Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Plechanov, Georgij Valentinovitj - Plectascineae - Plehwe, V. K. von - Pleijel, 1. Henning - Pleijel, 2. Hilding - Pleijel, 3. Åke - Pleinairmåleri - Pleistocen - Plejaden - Plejaderna, Sjustjärnorna - Plektron - Plenimål - Plénipotentiaire - Planeiärenden - Plenum - Pleokroism - Pleonasm - Plenoast - Pleroma - Plesianthropus - Plesiosaurier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
Plectascineae—Plesiosaurier
286
närmade sig mensjevikerna. Under i:a
världskriget sökte P. underblåsa krigsstämningen i
Ryssland men miste därigenom sin popularitet och
bekämpade efter sin återkomst till landet 1917
bolsjevikerna.
Plectascineae, bot., se Askomyceter.
Plehwe, V. K. v o n, se Pleve.
Pléi’jel. 1) Henning Bernhard Mattias
P., fysiker och elektrotekniker (f. 1873 5/?),
anställd vid Telegrafverket 1892, tjänstgjorde vid
dess undervisningsanstalt 1896—99, föreståndare
för dess provningsanstalt 1900—13. P. blev fil.
dr och doc. i mekanik och matematisk fysik i
Uppsala 1906, utnämndes till prof, vid
Telegrafverket 1912, var prof, i teoretisk elektroteknik
vid Tekniska högsk. 1914—34 och dess rektor
1922—27; Vetenskapsakad:s sekr. 1933—43. Bland
P:s arbeten, förnämligast behandlande teoretisk
telegrafi och telefoni, böra nämnas konstruktion
av självinduktionsspolar till pupinledningar samt
hans approximativa formel för en sådan lednings
motstånd inom hela det praktiskt viktiga
frekvensområdet.
2) Hilding Athanasius P., den föreg:s
kusin, kyrkohistoriker (f. 1893 19/io), fil. mag. i
Lund 1914, teol. lic. 1921, doc. i kyrkohistoria
1925, teol. dr 1926, prof, i kyrkohistoria och
symbolik 1938. P. har bl. a. förf. ”Herrnhutismen i
Sydsverige” (dr-avh., 1925), ”Der schwedische
Pietismus in seinen Beziehungen zu Deutschland”
(1935) och ”Das Kirchenproblem der
Brüderge-meine in Schweden” (1938) samt är medutgivare
av ”Svenska kyrkans historia”, däri han förf, bd
5, ”Karolinsk kyrkofromhet, pietism och
herrn-hutism” (1935). I sin senare forskning har P.
alltmera inriktat sig på den sociologiska sidan av
kyrkohistorien och på kyrklig folklivsforskning.
Han grundade 1942 Kyrkohistoriska arkivet i
Lund.
3) Äke Vilhelm Carl P., son till P.i),
matematiker (f. 1913 10/8), fil. dr och doc. i
Stockholm 1940, doc. vid Lunds univ. 1941, visiting
prof, vid Institute for Advanced Study,
Prince-ton, U.S.A., 1947—48, prof, i matematik vid
Tekniska högsk. 1949, vid Lunds univ. 1952. P. har
framgångsrikt behandlat viktiga problem ur
teorien för differentialekvationer, spec. ang.
asymp-totiska egenskaper hos egenfunktioner och
egenvärden till svängningspj-oblem.
Pleinairmåleri [plänä’r-], se Friluftsmåleri.
Pléistocén, benämning för de äldre
kvartär-bildningarna, se Kvartärperioden.
Plejäden (fr. la Pléiade), namn på en fransk
diktarskola, bildad 1548 av P. Ronsard och J. du
Bellay, vilken sistnämnde i en programskrift,
”Défense et illustration de la langue francaise”
(1549), framlade den italienska senrenässansens
litterära teorier: att skapa en nationell diktkonst
efter klassiska mönster.
Plejäderna, Sjustjärnorna, stjärnhop i
Oxens stjärnbild. Med blotta ögat iakttagas i
allm. blott sex av Plejaderna. Stjärnhopen, som
innehåller 300—400 stjärnor, är belägen på ett
avstånd av omkr. 500 ljusår och har en
utsträckning i rymden av omkr. 20 ljusår. Den är invävd
i ljusa nebulosaslöjor, vilka äro förbundna med
utbredda mörka nebulosor.
Enl. grekisk mytologi voro P. döttrar till Atlas;
en av dem, Merope, dolde sitt anlete, emedan hon
förmält sig med en dödlig; därför synas av de
sju blott sex stjärnor.
Plektron, grek. (lat. pléctrum), mus.,
knäppapparat för stränginstrument (i regel en pinne
eller ett litet blad av trä, horn, sköldpadd el. ben).
Plénimål, mål, som i en av flera olika avd.
bestående domstol behandlas av domstolen i dess
helhet (in pleno). I Högsta domstolen skola enl.
rättegångsbalken 3 kap. 4 § vissa mål handläggas
in pleno.
Plénipotentiaire [plenipåtäsjä’r], fr.,
befull-mäktigad, särsk. om diplomatiska tjänstemän
(ministre plénipotentiaire).
Plèniärenden, ärenden, som avgöras in pleno,
d. v. s. av samtliga ledamöter i en
representerande församling el. i domstol el. administrativ
äm-betsmyndighet.
Plenum (av lat. plènus, full), fulltalig allmän
sammankomst, i motsats till en församlings
sammanträde på olika avd. I Sverige användes
uttrycket under ståndstiden för att beteckna ett
stånds sammanträde. Plenum plenorum var
den vanliga benämningen på samtliga stånds
sammankomst på rikssalen vid riksdagens öppnande
el. eljest, då de kallades att mottaga meddelanden
från konungen. Genom grundlagsändring 1857
infördes ett nytt slags plenum plenorum,
innebärande off. gemensamma överläggningar mellan de
fyra stånden, till vilka statsråden men ej
konungen hade tillträde. Motsv. möjlighet för de två
kamrarnas samrådande etablerades dock ej i nu
gällande R. O. Även efter 1866 brukas dock
stundom uttrycket plenum plenorum om kamrarnas
sammanträden på rikssalen inför konungen vid
vissa av grundlagen föreskrivna tillfällen.
Pleokroi’sm, se Dikroism.
Pleona’sm, överflöd i uttryckssättet, hopning
av mer el. mindre liktydiga uttryck för samma
sak, t. ex. ”jag såg det med mina egna ögon”.
P. har betydelse som stilistiskt effektmedel för
att göra uttrycket kraftigare, mer målande o. s. v.
— Adj.: P 1 e o n a’s t i s k. Från p. skiljer sig
tautologi, som är ett fullkomligt intetsägande
och klandervärt hopande av liktydiga uttryck.
Pleona’st, miner., se Spinell.
Plèroma, se Gnosticism.
Plesia’nthropus är benämningen på benrester,
funna 1936 vid Sterkfontein, Transvaal. Jämte
Paranthropus, anträffad 1938 vid Komdrai,
Transvaal, tillhöra de Australopithecus’
formkrets (se Apmänniskor). Relativt välvd panna,
små hörntänder och sluten tandrad karakterisera
dem som mera människoliknande än chimpans och
gorilla. Fynden tyda på en ålder av 1 mill. år.
Plesiosau’rier, svanödlor, fossil kräldj ursgrupp
från jura- och kritperioderna, då p. hade världsvid
utbredning. P. hade lång hals, litet huvud, fenlika
extremiteter och måttligt lång svans. De levde i
haven av rov. Vissa p. voro kolossala: hos arter
av släktet Pliosaurus var huvudet 1,3 m långt,
och Elasmosaurus var 13 m lång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
