Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oppenheimer, J. Robert - Oppenord, Gilles Marie - Oppert, Julius - Opphämta el. upphämta, pinnaklä, käppaklä, skälblad, skidtäcke - Oppmanna - Oppmannasjön - Oppolzer, Theodor von - Opponent - Opponenterna - Opponera (sig) - Opportun - Opposition - Oppositionell - Oppression - Oppunda härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
Oppenheimer—Oppunda härad
520
Oppenheimer [å’panhaimar], J. Robert,
amerikansk fysiker (f. 1905), ledare för
atom-bombslaboratoriet i Los Alamos från dess
tillkomst 1943. O. var prof, vid Univ. of California
och California Institute of Technology 1929—47
och är sedan sistn. år föreståndare för Institute
for Advanced Studies i Princeton, N. J. O. har
bl. a. studerat teorierna för elementarpartiklarna
och teoretiskt förutsagt existensen av den
neutrala mesonen.
Oppenord [åpanå’r], Gilles Marie,
arkitekt och dekoratör (1672—1742). Han var
holländare, son till en möbelsnickare, vistades 10 år
i Italien och blev därefter en av de mest
inflytelserika smakledarna i Paris, där han blev
sur-intendant des bdtiments åt Filip av Orléans,
”re-genten”. Starkt påverkad av den italienska
barocksmaken i dess sista fas (Borromini),
överförde O. dess översvallande formrikedom till
Frankrike. Han blev skapare av régencestilen.
Oppert [ty. utt. å’part, fr. åpä’r], Julius,
tysk-fransk orientalist, en av
kilskriftsforsk-ningens grundläggare (1825—1905). O., som var
född i Hamburg av judiska föräldrar, sändes
1851 av Franska institutet till Mesopotamien som
ledare för en vetenskaplig expedition, som
varade i tre år. Han blev prof, i assyriologi vid
Collège de France 1868. Bland hans många
arbeten märkas: ”Expedition scientifique en
Mésopo-tamie” (2 bd, 1857—64), ”Éléments de la
gram-maire assyrienne” (1860) och (tills, m. J.
Mé-nant) ”Documents juridiques de 1’Assyrie et de
la Chaldée” (1877).
Opphämta el. upphämta, pinnaklä,
käppaklä, skälblad, skidtäcke,
väv-teknik med
mångsidig användning. De
mestadels
lancera-de mönstertrådarna
ligga över
grundväven. Mönsterbildningen sker
genom upplockning,
användning av
skälblad och lösa
möns-tersolv, gruppvis
trädda på käppar.
Materialet är
oftast linnelärftbot-ten och mönstret
av lin- el. ullgarn.
Oppmanna, sn
i Kristianstads län,
Villands hd, n. ö. om Kristianstad; 50,62 km2
1,636 inv. (1953). O. ligger mellan Immeln (81
m ö. h.) i n. och O.-sjön (6 m) i s. Vid den sistn.
stationssamhället A r k e 1 s t o r p (411 inv. 195O,
förr brunnsort; snickerifabrik. 1,751 har åker.
Kyrkan är urspr. från 1200-talet. Ingår i O. och
Vånga pastorat i Lundst stift, Villands kontrakt.
Utgör tills, m. Vånga storkommunen
Oppmanna och Vånga; 161,85 km2, 3,169 inv. (1953).
Oppmannasjön, i Villands hd i n. ö. Skåne, v.
om Ivösjön, till vilken den avrinner genom en
Opphämta.
0,5 km lång kanal vid Bäckaskog; 6 m ö. h.; 13,7
km2; 12,5 m djup. — Litt., se Ivösjön.
Oppolzer [å’påltsar], Theodor von,
österrikisk astronom (1841—86), son till den
berömde kliniske läkaren Johann von O.
(1808—71). O. blev med. dr 1864 men övergick
till astronomien och blev 1875 prof, i detta ämne
i Wien. Han var en av de främsta banbrytarna
inom teorien för bestämningen av planeternas
och kometernas banor. Hans klassiska lärobok av
1870 över detta område har varit av stor
betydelse. O. ägnade sig även åt många andra
uppgifter betr, kometerna och planeterna samt var
verksam som geodet. Hans stora verk ”Canon
der Finsternisse” (1887) med bestämningsstycken
för sol- och månförmörkelsers beräknande under
tiden 1500 f. Kr.—2166 e. Kr. är av fundamental
betydelse för astronomien.
Oppone’nt, person som opponerar, gör
invändningar.
Oppone’nterna, gängse benämning på de
svenska konstnärer, som våren 1885 underteck*
nade en skrivelse till Konstakad. med
hemställan om åtgärders vidtagande för akad:s
omorganisering. Själen i denna rörelse var Ernst
Josephson. Skrivelsen undertecknades av 86 konstnärer
i Paris, London, Düsseldorf, Stockholm m. fl.
orter, unga och gamla, bland dem flera
ledamöter av akademien. Denna ställde sig avböjande
till förslaget, och även regeringen ogillade detta,
varpå de missnöjda bildade Konstnärsförbundet
(se d. o. jämte där anf. litt.).
Opponera (sig), invända mot, motsätta sig.
Opportün, läglig, passande för tillfället.
Härtill o p p o r t u n i’s m, (villighet till) anpassning
efter omständigheterna, konjunkturpolitik, och
o p p o r t u n i’s t, en som utnyttjar det tillfälliga
läget, konj unkturpolitiker.
Opposition (lat. opposi’tio, motsättning).
1) Kritik, kritisk framställning, gensägelse,
särskilt om opponenternas kritik vid en
disputation.
2) Parti el. grupp av partier, som uppträder
kritiskt mot en regering.
3) (Log.) I den traditionella logiken ett
förhållande mellan begrepp inbördes el. omdömen
inbördes. O. mellan begrepp innebär, att det ena
förnekar det andra, antingen enbart (A: icke-A,
kontradiktorisk o.) el. därjämte jakande något
annat (A: B. konträr o.). O. mellan omdömen med
samma subjekt och predikat innebär, att det ena
upphäver det andras sanning. Kontradiktorisk o.:
alla A äro B; några A äro icke B. Konträr o.:
alla A äro B; inga A äro B. Subkonträr o. (dock
oegentlig): några A äro B; några A äro icke B.
4) (Astron.) Se Aspekt 2).
Oppositione’11, som innebär opposition.
Oppressiön (lat. oppre’ssio, nedtryckning),
be-klämningskänsla, t. ex. över bröstet och
hjärttrakten (angina pectoris), vilket kan vara ett
symtom vid diverse bröst- och hjärtsjukdomar.
Oppunda härad, Södermanlands läns
västligaste och största härad, mellan Hjälmaren i n. v.
och Yngaren i s. ö., kring Katrineholm. Socknar:
Julita, Floda, Sköldinge, Vadsbro, Blacksta,
Hus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
