Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pétain, Philippe - Petalaks - Petalit - Petander, David - Petard - Petasites - Petel, Georg - Peter, S:t (socken) - Peter I (av Jugoslavien) - Peter II (konung av Jugoslavien) - Peter (hertig av Oldenburg) - Peter I, den store (kejsare av Ryssland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
Petalaks—Peter
130
P. Laval som närmaste rådgivare och anhöll
genast om vapenstillestånd. P. ansåg, att
katastrofen även innebar sammanbrott för Tredje
republikens idéer. Tills, m. Laval utformade han
en autoritär statsförfattning, som antogs 10/7.
Därvid utsågs P. av nationalförsamlingen till
stats- och regeringschef med praktiskt taget
diktatoriska fullmakter. Om P:s politiska roll på
denna post se Frankrike, sp. 69 ff. I aug. 1944
bortfördes P. av nazisterna till Sigmaringen i
Tyskland, där han hjälplös omgavs av en
parodisk fransk ”exilregering”. I april 1945
återvände han via Schweiz till Frankrike, där han
efter en tre veckors upprörd process i aug. s. å.
dömdes till döden och nationell vanära för sina
åtgöranden under ockupationen. Den
provisoriska regeringens chef, de Gaulle, förvandlade
straffet till livstids fängelse. Efter att först ha
hållits fängslad i Fort de Portalet, nära spanska
gränsen, fördes P. i nov. s. å. till ön Yeu i
Biscayabukten, där han dock i fängelset fick
mottaga dagliga besök av sin hustru. Han avled
på Yeu i juli 1951, kort efter det att president
Auriol hade dekreterat, att han skulle flyttas
från citadellet till relativt lindrig internering.
Pe’talaks, fi. Pe’tolahti, kommun i Vasa län,
Finland; 119 km2, 1,680 inv.; svensktalande.
Petalit (av grek. pe’talon, blad), ett vanl.
färglöst till vitt el. grått, ibland rödaktigt,
glas-glänsande, monoklint kristalliserande mineral av
ett litiumaluminiumsilikat, Li2O . AI2O3.8 Si O2,
med god klyvbarhet särskilt i en riktning,
hårdheten 6,5 och spec. v. 2,4. Användes som råvara
till litiumpreparat och -legeringar.
Peta’nder, David Emanuel, präst (1875—
1914). Han blev teol. kand. 1903 och prästvigdes
s. å. Efter ett årtiondes verksamhet i Härnösands
stift lämnade han 1911 sin tjänst för att under
vandringar genom bygderna frambära och i livet
omsätta sin tolstojanskt färgade förkunnelse om
”Himmelriket”. ”Vandrarprästen” bildade intet
samfund men vann många anhängare genom sin
enkla gripande förkunnelse och sin helgonlika
vandel. För ohörsamhet mot mobiliseringslagen
häktades han 1914. — Litt.: O. Seger, ”D. P.”
(3:e uppl. 1942); ”D. P., vandringsprästen,
riks-förkunnaren. Brev, anteckningar, förkunnelse
under red. av S. Swensson” (1952).
Petärd (fr. petard}, en under 1500—1700-talen
bruklig kort sprängmörsare, avsedd för
sprängning av fästningsportar. En hake fastgjordes vid
porten, på vilken p. upphängdes och avfyrades.
Petasites, släkte av fam. korgblommiga, med
enkönade blommor på skilda stånd. Tidigt på
våren uppväxa fjällbeklädda blommande skott
med flera, ofta talrika korgar i klase el.
kvast. Stora, långskaftade, njurlika el.
triangel-formiga blad skjuta senare upp. I Sverige
finnas fyra arter. Vanligast är P. officinalis,
pestrot, som har njurlika, ända till 7 dm breda
blad och ljust violetta korgar med samtliga
blommor rörformiga. Den är ursprunglig i Skåne
och har som läkemedelsväxt (mot pest) spritts
norrut upp till Uppland. P. frigidus,
fjäll-s k r å p. har mindre, triangelformiga blad och
NF XVII — 5
Petasites albus.
välluktande vitgula
el. rödlätta
korgar; den växer
i n. Sverige, ned
till Hälsingland och
Dalarne. Den
vitblommiga P.
albus, v i t s k r å p,
hör hemma i
Skånes lövskogar på
fuktig mark.
Petel, Georg,
tysk bildhuggare
(omkr. 1590—1633
el. 1634). P- fick
sin utbildning
genom studieresor till
Italien och
Nederländerna; från
1625 var han
bo
satt i Augsburg, i vars kyrkor flera skulpturer
av honom bevarats. Av Gustav II Adolf
utförde han 1632 en bekant bronsbyst (nu i
Nationalmuseum, Stockholm).
Peter, S : t, sn i Älvsborgs län, se Sankt Peder.
Peter, furstar (se även Pedro).
Jugoslavien. 1) Peter I, se nedan Serbien.
2) Peter II, konung (f. 1923), blev vid
mordet på fadern Alexander I ®/io 1934 konung
under förmynderskap av ett regeringsråd, lett av
prinsregent Paul. Genom en militärkupp i mars
1941, kort efter det att Jugoslavien anslutit sig
till tremaktspakten, störtades Paul och den
sittande regeringen. P. förklarades myndig och tog
en ny, motståndsivrig regering. Tyskland
svarade med krig. P. måste lämna landet och slog
sig ned i London, där han 1944 äktade den
grekiska prinsessan Alexandra, dotter till Alexander
I av Grekland. Han protesterade 1945 mot
brittiska eftergifter åt marskalk Tito och blev av
den jugoslaviska nationalförsamlingen förklarad
avsatt 1945. P. är bosatt i U.S.A.
Oldenbtirg. Peter Fredrik Ludvig, hertig
(1755—1829). Efter tjänstgöring som rysk
officer blev P. 1777 furstbiskop och efter
sekulariseringen 1803 furste av Lübeck. Vid
tron-följ arnomineringen i Sverige 1810 nämndes även
P. som varande en frände till kungahuset. Regent
i Oldenburg 1785 under den regerande hertigens
sinnessjukdom, blev P. 1823 hertig.
Ryssland. 1) Peter I (ry. Petr Aleksejevitj),
kallad den store, kejsare (1672—1725). Han
var son till tsar Aleksej Michajlovitj i dennes
gifte med Natalja Narysjkina, utropades 1682
efter halvbrodern Fjodors död till tsar men fick
efter ett streltseruppror sin svagsinte halvbror
Ivan till medregent under halvsystern Sofias
regering. Med sin mor bodde P. i byn
Preobrazjen-skoje, där han sysslade med krigiska lekar,
båt-byggeri och rätt planlösa studier. 1689 störtades
Sofia, och P. övertog nominellt själv regeringen,
men bojarrådet hade t. v. makten. P. vistades
gärna tills, m. utlänningar, P. Gordon, F. Lefort
m. fl, i Moskvas för utlänningar avsedda förstad,
Sloboda. 1695 återupptog P. ett sedan flera år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
