Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olympiska spelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
475
Olympiska spelen
476
Olympiska sommarspelen 1908—52.
Tablå över ordningsföljden mellan de 6 sammanlagt bäst placerade nationerna 1908—52 jämte
sammanlagda poängsumman, avrundad till helpoäng, för dessa nationer under alla spelen (1896—1952;
poängberäkning 1896—1906 3, 2, 1; 1908—52 7, 5, 4, 3, 2, 1).
[-Ord-nings-nr-]
{+Ord- nings- nr+} Nation [-London-] {+Lon- don+} 1908 [-Stockholm-] {+Stock- holm+} 1912 [-Antwerpen-] {+Ant- wer- pen+} 1920 Paris 1924 [-Amsterdam-] {+Am- ster- dam+} 1928 Los
Ange-les 1932 Berlin 1936 [-London-] {+Lon- don+} 1948 [-Helsingfors-] {+Hel- sing- fors+} 1952 [-Summan-] {+Sum- man+} av
plats-siffrorna Poängsumman under alla 13 spelen (1896— 1952).
1 U.S.A. 2 2 1 I I I 2 I I 12 4,875
2 Sverige ... 3 I 2 s 3 4 5 2 4 29 2,298
3 Frankrike . 4 6 4 2 4 6 6 3 8 43 1,696
4 Finland ... 10 4 5 3 5 5 4 7 6 49 1,424
5 England .. I 3 3 4 7 8 II 6 9 52 2,352
6 Italien .... 12 II 7 7 6 2 3 5 7 60 1,250
— Tyskland . 6 5 — — 2 3 I — 5 — 1,488
— Ungern ... 7 8 — 13 II 10 8 4 3 — 966
— Sovjet .... — — — — — — — — 2 — 49°
pris. I simidrott (hopp), skjutning (korthålls-),
brottning (grekisk-romersk) och framför allt i
konståkning på skridskor intog Sverige en
framskjuten plats. Damerna deltogo f. f. g. i O.,
dock endast i tennis, konståkning på is samt i
bågskjutning. — Sedan Tyskland avböjt,
uppdrogs åt Sverige att anordna 5 :e O. i
Stockholm 1912. Antalet tävlingsgrenar
motsvarade ung. 1908 års, och damerna fingo nu tävla
även i simning. Tävlingar i arkitektur, musik,
målning och skulptur medtogos f. f. g. i O:s
program. Sverige erhöll vid 5 :e O.
sammanlagt högsta poängsumman, närmast före U.S.A.
och Storbritannien (136, resp. 124 och 76 poäng)
I fri idrott blev Sverige 2:a nation efter U.S.A.
Det var i tiokamp (1 :a, 2:a och 3:e pris),
tre-stegshopp (1 :a, 2:a och 3 :e pris) och
spjutkastning (1 :a och 3 :e pris), som de stora
framgångarna i fri idrott vunnos. Finlands insatser
i de långa loppen och i kast vittnade om en
begynnande storhet på dessa områden. Sverige vann
även nu tävlingen i gymnastik. I brottning,
rid-ning, simning (hopp), skytte och framför allt i
den f. f. g. medtagna moderna femkampen
nådde det även goda placeringar och tog i den
sistn. samtliga pris. — De ånyo för Tyskland
reserverade O. (6 :e O. 19 1 6), för vilka ett
jättestadion redan 1913 uppförts i
Berlin-Grune-wald, omöjliggjordes av 1 :a världskriget. — I
7:e O. i Antwerpen 1920 deltogo ej
centralmakterna och Ryssland. I spelen ingingo
liksom 1908 s. k. vinterspel, vilka omfattade
ishockey och skridskoåkning samt ägde rum i
Ant-werpens ispalats under april mån. Sommarspelens
tävlingsgrenar hade ånyo avsevärt ökats i antal,
vilket delvis splittrade intresset. I fri idrott
imponerade mest Finlands prestationer, och
finnarna hemförde här mer än Vs av alla 1 :a pris och
överträffades blott av U.S.A. Sverige erhöll i
fri idrott 1 guld-, 4 silver- och 10 bronsmedaljer
samt placerade sig i sammanlagda resultatet på
2 :a plats, efter U.S.A. och närmast före
Storbritannien, bl. a. tack vare sina traditionella
segrar i gymnastik, brottning, ridning och modern
femkamp. Goda prestationer i simning,
cykelåkning, skytte och segling bidrogo även till den
höga totalplaceringen. — 8:e O. i Paris 1924
avhöllos utan deltagande från Tysklands sida.
Urspr. var det ej avsett, att vintertävlingarna i
Chamonix skulle medräknas, men vid Olympiska
kongressen i Prag 1925 fattades beslut härom. I
skidtävlingarna segrade norrmännen över hela
linjen, finnarna voro utan nämnvärd konkurrens
i skridskoåkningen, Sverige beläde 1 :a plats i
konståkningen och Canada i ishockey. I fri
idrott fick Sverige nöja sig med 3 2:a och 2 3 :e
pris. U.S.A. erhöll 12, Finland 10 och
Storbritannien 3 guldmedaljer. Finnarna vunno alla
löpningarna från 1,500 m och uppåt. Sverige
hade som vanligt sin styrka i ridning, modern
femkamp, skytte, simning och brottning.
Oväntat erhöll det en 3 :e placering bland 22 nationer
i fotboll. Det blev i sammanlagda
poängsumman 3 :e nation efter U.S.A. och Frankrike. —
I 9:e O. i Amsterdam 1928 deltogo 3,015
idrottsmän från 46 nationer, däribland Tyskland.
O. omfattade även denna gång vinteridrott, som
anordnades av Schweiz i S: t Moritz (2 :a
vinterolympiaden). I skidtävlingarna dominerade Norge
utom i 5-milsloppet, där Sverige beläde de 3
första platserna. Hastighetstävlingarna på
skridskor blevo en uppgörelse mellan Finland och
Norge. Ett 1 :a pris tillföll Sverige i konståkning
samt ett 2:a i ishockey. U.S.A. tog de flesta
medaljerna i sommarspelens friidrott, nära följt
av Finland samt med Storbritannien därnäst. I
kast och hopp höllo U.S.A. väl sina positioner.
Finland upprepade sin seger i de långa loppen
och nådde goda placeringar i tiokamp. Sverige
fick ett 1 :a (i spjutkastning), 2 2:a samt 4
3 :e pris. I den fria brottningen intogo Finland
och Sverige U.S.A :s plats men fingo å andra
sidan hårdare konkurrens i den grekisk-romerska
brottningen, framför allt av Tyskland, som här
blev bästa nation. Modern femkamp behärskade
Sverige fortfarande suveränt men däremot ej
hästtävlingarna. Tennis och skytte hade strukits
från programmet. Ä andra sidan hade
damtävlingar i vissa grenar i fri idrott medtagits. —
Trots långa och kostbara resor för europeiska
o. a. nationer vunno 10 :e O. i L o s A n g e 1 e s
1932 god anslutning. Vinterspelen ägde rum i
Lake Placid i början av febr. (3 :e
vinterolympiaden). Här vann U.S.A. över Finland och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
