Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paris - Historia - Stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
857
Paris
858
Henrik IV :s tid, ha
lyckligtvis bevarats i mer el. mindre
ursprungligt skick. Om den
materiella och andliga
kulturens utveckling ha
världsutställningarna 1855 (på
Champs-Élysées), 1867, 1878,
1889, 1900 och 1937 samt
kolonialutställningen 1931
vittnat. Efter 1 :a världskriget
nedrevs befästningsmuren,
och den militära zonen har
förvandlats t’U parker el.
bostadskvarter, sedan den jämte
Boulogne- och
Vincennessko-garna inkorporerats (1925,
1929 och 1930). Några större
skador tillfogades icke P.
under de båda världskrigen på
1900-talet.
Flygbombardemangen drabbade endast
industriförstäderna och några
kvarter i stadens utkanter.
Kyrkan Saint-Gervais
bakom Hotel le Ville störta-
de in på långfredagen (29/s) 1918 efter att
ha träffats av en granat från tyskarnas
långskjutande kanoner men har återuppbyggts. Under
2:a världskriget förklarades P. 13/e 1940 för öppen
stad. Det besattes 14/s s. å. av tyska trupper och
hölls ockuperat intill aug. 1944, då staden
slutgiltigt befriades 25/s—26/s. Den provisoriska
franska regeringen tog “/s sitt säte i P. Under
gatustriderna vid befrielsen skadades några
monument, men dessa spår äro nu utplånade. Att
större förödelse undgicks, tillskrives i främsta
rummet den svenske generalkonsuln Raoul Nordlings
intervention hos ockupationsmyndigheterna.
Ne-danst. tab. visar P:s befolkning sedan 1328 och
dep. Seines sedan 1801.
S tadsb eskrivning. Sedan medeltiden har P.
varit berömt för sin skönhet och räknats bland
jordens vackraste städer. Husmassorna i silvergrå
natursten på öar i Seine, på flodslätter, kullar
och platåer göra ett mäktigt intryck. P. är på
samma gång den äldsta och den modernaste
huvudstaden. Stadsplanen karakteriseras å ena
sidan av de stora öppna platserna, stjärnplanerna
och de breda, med träd planterade boulevarderna
och avenyerna samt å andra sidan av smala, kro-
Folkmängden i Paris och dep. Seine 1328—1946.
Ar j Paris | Seine
1328 ...................... c:a 250,000 —
Slutet av 1600-talet . c:a 500,000 —
1801 .......................... 547,756 631,808
1831 .......................... 785,862 949,799
1846 ........................ 1,053,897 1,364,933
1861 ........................ 1,696,141 1,953,660
1876 ........................ 1,988,806 2,410,849
1891 ........................ 2,424,705 3,141,595
1901 ........................ 2,660,559 3,848,618
1911 ......................... 2,888,110 4,039,521
1921 ................ ». 2,906,472 4,411,691
1931 ..............••••• 2,891,020 4,933,855
1946 ............. 2,725,347 4,775,711
kiga gator och gränder, mången gång i
omedelbar närhet av de förra. Boulevarderna och
avenyerna kantas vanl. av 6- å 7-våningshus, och
endast de nyaste byggnaderna ha 8 el. 9 vån.,
av vilka de 2 översta i många fall ha väggarna
mot gatan indragna.
I administrativt hänseende indelas P. i 20
arrondissements, anordnade i form av ett slags
spiral med nummerordning medsols, så att de 4
första bilda en inre krets och omfatta öarna la
Cité och Saint-Louis samt i stort sett området
n. om Seine innanför de inre boulevarderna.
Centrum av P. omfattar de 7 första arr., vilka
motsvara stadens ungefärliga omfattning under
Ludvig XIV utom längst i v. p. s. Seine-stranden.
Här ligga de förnämsta historiska monumenten.
Här är Frankrikes politiska, administrativa,
judi-ciella, ekonomiska och kulturella medelpunkt. Här
har också dep. Seines och staden P:s förvaltning
sitt säte. — L a C i t é är P:s ”vagga”, som under
de senaste årh. helt och hållet ändrat karaktär,
sedan regeringsmakt och affärsliv förflyttats och
det medeltida gatunätet fått vika för de breda,
raka gatorna och de öppna platserna. Här ligga
P:s förnämsta kyrka, Notre-Dame, och dess
äldsta och största sjukhus, Hotel-Dieu, som
grundades under medeltiden och vars nuv. byggnader
uppfördes 1868—78. Av forna dagars affärsliv
på la Cité återstår föga mer än blomster- och
fågelhandeln på marché aux fleurs n. om
polisprefekturen (Préfecture de police) samt ö. om
handelsdomstolen (Tribunal de Commerce), som
uppfördes 1860—65 i renässansstil. Till ön ha
också koncentrerats domstolar i alla instanser,
vilka ha sitt säte i justitiepalatset (Palais de
Ju-stice), vars under 1700- och 1800-talen
restaurerade och utvidgade byggnader innehålla delar
av den medeltida kungaborgen, samt i
Sainte-Cha-pelle och la Conciergerie (se d. o.). 1817—1921
minskades befolkningen på la Cité från 16,149
[-Arrondissements-och kvarters-ind-]
{+Arrondissements-
och kvarters-
ind+} elnin g
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
