Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pinneberg - Pinnmo - Pinnstolpe - Pinntorpafrun - Pinocchio - Pinolin, pinolen - Pinsback - Pinscher - Pińsk - Pint - Pintorpafrun (Pinntorpa-) - Pinturicchio (Bernardino di Betto di Biagio) - Pin up girl - Pinus - Pinxit - Pinza, Enzio - Pinzgau - Pinzgauer - Pinzón, Vincente Yáñez - Pio - Pio, Louis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Pinnmo—Pio
222
ner Mann — was nun” (Sv. övers. ”Hur skall
det gå med Pinnebergs?” 1933).
Pinnmo, folklig benämning på en fast och hårt
packad, vanl. stenig jordart (även kallad
bottengrus) , som vid grävningsarbete kräver hacka, korp
el. spett. P. är i allm. ung. dets. som bottenmorän
(se Morän); men i vanligt språkbruk nyttjas
beteckningen pinnmo om flera olika jordarter.
Pinnstolpe, lodrät stolpe med tvärpinnar, förr
använd i gymnastik bl. a. som avmatarstege.
Pinntorpafrun, se Pintorpafrun.
Pinocchio [pinå’kiå], huvudpersonen i en
barnbok med samma namn (1880; sv. övers. ”P:s
äventyr”, 1919), en berättelse om en marionett,
skriven av C o 11 o d i, pseud. för den italienske
förf. Carlo Lorenzini (1826—90). Boken
har utnyttjats för en tecknad film av Walt
Disney.
Pinolin, p i n o 1 é n, hartsessens, se Kolofonium.
Pinsback, förr namn på ett slags mässing.
Pfnscher (eng. pincher), zool., se Hundraser,
sp. 565 samt bild 16.
Pihsk [pjinjsk], stad i Vitryssland, landskapet
Polesiens huvudort, vid Pripets biflod Pina; c:a
35,000 inv. P. omtalas f. ggn 1097.
Pint, engelskt och amerikanskt rymdmått för
våta varor = Vs gallon.
Pintorpafrun (P i n n t o r p a-), en i sv.
sägner omtalad hjärtlös och snål slottsfru, vars hem
förlagts till olika herrgårdar i ö. Sverige, oftast
Ericsberg i Södermanland, urspr. Pinnatorp el.
Pinntorp.
Pinturicchio [pintori’kiå], eg. Bernardino
di Betto di Biagio, italiensk målare (omkr.
1454—1513). P. utbildades i Perugia, blev senare
i Rom Peruginos medhjälpare i Sixtinska
kapellet. P. lägger an på en dekorativ färgverkan och
en rik omväxling i sceneri och figurskildring. I
det stora antal väggmålningar konstnären utfört
i Rom märkas särskilt de, som han målade (1493
—95) åt påven Alexander VI i Appartamento
Borgia i Vatikanen. I Sienas dombibliotek målade
han (1502) på uppdrag av kardinal Piccolomini
sin mest berömda freskoserie, en skildring av Pius
II :s (Enea Silvio Piccolominis) liv och bragder.
Pin up girl [pi’n a’p gä’l] (eg.: flicka [eng.
girl], vars bild är lämplig att medelst nålar fästa
upp [pin up] på väggen), i början av 1940-talet
spridd benämning på ung kvinna av den
snarvackra, något vulgära typ, som ofta avbildas i
amerikanska m. fl. tidskrifter, ”omslagsflicka”.
En svensk ombildning (i anslutning till det
vulgärspråkliga sv. nuppa, flicka) är p i n u p p a.
Pinus, bot., se Tall.
Pi’nxit (förk. pinx., pxt, p.), lat., ”har målat
(denna tavla)”, läses på en del målningar efter
konstnärens namn el. signatur.
Pinza [-tsa], Enzio, italiensk operasångare,
bas (f. 1895). P., som debuterade på La Scala i
Milano och senare gästat en rad europeiska
operascener (Stockholmsoperan hösten 1937), är sedan
1926 anställd vid Metropolitanoperan i New York,
där han tack vare sin välskolade och kraftfulla
röst, sitt ståtliga yttre och sin dramatiska talang
vunnit betydande framgångar.
Pinturicchio: Musicerande änglar. Detalj av fresk i
Appartamento Borgia i Vatikanen.
Pinzgau [pi’nts-], naturskönt landskap i v.
Salzburg i Österrike, omfattande området kring
övre Salzachs längsdal med sidodalar, i s.
begränsat av Hohe Tauern. P. är skogrikt och har
utmärkta betesmarker. Högtstående boskapsskötsel.
Pinzgåuer [pi’nts-]. 1) Hästras, se Hästen,
sp. 744. — 2) Nötkreatursras, se Nötkreatur,
sp. 347-
Pinzön [pinj>å’n], Vincente Y å n e z,
spansk sjöfarare (d. efter 1523). P. deltog i
Co-lumbus’ första resa som befälhavare på fartyget
”Nina”, ledde senare en expedition till Nya
världen, varunder han 1500, några mån. före P. A.
Cabral, nådde Brasiliens kust och upptäckte
Amazonflodens mynning. P. försökte 1508 tills, m.
Dias de Solis runt Amerikas sydspets finna en
västlig väg till Indien och nådde 400 s. br.
Pio [pi’å], it. namnform för Pius.
Pio, Louis Albert Francois, dansk politiker
(1841—94). Han blev student och löjtnant och
därefter anställd i postväsendet. Under påverkan
av Lassalles skrifter och Pariskommunen slöt han
sig 1871 till socialismen och grundade
veckotidningen Socialisten, som 1872 blev dagblad (senare
Social-Demokraten). 1871 bildades en dansk avd.
av Internationalen, vars ledare P. blev. Då han
1872 mot polisens förbud ville genomföra ett
ar-betarmöte på Fælleden i Köpenhamn, häktades
han och satt ett och ett halvt år på tukthus.
Frigiven övertog han åter ledningen av partiet, men
hans självrådighet och dåliga ekonomi skapade
svårigheter, och 1877 reste han till Amerika, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
