Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ollonborrar - Ollonet - Ollonsvin - Olm - Olmeker - Olmütz - Olney, Richard - Olof, S:t (socken i Skåne) - Olof, S:t (församling i Stockholm) - Olof (konung av Sverige) - Olof Skötkonung el. Skotkonung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
453
Ollonet—Olof
454
Vanlig ollonborre med utspända
vingar.
i jorden, där deras föda utgöres av växtrötter.
Utvecklingen är hos de flesta arter flerårig. —
Av de mer än 4,000 kända arterna förekommer
blott ett 10-tal i Sverige, varibland i främsta
rummet må nämnas vanliga ollonborren
(stundom, ehuru olämpligt, kallad ”majbagge”
efter ty. Maikäfer), Melolontha melolontha
(vul-garis), samt kastanj eborren (-baggen),
M. hippocastani. De äro mycket lika varandra,
med rödbruna
täckvingar och
svart bakkropp,
som baktill är
spetsigt
utdragen, nedåtböjd
och försedd
med en rad
trekantiga, vita
fläckar längs
sidorna. Hos
kastanj eborren är
emellertid bl.
a.
täckvingar
nas sidokant svartfärgad. Båda arterna äro
allmänna i s. Sverige — vanliga ollonborren
norrut till s. Svealand, kastanj eborren ända
upp till Ångermanland — och ha gjort sig
kända som svåra skadedjur, särskilt i Skåne och
Halland. Deras flygtid inträffar under
försommaren (maj—juni), då de svärma om kvällarna
kring buskar och träd. Den skada de göra under
denna tid är i regel av ringa betydelse. Några
veckor efter parningen lägger honan i jorden inemot
ett 60-tal ägg, vilka kläckas efter 4—6 veckor.
Larvernas skadegörelse tilltager, i samma mån
som larverna tillväxa och fordra ökad näring;
den kulminerar under tredje året. Fjärde året
minskas skadegörelsen åter, enär larverna börja
förpuppas redan kort efter midsommar.
Pupporna kläckas redan samma höst, men de nykläckta
o. övervintra i jorden och visa sig först nästa
försommar. Ehuru o. uppträda årl., äro de dock
talrikast vart fjärde år. Två år efter varje
sådant svärmningsår, ”ollonborrår” (i Sverige vanl.
året före skottår), inträffa i regel de svåraste
larvhärjningarna. O. har man framgångsrikt
kunnat bekämpa genom insamlingsåtgärder. Särskilt
lönande är att tidigt om morgnarna under
svärm-ningstiden nedskaka dem från träd och buskar.
— Bland övriga o. må nämnas den enfärgat
brungula, framtill starkt håriga pingborren,
Rhizotrogus solstitialis, samt den lilla, knappt
centimeterlånga trädgårdsborren,
Phyllo-pertha horticola, som har metallglänsande
fram-kropp och täml. mörkt bruna, glänsande
täckvingar och stundom skadar buskar och träd
genom gnagning på bladen.
Ollonet, lat., glans, se Könsorgan.
Ollonsvin, benämning på svin, som gödas med
ollon i bok- och ekskogar. Ollonfläsket blir löst
och därför mindre värdefullt.
Olm [å’lm], Prötéus anguineus, tillhör fam.
olmar bland stjärtgroddjuren och utmärkes av tre
par yttre, under hela livet bestående gälar,
långsträckt ållik kropp med fyra svaga extremiteter
Olm.
och lång svans, ögonen äro övervuxna av huden.
Kotorna äro urholkade i båda ändarna, och
lungorna ha formen av långsträckta, släta säckar.
Kroppslängden är vanl. omkr. 25 cm. O.,
förekommer i Krain, Dalmatien och Hercegovina, där
den lever i underjordiska vattendrag och livnär
sig av lägre vattendjur. Färgen hos nyfångade
djur vanl. blekt rödaktig men mörknar i ljus.
Allt efter temp. lägger o. ägg el. föder ungar.
Olmèker, benämning på det el. de folk, som
utvecklat flera betydande kulturer i s. Veracruz
och n. Tabasco i Mexico. Den äldsta kulturen
inom olmekområdet anses f. n. vara den första högt
utvecklade civilisationen i Amerika, som givit
impulser till såväl maya som Teotihuacans kultur.
Olmütz [å’lmyts], se Olomouc.
Olney [å’lni], Richard, amerikansk
politiker (1835—1917), blev 1859 advokat i Boston,
4 mars 1893 justitieminister i Clevelands
kabinett och var där utrikesminister 9 juni 1895—4
mars 1897, varpå han återupptog sin
advokatverksamhet. Under O:s utrikesministertid inföll
U.S.A:s skarpa konflikt med England om
Venezuelas gräns mot Brittiska Guayana (se
Venezuela).
Olof, S : t O., socken i Skåne, se Sankt Olof.
Olof, S :t O., församling i Stockholms län,
se Sankt Olof och Sankt Per.
Olof, furstar.
Sverige. Bland äldre svenska konungar nämnes
en Olof, som regerade i Sverige, när Ansgar
854 för andra gången besökte Sverige. Han
företog ett krigståg till Kurland. En i isländska
källor omtalad konung Olof, som skall ha varit
bror till Erik Segersäll och samregent med
denne — han skulle även vara Styrbjörns fader —,
är okänd för de äldre källorna. Mer till sagans
än till historiens värld hör konung Olof
Trä-tälja (se d. o.) av Ynglingaätten.
Olof Skötkonung el. Skotkonung
(d. på 1020-talet), son till Erik Segersäll och en
slavisk prinsessa, som efter Eriks död blev g. m.
Sven Tveskägg av Danmark. O., som var g. m.
en obotritisk prinsessa, Estrid, blev under
990-talet svensk konung. Han stred jämte Sven
Tveskägg mot Olav Tryggvason i slaget i Öresund,
var den förste kung i Sverige, som präglade
mynt — i Sigtuna — och lät döpa sig, enl.
traditionen i Husaby av den helige Sigfrid. Enl.
uppgift hos Adam av Bremen skall O. ha sökt
kraftigt verka för kristendomens spridning i
Sverige men hindrats av det hedniska folket, som
tillät den nya läran endast i Västergötland. O.
efterträddes av sonen Anund Jakob. Innebörden
av tillnamnet Skötkonung, som tolkats på olika
sätt, är oviss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
