Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pejorativ - Pekalongan - Pekannötter - Pekari - Peking, Peiping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
Pejorativ—Peking
26
Pejorativ [el. pe’j-] (av lat. péjor, värre),
språkv., som nedsätter, som innebär klander; ett
pejorativt prefix är t. ex. van- (i vantrivas
o. s. v.).
Pekalongan, residentskap i Indonesien, på
mell. Javas n. kust; 5,625 km2, 2,640,000 inv. Stor
produktion av socker, ris, kaffe, kakao och kapok.
Huvudstaden Pekalongan vid kusten har
66,000 inv.; sockerexport.
Pékannötter, dets. som hickorynötter, se
Hickory.
Pekäri, zool., se Navelsvin.
Peking (”Norra huvudstaden”), 1928—49 P e
i-ping (”Norra friden”), huvudstad i det
kommunistiska Kina, ligger i prov. Hopei mitt på
den enformiga nordkinesiska slätten; i,« mill. inv.
P. är en obetydlig industristad men viktig
järnvägsknutpunkt. Stadens storhet beror på dess
ställning som administrativt och kulturellt
centrum och som Kinas främsta lärdomssäte.
P. är en mycket gammal stad och var under
namnet K i i århundraden känt som en viktig
gränsstad. 938 blev P. huvudstad, först i
mongolriket Kitan och därefter i Kin-tatarernas välde.
Under namnet Khanbalik var det
residensstad för Khubilai kan (1264—67) och huvudstad
i Kina under dynastien Yüan (1267—1368). Som
sådan blev det känt för européerna genom Marco
Polo. Efter ett kort avbrott blev P. åter
huvudstad 1421 under dynastien Ming och senare under
Manchu-kejsarna (1644—1912). 1928 flyttades
huvudstaden till Nanking. 7/e 1937 bröt kriget mellan
Japan och Kina ut i P. Under inbördeskriget
efter 1945 måste P. 22/i 1949 kapitulera för de
kommunistiska styrkorna och blev sedan
huvudstad för det kommunistiska Kina.
P. består i själva verket av 5 städer, förenade
i en. Innanför den stora Manchu-(Tatar-) staden
med sin väldiga, c:a 15 m höga mur ligga
Förbjudna staden, Kejsarstaden och
Legationskvarte-ret, alla omgivna av var sin särskilda mur. I s.
alldeles intill Manchustaden ligger slutl.
Kinesstaden. Från de torn, som finnas på murarna, har
man god utsikt över staden, som breder ut sig
med låga envåningshus, omgivna av träd. Däröver
resa sig palatsen och templen med tak i starka
färger. Kinas huvudstad är byggd som en
mandarins ya-men, d. v. s. ett residens, vars centrala
rum nås efter passerandet av olika förgårdar.
Från s. kommer man in i Kinesstaden, kring
vilken på 1500-talet byggdes en 16 km lång mur. 3
stora avenyer leda genom denna stad till 3 motsv.
portar i den mur, som omger Manchustaden.
Denna mur är så bred, att 2 fordon kunna mötas
på körbanan uppe på dess krön. I det inre av
Manchustaden finnas breda huvudgator, som skära
varandra i räta vinklar. Kvarteren mellan dessa
genomdragas av ett gytter av trånga gränder.
Mitt i Manchustaden och i sin tur åter omgiven
av en mur ligger Kejsarstaden, urspr. det ställe,
där kejsarhovets personal, gäster m. fl. bodde,
med vackra parker och sjöar. Härifrån kommer
man, genom ännu en mur till Förbjudna staden,
kejsarfamiljens privata palats (se ibid 27 å
Flygbild över Himmelens tempel. Se även bild 26 å pl.
vid Kinesisk konst.
pl. vid Kinesisk konst) med audienssalar
och representationslokaler. Här residerade
kejsaren ”Himmelens son”, i upphöjt majestät. I själva
verket är Förbjudna staden ett enda stort palats
med tak av förgyllt tegel. De höga hallarna
uppbäras av kolossala, rödlackerade pelare av trä.
Här funnos förr audiensrum och den kejserliga
familjens privata sviter, marmorterrasser och
broar, bronsskulpturer och heliga urnor. Numera
är Förbjudna staden museum med många av de
forna kejsarnas personliga tillhörigheter utställda
i glasmontrar. — P. är rikt på vackra palats och
tempel. I Kinesstaden liger Tien Tan, Himmelens
tempel, omgivet av en 6,5 km lång mur. Den
centrala delen är offerplatsen, Himmelens altare,
som är en öppen, cirkelrund terrass i 3 avsatser,
uppbyggd av vita marmorblock. Alldeles n. om
offerplatsen finns ett lågt rundtempel, där
trätavlor med förfädernas namn bevarades. Det nuv.
Himmel ens tempel i P. är från Ming-perioden och
byggdes omkr. 1420. Det stora rundtemplet är
byggt helt av trä, målat i strålande färger och
belagt med guld. Utanför P:s n. mur ligger
Jordens tempel, där den stora offerfesten vid
sommarsolståndet ägde rum och vilket, liksom
Himmelens tempel, är omgivet av en kvadratisk mur,
orienterad efter de fyra väderstrecken. I
Kinesstaden ligger den stora helgedomen Hsien Nung
Tan, Åkerbrukets tempel, uppförd till ära åt
Kinas första jordbrukare. Andra helgedomar äro
Silkesmaskens, Morgonsolens och Månens tempel.
I Manchustaden ligga Konfucius’ tempel, en
undervisningsanstalt från kejsartiden samt det gamla
observatoriet med många, såväl äldre som nyare
instrument. — Litt.: O. Sirén, ”The walls and
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
