Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polarexpeditioner - Nordpolarexpeditioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323
Polarexpeditioner
324
och kom ut ur isen vid Spetsbergen. 11A 1897
lättade ballongen ”örnen” med S. A. A n d r é e
(se d. o.) och hans ledsagare Nils Strindberg och
Knut Frænkel från Danskön på Spetsbergen för
att aldrig återvända. Först 1930 fann en norsk
expedition på Vitön expeditionens sista läger med
deltagarnas lik. Av de funna dagböckerna
framgick, att ballongen hade måst landa på isen 14/t
på 83° n. br. 22/? anträdde Andrée och hans
kamrater vandringen över isen söderut, och 5/io
kommo de i land på sydspetsen av Vitön, där de
omkommo längre fram på hösten. Under hertig
Luigi av Abruzzernas färd till Frans
Josefs land 1899—1900 gjorde U. Cagni en
framstöt norrut och uppnådde 86° 34’. Robert
P e a r y begav sig 1898 norröver och övervintrade
i Lady Franklinfjorden på Grants land. 1902
nådde han till 84° 17’. En slädfärd n. om Grants
land 1906 förde honom till 87° 6’. 1909 var
utgångspunkten Kap Columbia på Grönlands
nordkust, varifrån avståndet till polen är 413 sjömil.
Tillsammans med negern Matt Henson och fyra
eskimåer nådde Peary 6A 1909 nordpolen. Han
var tillbaka på Kap Columbia 23/4. F r e d e r i c k
C o o k företog 1907—09 en expedition till Smiths
sund på n. sidan av Grönland och uppgav, att han
uppnått nordpolen redan i april 1908. Till
Köpenhamn kom han i sept. 1909. En kommission,
tillsatt av universitetet där, underkände emellertid
de observationer, som skulle bevisa, att Cook
nått polen. ”Maud”-expeditionen under Roald
Amundsen 1918—22 samt H. U. Sverdrup
och O. W i s t i n g 1922—25 skulle försöka att
upprepa ”Frams” drift på högre breddgrader
genom att gå in i isen ö. om Wrangels land.
Fartyget fördes emellertid av isdriften ned mot
Nysibiriska öarna och vände tillbaka till Berings
sund längs sibiriska kusten. 1925 företog Roald
Amundsen och Lincoln Ellsworth en
flygfärd norrut från Ny-Älesund vid Kungsfjorden
(Kings Bay) på Spetsbergen med två
Dornier-Wal-flygplan. De nådde 87° 43’ n. br., där de
måste nödlanda i en råk. En maskin lämnades
kvar i isen, och med den andra flögo deltagarna
tillbaka till Spetsbergen. 9/s 1926 flög Richard
B y r d från Spetsbergen till polen och tillbaka
på 16 tim. Det var första gången nordpolen
besöktes av en flygare. Samma månad utförde
Amundsen och Ellsworth den första
transpolar-flygningen med luftskeppet ”Norge”, som
fördes av N o b i 1 e (se d. o.). 1931 gjorde H. W i
1-k i n s med undervattensbåten ”N a u t i 1 u s” i
farvattnen vid Spetsbergen ett försök att tränga
norrut under isen. En del dyknings försök
utfördes, och man uppnådde 82° n. br. Samma år
förde Hugo Eckener med en internationell
vetenskaplig stab luftskeppet ”Graf Zeppelin” på
en luftfärd till Frans Josefs land. Nordlandet och
Novaja Zemlja. I maj 1937 förde fyra ryska
flygplan en grupp på fyra man, ledda av J.
Pa-panin, till packisen vid själva nordpolen, där en
station upprättades. Under loppet av 274 dagar
drev stationen med isen ned mot Grönlands
östkust, där en isbrytare avhämtade deltagarna 19Ii
1938. I närheten av polen lodades ett djup av
4,290 m. Sommaren 1937 företog Sovjetunionen
två transpolara flygningar. Den första, utförd
av Tjalkov, gick från Moskva till Portland, Oreg.,
och den andra, utförd av Gromov, till Jacinto,
Cal. I aug. 1937 flög Levaneski från Moskva
men förolyckades, då han flugit över polen. I
okt. 1937 blevo en del ryska fartyg fast i isen
mellan Kap Tjeljuskin och Nysibiriska öarna. Ett
av fartygen, isbrytaren ”Sedov”, drev tvärs över
Polarhavet och kom att följa ”Frams” route,
fastän något nordligare. I jan. 1940 nådde ”Sedov”
havet mellan Grönland och Spetsbergen.
Grönland och ögrupperna.
Grönland (se karta och bilder vid d. o.) sågs
först av norrmannen Gunnbjörn U 1 f
s-s o n omkr. 870, och Västgrönland upptäcktes
av den norskfödde Erik Röde, bosatt på
Island, 982. Mot slutet av 1400-talet upphörde
förbindelsen med Grönland. En andra kolonisation
sattes i gång av den norske prästen Hans E g
e-de 1721. — Svalbard nämnes i de isländska
annalerna för år 1194, och det är sannolikt, att
det är identiskt med Spetsbergen, som upptäcktes
av holländaren Willem Barents 1596. ögruppens
kust fastställdes i huvudsak av holländska
valfångare under 1600- och 1700-talen. Den moderna
forskningen inleddes av norrmannen B. M.
Keilhau 1827 och svensken Sven Lovén
1837. Sedan den tiden ha svenskar (O. Torell,
A. E. Nordenskiöld, A. G. Nathorst,
G. De Geer, Hans W:son Ahlmann) och
under de senaste årtiondena i första hand norska
expeditioner (G. I s a c h s e n, A. H o e 1, A.
Staxrudm. fl.) utfört ett stort och systematiskt
arbete på landets utforskning. — Frans
Josefs land har möjl. setts av norska sälfångare,
innan det upptäcktes av den österrikisk-ungerska
polarexpeditionen under Payer och K. W e
y-p r e c h t 1873. Till landets utforskning ha
väsentliga bidrag lämnats av G. F. Jacksons
expedition 1894—97, A. F i a 1 a och W. Z i e g 1 e r
1903—05 och de senare åren av ryska
expeditioner. — NovajaZemlja, första gången sett
av Willoughby 1553, blev känt i Västeuropa
genom S. Burroughs upptäckt av landet 1556.
Genom S. Loshkins resa 1760 påvisades dess
önatur. Sedan utforskades landet av T h. L ü t k e
1821—24 och K. v. B aer 1837. Norska
säl-fångare besökte nästan ständigt detta hav, och
1870 kringseglade E. H. Johannesen landet
för första gången. — Nordlandet el.
Se-v e r n a j a Zemlja upptäcktes av Vilkitskis
expedition 1913 och kallades Kejsar Nikolai II :s
land. — Nysibiriska öarna upptäcktes av
I. L j a c h o v 1770 och utforskades senare av
E. v. T o 11 s expedition 1900—02. — W r a n
g-e 1 s land sågs första gången av H. K e 11 e t
1849 från Heraldön, en liten ö på ö. sidan av
Wrangels land. — Upptäckten av de
amerikans k-a r k t i s k a öarna är nära förbunden
med sökandet efter Nordvästpassagen. Stora
upptäckter i denna arkipelag gjordes också på den
andra ”Fram”-färden 1898—1902 under ledning
av Otto Sverdrup. Under slädfärder
upptäcktes och kartlades stora områden (Axel Hei-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
