- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 16. Nomader - Payen /
877-878

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Park, Robert - Parke, Davis & Co. - Parker, Dorothy - Parker, Sir Hyde - Parker, Matthew - Parker, Theodore - Parkera - Parkerisering - Parkes, Sir Henry - Parkett - Parkettgolv - Parkhurst, Helen - Parkijaur - Parkinsons sjukdom - Parkum - Parlament

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

877 Parke, Davis &

culture”, postumt utg. X950). Hans systematiska
sociologi föreligger i ”Introduction to the Science
of sociology” (1921; tills, m. E. W. Burgess).

Parke, Davis & Co. [pä’k déi’vis an [-ka’m-pani],-] {+ka’m-
pani],+} Detroit, U.S.A., etabl. 1866, bolag 1875,
en av världens största producent- och
distribu-tionsfirmor för farmaceutiska preparat,
antibio-tica, sårbehandlingsmedel o. s. v.

Parker [pa’ka], Dorothy, f. Rotschild,
amerikansk författarinna (f. 1893). P. framträdde
tidigt som starkt vänsterorienterad. Hon har
skrivit lyrik och noveller; hennes produktion är
liten till omfånget men av kvalitet. P. är i första
rummet satiriker; hennes kritik riktar sig mot
den självgoda och ytliga över- och
medelklassmänniskan, särsk. kvinnan. Hon debuterade 1927
med diklsaml. ”Enough rope”; ”Not so deep as
a well” (1936) innehåller hennes samlade dikter.
1944 korn ”Collected poetry”; ”Dikter” av P. i
sv. övers., utg. av Ingeborg Björklund, utkom
1946. P. har utg. novellsaml. ”Laments for the
living” (1930; sv. övers. ”Levande begråtna”,
194Ö) och ”After such pleasures” (1933; sv.
övers. ”Efter kärlekens nöjen”, 1944); ”Here
lies” (1939) innehåller hennes samlade
berättelser. — G. 1) 1917—28 m. E. P. Parker, 2) 1933
m. filmskådespelaren Alan Campbell.

Parker [pä’ka], Sir Hyde, brittisk amiral
(1739—1807). Han deltog i kriget mot de
nordamerikanska kolonierna och i sjökriget mot
Frankrike, blev 1801 överbefälhavare för den
sjöstyrka, som skulle ingripa mot den mellan de
nordiska rikena förnyade väpnade neutraliteten till
sjöss. Härunder utfördes bl. a. anfallet på
Köpenhamns redd (2 april 1801), vilket närmast
leddes av P:s underbefälhavare Nelson.

Parker [pä^a], Matthew, engelsk teolog
(1504—75). Han tog tidigt intryck av den tyska
reformationen och vanns för dess idéer under sin
tjänstgöring 1533—35 som kaplan hos drottning
Anna Boleyn. Under ”den blodiga Marias”
regering höll han sig dold och mottog därunder
Calvinska intryck. Efter drottning Elisabeths
tronbestigning kallades han mot sin vilja till
ärkebiskop. Genom sin statsmannabegåvning, sin
lärdom och sin moderation utövade han stort
inflytande på den anglikanska kyrkan och har
stundom kallats dennes grundare. Han sökte alltid
hålla en medelväg mellan de papistiska och de
puritanska riktningarna. — Biogr. av J. Strype
(1711; ny uppl. 1821) och av W. M. Kennedy
(1908).

Parker [pä’ka], Theodore, amerikansk
teolog (1810—60). Han började som
gammal-unitarie men fördes under påverkan av tysk
teologi till en mera radikal åskådning, som
karakteriserades av tron på en Gud och på själens
odödlighet och röjde panteistiska tendenser. Hans
omslag väckte mycken strid bland de
amerikanska unitarierna. Efter en studieresa till Europa
arbetade han framför allt mot dryckenskapen och
slaveriet. P:s ”Samlade skrifter” utkommo på
sv. i 10 bd 1866—74. — Biogr. av J. W.
Chad-wick (1900) och H. S. Commager (1936).

Parkera, ställa (upp el. undan) fordon under

Co.—Parlament 878

uppehåll i användningen. I större samhällen
anordnas av myndigheterna särskilda
parkeringsplatser i samband med förbud för
placering av fordon för längre tidsperioder i
starkt trafikerade leder.

Parkerisering, metod för fosfatering av stål,
varvid föremålet behandlas i en sur
manganfos-fatlösning. P. ger ett gott underlag för
påförande av rostskyddsmedel.

Parkes [päks], Sir Henry, australisk
statsman (1815—96). Han var i sin ungdom
grovarbetare i England, utvandrade 1839 till
Australien och tog livlig del i den australiska
arbetarrörelsen. P. invaldes 1854 i Nya Syd-Wales’
lagstiftande råd och var senare med kortare
avbrott till sin död led. av lagstiftande församlingen.
Han var 1866—68 kolonisekr. samt sedermera
fem gånger premiärminister och kolonisekr. P.
presiderade vid konventet i Sydney 1891 ang. de
australiska koloniernas federativa
sammanslutning och hade väsentlig andel i det där
åväga-bragta författningsutkastet, som sedermera lades
till grund för den slutliga förbundsförfattningen.

Parke’tt, urspr. den närmast orkestern, från
den stående parterren avskilda, med bänkar
försedda delen av en teatersalong. P. kallas i
Sverige, sedan parterren försetts med sittplatser, hela
salongen utom raderna.

Parkettgolv, se Golv.

Parkhurst [pä’khäst], Helen Huss,
amerikansk pedagog och filosof (f. 1887), phil. dr
1917, assistant prof. 1924—31, associate prof.
1931—44, ord. prof, i filosofi 1944, allt vid
Bar-nard College i New York. P. är mest känd
som utformare av den reformpedagogiska
Dalton-planen (se d. o.). Efter att ha genomfört denna
skolreform i staden Dal ton grundade hon i början
av 1920-talet en skola med liknande struktur i
New York, Children University School, med alla
skolstadier representerade. P. har utfört en
banbrytande pedagogisk gärning.

Pa’rkijaur, sjö i Jokkmokks sn, Lappland, i
Lilla Lule älvs sjökedja; 19 km2, 292 m ö. h.
Vid älvens utflöde ur P. märkes den 8,8 m höga
och 500 m långa Parkijaureforsen.

Parkinsons sjukdom [pä’kinsans] el.
parki n son i’sm, se Hjärnsjukdomar, sp. 366 f.

Pa’rkum, ett slags tjockt bomullstyg.

Parlame’nt (mlat. parlame’ntum, fr. parlement,
eng. parliament, eg. samtal), urspr. under
medeltiden benämning på rådplägande församlingar.
Ordet p. nyttjades över hela Västeuropa, även i
Sverige, under medeltiden. I England och
Frankrike kom det dock i mera allmänt och bestående
bruk än annorstädes. Småningom gick
utvecklingen i England därhän, att dessa urspr. feodala
herredagar vidgades till folkrepresentationer med
en sådans uppgifter, under det att de i
Frankrike bibehöllo sin aristokratiska karaktär samt
fingo rättskipningen till väsentligaste uppgift. I
sin engelska betydelse har ordet p. fått
internationell användning.

1) Engelska parlamentet. Den
feodala herredag, som med den normandiska
erövringen (1066) infördes i England, bestod förutom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffp/0555.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free