Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pater - Pater, Jean Baptiste - Pater, Walter - Pater familias - Paternell nedärvning - Paternitet - Pater noster - Paternosterhiss - Paternosterskären - Paternosterverk - Paternosterärta - Pater patriae - Pater peccavi - Paterson - Paterson, William - Patetico - Patetisk - Pathan - Pathé cinéma, société nouvelle - Patiala och Östpunjabs stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pater—Patiala och Östpunjabs stater
919
Pa’ter (plur. patres), lat., fader; familjefader;
bildligt beskyddare; hos katolikerna benämning
för klosterbroder (munk), särskilt en sådan, som
är prästvigd. Pater paträtus, se Fetialer.
■— I Rom betecknade man med ordet patres de
patriciska senatorerna. Stundom avser ordet
patres patricierna, senaten el. senatspartiet. —
Patres a p o s t o’l i c i och patres
eccle-s i a’s t i c i är den lat. benämningen på resp, de
s. k. apostoliska fäderna och kyrkofäderna.
Pater [patä’r], Jean Baptiste Joseph,
fransk målare (1695—1736), en av Watteaus
närmaste efterföljare, målade liksom denne
sällskap i det gröna, konverserande kavaljerer och
damer, med delikat färghållning. Fredrik II av
Preussen förvärvade 37 av hans målningar.
Nationalmuseum i Stockholm har två verk av P.,
”Badande sällskap i en park” och ”Den bedragne
maken”.
Pater [péi’ta], Walter Horatio, engelsk
författare (1839—94). P:s ”Studies in the
histo-ry of the renaissance” (1878), ”Marius the
epi-curean” (1885), ”Imaginary portraits” (1887)
m. fl. äro uttryck för en själfull esteticism,
inspirerad av P:s studium av antiken. Hans
inflytande på andra författare (t. ex. Wilde) och
forskare har varit betydande. ”Collected works”
utkommo i 10 bd 1919—21. — Biogr. av T.
Wright (1907).
Pa’ter fami’lias, lat., eg. ”familjefader”,
kallades i den romerska rätten varje fri (friboren
el. frigiven) romersk medborgare av mankön,
som ej stod under någon annans patria potestas
(se d. o.). De rättigheter, som tillkommo en p.,
voro, i korthet, att fritt få förfoga över sin
person och sin egendom (även genom testamente)
el. att vara ett rättssubjekt i egentlig bemärkelse
samt att kunna (genom äktenskap, adoption el.
legitimation av oäkta barn) förvärva patria
potestas över andra.
Paterne’ll nedärvning innebär, att en viss
egenskap går i arv uteslutande från far till son.
Detta beror på arvsanlag, belägna i
Y-kromo-somen (en av könskromosomerna). Sådana anlag
förekomma ej hos individer av honkön, eftersom
dessa sakna Y-kromosom.
Patemitèt (lat. pate’rnitas, av pa’ter, fader),
faderskap. — Paternitetsmål, mål ang.
faderskap till barn.
Pa’ter no’ster, lat., bönen ”Fader vår”;, hos
katolikerna även radband.
Paterno’sterhiss (av pater noster, i bet.
radband), hissanordning med på en ändlös kedja
anbragta hissplattformar, som ständigt röra sig i
ett framåt öppet schakt. P. går med liten
hastighet; instigning och avstigning ske under farten.
P. användas särsk. för varutransport men även
för personbruk. — Även rulltrappan kan sägas
vara en form av p.
Paterno’sterskären, en samling s. v. om
Klädesholmen vid Tjörn i Bohuslän belägna kala
skär, begränsande Marstrandsfjorden mot öppna
havet. Området är uppfyllt av farliga grund; i
dess s. del är på Hamnskär belägen en med
mist-signalstation försedd fyrplats, Paternoster,
920
uppförd 1868. — Namnet har trol. föranletts av
att skären i en lång rad ligga som kulorna i ett
radband (paternoster). — Se C. Krantz,
”Bohuskust” (1949).
Paterno’sterverk (av pater noster i bet.
radband), kontinuerligt arbetande uppfordringsverk,
bestående av ett ändlöst band el. kedjepar, på
vilket med vissa mellanrum medbringare el.
skopor (bägarverk) anbragts. Principen
användes särsk. till vissa typer av mudderverk (se d. o.
med fig. 3) och dikesgrävmaskiner.
Patemo’sterärta, bot., se Abrus precatorius.
Pa’ter pa’triae, lat., ”fäderneslandets fader”,
hederstitel, som bars av de romerska kejsarna.
Pa’ter peccävi, lat., ”Fader, jag har syndat”,
den förlorade sonens uttryck för ånger och
syndabekännelse i Luk. 15: 18 och 21.
Paterson [pä’tasn], stad i New Jersey,
inom n. v. delen av Stor-New York; 139,000 inv
P. ligger vid Passaic River, där denna bryter sig
ut ur Appalacherna och bildar flera mindre
vattenfall, samt är liksom de andra av New Yorks
stora förstäder på New Jersey-sidan en
utpräglad industristad, jämte Lyon världens största
sidenindustristad.
Paterson [pä’tasn], William, brittisk
finansman (1658—1719). Han samlade som
affärsman i London en stor förmögenhet P. är en
typisk representant för de s. k. projektmakarna.
Hans första stora plan var det s. k.
Darién-pro-jektet, ett storartat förslag till en organiserad
transitohandel över Panamånäset; sedan han
förgäves arbetat för det i London, Hamburg,
Amsterdam och Berlin, gjorde det skotska
Darién-kompaniet ett misslyckat försök att realisera
detsamma. P:s stora insats var grundandet av det
av samtiden som ytterst äventyrligt betraktade
företaget Bank of England. Efter starkt motstånd
lyckades han grunda denna bank 1694 men
avkopplades snart från dess ledning. Från 1701
verkade han i London som finansiell rådgivare
åt regeringen. Ett tjugotal ekonomiska skrifter
tillskrivas honom. P:s ”Works” utgåvos 1859 (3
bd). — Litt.: Biogr. av S. Bannister (1858).
Patetico [-tä’tikå], it. (fr. pathétique), mus..
högtidligt, högstämt.
Patetisk, se Patos.
Pathän, i Indiens gränsområde mot
Afghanistan gängse eng. benämning på afghan.
Pathé cinéma, société nouvelle [pate’
sine-ma’ såsjete’ novä’l] (tidigare under olika namn),
franskt filmföretag, grundat 1897 i Paris av
Charles Pathé. P. var en bland de äldsta och
mest betydande europeiska
filminspelningsfirmor-na. Åren före 1 :a världskriget dominerade P.
hela världens filmmarknad, men efter 1914 gick
P. nästan under i konkurrensen med amerikanska
filmföretag. Bolaget sammanslogs omkr. 1920
med ett annat filmföretag, Nathan frères, till
Pathé-Nathan.
Patiala och Östpunjabs stater, sedan 1948
union av småstater i Punjab i n. Indien; 26,156
km2, 3,469,000 inv. Störst av dem är Patiala
(Puttiala), med huvudstaden Patiala (70,000
inv.) vid en bibana till järnvägen Lahore—Delhi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
