- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 16. Nomader - Payen /
941-942

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pausanias (resebeskrivare) - Paussignal - Pauvre - Pauvres honteux - Pavana, pavan - Pavelić, Ante - Pavia - Paviljong - Pavlov, Ivan Petrovitj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

941

Paussignal—Pavlov

942

logi; även historiska exkurser äro inlagda.
Text-uppl. av Spiro (3 bd, 1903), kommenterad uppl.
av J. Frazer (eng., 6 bd, 1898).

Paussignal, radiotekn., karakteristisk tonföljd,
klang el. dyl., vilken i rundradions barndom
väsentligen avsåg att för lyssnarna markera, att
sändarstationen alltjämt var i gång. Numera har
p. den dubbla uppgiften att utfylla longörer och
att vara en igenkänningssignal. Den svenska p.
utgöres sedan 1949 av ett par begynnelsetakter
ur Bellmans ”Storm och böljor tystna ren”.

Pauvre [påvr], fr., fattig, arm, nödställd.

Pauvres honteux [på’vr åtö’], fr., ”blyga
fattiga”, fattiga, som sett bättre dagar och
därför blygas att begära hjälp. I Sverige finnas
ett flertal anstalter för p.

Pava’na, it., p a v a’n (fr. pavane), långsam
dans i 4A takt, vanlig på 1500-talet. I den äldre
sviten inledningsdansen, omväxlande med
passa-mezzon, vilken den till karaktären liknade.

Pa’velic [-it/], Ante, kroatisk politiker (f.
1890), urspr. advokat. P. motsatte sig Kroatiens
anslutning till den jugoslaviska statsbildningen
efter 1 :a världskriget. På gr. av fortsatt
agitation måste han lämna Jugoslavien 1928. Han
vistades sedan bl. a. i Italien och deltog i planerandet
av mordet på kung Alexander 1934. Efter
Jugoslaviens sammanbrott 1941 återvände P. till
Za-greb och lät utropa sig till överhuvud
(poglav-nik) för ett nominellt självständigt Kroatien.
Som ledare för ustasj arörelsen bedrev
han terror mot serber och judar i Kroatien. Han
följde med de retirerande tyska trupperna i maj
1945, vistades ”under jorden” i Österrike till
slutet av 1946 och därefter i Italien till aug. 1948,
då han under falskt namn (Pal Aranyos)
fick uppehållstillstånd i Argentina. P. har där
återupptagit politisk verksamhet bland kroatiska
emigranter.

Pavi’a, huvudstad i prov. Pavia (2,965 km2,
c:a 490,000 inv.) i Lombardiet i n. Italien, vid
järnvägen Milano—Genua och vid Ticino 7 km
från dess inflöde i Po; 63,000 inv. P., antikens
Tici’num, har, på gr. av sitt strategiskt
betydelsefulla läge vid en av de stora stråkvägarna
ned mot Italien, redan under romartiden spelat
en krigshistoriskt betydande roll. Staden har ofta
härjats av fiender, och vid P. tillfogade kejsar
Aurelianus 271 e. Kr. alemannerna ett avgörande
nederlag. Efter langobardernas erövring av
Italien blev P. huvudstad i deras rike; det bibehöll
sin betydelse efter Karl den stores erövring 774
som centrum i det karolingiska väldet i
Nord-italien och var under det tysk-romerska rikets
äldsta tid alltjämt en av Italiens viktigaste städer
samt kröningsort för kejsarna. Den ekonomiska
rivaliteten med det uppblomstrande Milano ledde
1056 till öppen fejd mellan städerna. P. kom
1360 i familjen Viscontis besittning; därmed kom
staden att ingå i den milanska statsbildningen och
dela dess öden. Vid P. led Frans I av
Frankrike 24/2 1525 ett förintande nederlag mot Karl
V. — Under 2:a världskriget förstördes den
ka-pellförsedda, täckta bron över Ticino från
1350-talet. Stadsmurarna äro till stor del alltjämt

Bascilica di San Michele i Pavia.

bevarade, likaså betydande monument från
Lom-bardiets romanska stilperiod. Främst står San
Michele från noo-talets början, en välvd
basilika med emporer över sidoskeppen samt krypta;
den skulpturala dekorationen är synnerligen rik
både i det yttre och det inre. Samma
byggnads-skede tillhör San Pietro in Ciel d’Oro; i dess
inre märkes ett ståtligt monument i gotik över
den helige Augustinus. Domkyrkan ombyggdes
under renässansen (1400-talets slut), som också
präglar den åttkantiga kupolkyrkan Santa Maria
Coronata. Visconti furstarnas slott från
1300-talets mitt är till stor del bibehållet. I Palazzo
Malaspina är stadens museum för arkeologi och
konst inrymt. P. är i första hand en lärdomsstad
med univ., gr. 1361. Tillv. av järn- och
lädervaror, konstsiden och medikamenter. 8 km n. om
staden ligger klostret Certosa di Pavia (se d. o.).

Paviljong [-å’9] (fr. pavillon) betecknar
byggnad med tältliknande tak, ett större lusthus el.
kiosk men kan också få betydelsen av en större
utbyggnad el. (mer el. mindre självständig) flygel.
Större byggnadskomplex, t. ex. sjukhus, byggas
ofta enl. pavilj ongsystem, innebärande,
att lokalerna fördelas i ett antal friliggande
byggnader, förenade genom längor el. övertäckta
gångar.

Pavlov [pa’vlaf], Ivan Petrovitj, rysk
fysiolog (1849—1936), med. dr i S:t Petersburg
1883. Efter studier bl. a. i Tyskland blev P.
1890 e. o. prof, i farmakologi vid veterinärmed.
akad. i S:t Petersburg, 1891 chef för fysiologiska
avd. vid inst. för experimentalmedicin, 1897 prof.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffp/0593.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free