Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Persien - Näringsliv - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen - Mått och vikt - Mynt - Författning och förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Persien
90
mon) samt mullbärsträd (för silkesodling).
Vinodlingar finnas flerstädes; druvorna konsumeras
dels färska, dels torkade, el. beredas till vin.
Dadlar odlas i stor utsträckning längs Persiska
viken, huvudsaki. vid Schatt el-Arab och vid
Ormuzsundet. Bomullsodling förekommer endast i
n. v. P.; hälften av skörden exporteras.
Bomulls-fröolja är också en viktig exportvara. —
Boskapsskötsel. Kreatursstocken utgöres dels
av nomadernas stora får- och gethjordar (c:a
15 mill., resp. 7,5 mill.), dels av nötkreatur, vilka
dock endast finnas i jordbrukarbefolkningens
byar, där oxar användas som dragare. Här håller
man även får och getter. Som lastdjur användas
åsnor, mulor och kameler. — P. är rikt på m
i-n e r a 1 men är föga utforskat i detta avseende.
Betydande äro endast fyndigheterna av turkoser i
Nishapur, hematitmalm på ön Ormuz samt olja i
s. v. P., i prov. Arabistan. De viktigaste
olje-källorna här, i Maidan-i-Sulaiman, Hefl Kel och
White Oil Springs, exploateras av Anglo Iranian
Oil Co. (se dock nedan). Oljan raffineras i
Aba-dan vid Schatt el-Arab. Ett annat oljefält,
Naft-i-Shah, ligger längre mot n. v. 1950 uppgick P:s
oljeproduktion till 31,750,000 ton. — Ända till
1934 funnos inga moderna
industrianläggningar i P.; de flesta nödvändighetsartiklar
framställdes hantverksmässigt. Så är fortfarande
fallet med de persiska mattorna. 1934—50 ha dock
upprättats över 200 industriföretag, de flesta ägda
av staten. Viktigast äro textil- och
livsmedelsindustrierna, därnäst komma metall- och kemiska
industrierna. Isfahan är centrum för bomulls- och
ylleindustrierna; fabriker inom denna industri
finnas även i Tebriz och Kazvin. Siden fabriceras i
Kerman, som även har den största tillverkningen
av handknutna mattor. —
Kommunikationer. Huvudjärnväg är den transpersiska
banan från Persiska viken till Bender-i-Shah vid
Kaspiska havet. En annan linje leder från
Shah-rud över Teheran till Tebriz; den står via
Sovjetunionens järnvägsnät i förbindelse med Tiflis
i Georgien. De viktigaste hamnarna äro Buschir,
Bender-Schahpur och Abadan. Internationella
flygplatser ha anlagts vid Teheran och Abadan;
dessutom finnas ett flertal lokala mindre sådana.
— Utrikeshandel. Värdet av denna var
1952: importen 5,310 mill. och exporten 4,920
mill. rialer. Motsv. siffror för 1950 voro resp.
7,060 mill. och 25,752 mill. rialer. Oljeexporten
uppgick 1949/50 till 15,140 mill. rialer.
Religiösa förhållanden. Perserna äro i
övervägande grad muhammedaner, huvudsaki. shiiter.
Något tusental perser omfatta ännu den
förmuhammedanska Zarathustraläran; ännu flera
anhängare ha den vid 1800-talets mitt uppkomna
babismen och dess efterföljare behaismen. Omkr.
850,000 sunniter finnas i P., så äro t. ex. i allm.
kurderna sunniter. Judar finnas i ej ringa antal
(c:a 40,000), likaså armeniska (c:a 50,000) och
nestorianska kristna (c:a 20,000). I städerna
Kerman och Jesd finnas ännu c:a 10,000 anhängare
av parsismen; de kallas i P. gebrer.
Undervisningsväsen. Under sasanidisk och
is-lamisk tid hade P. religiöst orienterat undervis-
Mattvävare.
ningsväsen. Under 1800-talet gjorde sig
västerländska idéer gällande i undervisningen: franska
och engelsk-språkiga missionsskolor spelade stor
roll. Sedan Riza schahs reformer på 1930-talet
befinner sig undervisningen i snabb omvandling:
ett rent nationellt undervisningssystem bygges upp
efter franska förebilder. Sedan 1938 äro samtliga
missionsskolor stängda, varemot många privata
islamiska finnas kvar vid sidan av de statliga.
1943 antogs lag om allmän obligatorisk
folkundervisning. För 1940 uppges antalet skolor till 8,237
(varav 1,516 statliga) med 496,960 elever. — Den
högre undervisningen är koncentrerad till
Teheran, som har en rad specialskolor, organiserade
som ett enhetligt univ. (grundat 1934), men på
senare år har ett univ. inrättats i Tebriz. Högre
läroanstalter finnas även i Meshhed, Shiraz och
Isfahan.
Mått och vikt. Metersystemet infördes 1933,
men ännu användas vanl. äldre enheter, t. ex. 1
ser-i-schah = 1,04 m, 1 miskal = 4,5—4,7 g samt
som handelsvikt olika man = 3—14 kg.
Mynt. 1932 nyreglerades P:s myntväsen.
Guldmyntet pehlevi (pahlavi) blev = 100 rials å 100
dinars.
Författning och förvaltning. Enl. gällande
författning av 8Vi2 1906 delar monarken, som kallas
schah och är omgiven av ansvariga ministrar,
makten med en folkrepresentation på två kamrar,
näml, en senat på 60 led., varav hälften utnämnas,
hälften väljas, och en nationalförsamling (majlis)
på 130 led., valda för 4 år. Först 1949 vidtogos
anstalter för tillsättning av en senat. — P. är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
