens polska, svensk folkmelodi,
upptecknad av A. A. Afzelius, vilken som text till denna
melodi skrev dikten ”Necken” (”Djupt i hafvet
på demantehällen”; tr. i Iduna, 1812).

Näckros, bot., se Näckrosväxter.

Näckrosväxter, Nymphaeäceae, n y m f e
a-c é e r, koripetal växtfamilj inom ordningen
Ra-nales. N. äro vattenväxter med vanl. runda,
flytande blad av väldig storlek och med
stärkelserika rotstockar. I, de vegetativa organen finnes
ofta mjölksaft. Ståndarna äro minst 6. Frukten är
bär, kapsel el. nöt. Fam. indelas i tre under fam.,
och antalet
arter är närmast
60.
Lotusväxter, Nelumbo-noideae, ha de
sköldlika,
något skålformiga bladen
upplyfta högt över
vattnet liksom
de långskaftade,
stora
blommorna. De 7—

15 nötliknande
frukterna sitta
nedsänkta i den
omvänt
konis-ka blomaxeln.

Indiens heliga lotusblomma, Nelumbo
(Nelumbi-um) nucifera, hör hemma i tropiska och
subtropiska Öst- och Sydasien och odlas sedan
gammalt i ett stort antal trädgårdsformer.
Blommorna äro vanl. rosafärgade el. vita. Gul lotus,
N. lutea, växer från 420 n. br. i Nordamerika
och ned till n. Colombia. De välluktande, ljust
svavelgula blommorna äro närmare 24 cm vida.
Gruppen Cabomboideae har fria fruktblad.
Ca-bomba omfattar sex syd- och nordamerikanska
arter. C. aquatica, australis och caroliniana äro
omtyckta akvarieväxter. Brasenia Schreberi i
Australien, Amerika och Afrika är också en
utmärkt akvarieväxt. Näckrosorna, Nymphaeoideae,
ha förenade fruktblad och i bladens luftgångar
stjärnhår, som dock saknas hos släktet Barclaya
på Sundaöarna. Näckbladssläktet, Nuphar, består
av sju gulblommiga arter från n. halvklotets
tempererade trakter. I Sverige förekomma den
småblommiga dvärgnäckrosen, N. pumilum, som
är en sällsynt nordlig art, och den i sjöar och
åar i hela landet allmänna gula näckrosen, N.
luteum, vars fem kronlika foderblad äro
invändigt gula och utvändigt gröna och vars mörkgula,
små kronblad och ståndare äro fästa under
fruktämnet. Frukten är bärartad. Folkfantasien har
ägnat dessa blommor liksom de vita näckrosorna,
Nymphaea, åt näcken. Nymphaea, näckrosor (någ-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffp/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free