Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petroleum - Produktion och handel - Oljereserverna - Litt. - Petroleumeter, gasolin - Petrologi - Petromyzon - Petronius, Gaius - Petropavlovsk - Petropavlovsk-Kamtjatskij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161 Petroleumeter—Petropavlovsk-Kamtjatskij 162
rörledningar färdigbyggts, övriga olj eländer
inom detta område äro Egypten samt B a
h-rein och Ka t ar; utvinningen i dessa är dock
av mindre omfattning.
Produktionen i Fjärran östern, som på 1920—
30-talen spelade en ej obetydlig roll i
världshandeln men numera avsättes på närbelägna
marknader, ss. Indien och Australien, är förlagd
till Indonesien, främst Sumatra och Java,
samt Brittiska Borneo och Nya
Guinea. Anläggningarna förstördes i stor
utsträckning under 2:a världskriget men ha numera
återuppbyggts. Olj eutvinningen i övriga länder,
bl. a. Pakistan, Indien, Burma, Kina och Japan,
är obetydlig. — Många års oljeletning i
Australien har givit endast obetydliga resultat.
Bland de största oljebolagen märkas Standard
Oil Co. (New Jersey), Standard Oil Co.
(Indiana), Socony-Vacuum Oil Co., The Texas Co.,
Standard Oil Co. of California och Gulf Oil
Corp. (samtliga amerikanska), Anglo-Iranian Oil
Co. Ltd (engelskt) samt Royal
Dutch-Shell-grup-pen (holländsk-engelsk).
Sverige. Geologiska förutsättningar för
oljeförekomster saknas helt utom i s. v. Skåne,
dit utlöpare av de nordtyska oljeförande
formationerna anses nå. Genom av Sveriges
geologiska undersökning 1941 påbörjade borrningar
ha (1951) 4 borrhål neddrivits, vid Höllviksnäs
(1,416 och 1,923 m), Svedala (1,670 m) och
Trelleborg (1,200 m). På 1,885 m djup vid
Höll-viken ha spår av olja påträffats, varjämte
inom hela det undersökta området rikligt
vattenförande lager med en salthalt av 125—160 g’ per
1 konstaterats. — Sedan början av 1940-talet
sker oljeutvinning i industriell skala ur
bitumi-nösa skiffrar, särsk. i Närke, genom Svenska
skifferolje ab. Produktionen uppgick 1951 till
c:a 50,000 m3 bensin och eldningsoljor. —
Sveriges energiförsörjning har sedan 2:a världskriget
i växande grad baserats på flytande bränslen,
vilka alltså till övervägande del måste importeras.
De i Sverige (1951) verksamma oljebolagen
äro: B.P. (Anglo-Iranian), Caltex (The Texas
Co.—Standard Oil Co. of California), Esso
(Standard Oil Co., New Jersey), Gulf (Gulf Oil
Corp.) och Shell (Royal Dutch-Shell), de
svensk-ägda Koppartrans och Nynäs (A. Johnson & co.),
vilka båda bedriva raffinaderiverksamhet med en
sammanlagd årskapacitet av 1,2 mill. m3, samt
O.K. och I.C. (kooperativa) och Svenska
skif-ferolje-ab. (statligt).
Oljereserverna. P. nybildas icke i en
oljere-servoar, varför världens oljereserver minskas
med varje ton, som utvinnes. Frågan om
reservernas storlek har ända sedan p.-industriens
tidigaste år varit föremål för mycket pessimistiska
spekulationer från olika håll. Med reserver
avses de faktiska kvantiteter, som genom
borrning kunnat konstateras och beräknas och med
nuv. teknik äro utvinnbara. Reserverna, av vilka
de största konstaterats i Främre Orienten, U.S.A.
och Venezuela, motsvara för p.-industrien i sin
helhet i regel c:a 20 års förbrukning. De
konstaterade reserverna utgöra endast en del av den
NF XVII — 6
återstående oljemängden i jordskorpan. Enl. vissa
källor uppskattas jordens totala ol j etillgångar till
95,000 mill. ton (1951). De skulle alltså vid en
årlig förbrukning av 600 mill. ton räcka 160 år
framåt.
Ehuru p. f. n. utgör den viktigaste råvaran
för flytande bränslen m. m., är det ingalunda
det enda användbara ursprungsmaterialet.
Kolväten av de slag, som utvinnas ur p., kunna
framställas ur bl. a. naturgas, oljeskiffrar och
stenkol, på vilka sistn. tillgångarna äro avsevärt
större än på p. De syntetiska metoderna (system
Bergius och Fischer-Tropsch) ha redan vunnit
stor användning men kunna ännu icke ekonomiskt
konkurrera med p.-industrien.
Litt.: ”The Science of p.”, utg. av A. E.
Dunstan (4 bd, 1938); ”World geography of p.”,
utg. av W. E. Pratt och D. Good (1950);
”Elements of the p. industry”, utg. av E. DeGolyer
(1940); H. Umstätter, ”Der P.-Ingenieur” (1951).
Petroleumeter, g a s o 11 n, en blandning av
lättflyktiga kolväten, huvudsaki. pentan och
hexan, vilken erhålles som den första
fraktionen vid destillation av råbensin, framställd ur
petroleum el. naturgas. Dess kpt är 40—700,
spec. v. c:a o,65. P. användes förr huvudsaki.
som lösningsmedel, för drift av gasmotorer, till
lödlampor och för framställning av gasolingas.
Numera användas också råbensinens lågt
kokande fraktioner för framställning av högvärdiga
flygbensiner genom syntetiska metoder.
Petrologi, se Petrografi.
Petromy’zon, zooi., se Nejonögon.
Petrönius, G a i u s, enl. Tacitus gunstling hos
Nero och ”smakdomare”, arbiter elegantiarnm,
vid dennes hov. P. visade som ståthållare
duglighet och handlingskraft. Senare råkade han i
onåd och gav sig själv döden (år 66 e. Kr.).
Denne P. torde vara identisk med P. A’r biter,
författare till en i fragment bevarad satirisk
roman, skriven på omväxlande prosa och vers.
Huvudpartiet av de bevarade fragmenten, ”Cena
Trimalchionis” (”Trimalchios middag”, sv. övers.
1916), på prosa, bjuder drastiska bilder av
umgänges- och familjeliv, bildningsförhållanden och
levnadsintressen inom borgerskapet under
Clau-dius’ el. Neros dagar. P:s skildring är
genomförd med en i antik litteratur eljest ej uppnådd
realistisk kraft. Utg. bl. a. av F. Buecheler (6:e
uppl. 1922).
Petropavlovsk [pjitrapa’vlafsk], huvudstad i
Nordkazakstanska området, Kazakstan; 91,678
inv. (1939). P. ligger vid floden Isjim och är
järnvägsknut vid Transsibiriska järnvägen och
Karagandabanan samt har textil- (ylle-),
mekanisk och livsmedelsindustri; stora kvarnar. Efter
ryska revolutionen ändrades stadens namn till
Kyzyl-Jar, men den bär numera åter sitt gamla
namn.
Petropavlovsk- Kamtj atski j [ p j itr apa’vh f
sk-kamt/a’tska j ], förr Petropavlovsk, hamnstad och
huvudort i Kamtj atka inom Chabarovskområdet,
RSFSR; över 20,000 inv. (1945). P. har
betydande fiske och pälshandel. Skeppsvarv.
Rund-radiostation. Hamnen är isbelagd under halva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
