- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 17. Payer - Rialto /
353-354

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polen - Historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

353

Polen

354

Beck en ny politik, grundad på bilaterala pakter.
S. å. avslöts en nonaggressionspakt med
Ryssland. Efter Hitlers maktövertagande i Tyskland
1933 befarade P., att Frankrikes stöd icke skulle
visa sig tillförlitligt i händelse av krig, och
Pilsudski beslöt göra ett visst närmande till
Tyskland. 1934 slöts en polsk-tysk vänskapspakt på
10 år. Under 1938 års europeiska kris föll P.
för frestelsen att med tyskt stöd besätta ö.
delen av Teschenområdet i Tjeckoslovakien, och
Hitler försökte genast att snärja polska
regeringen. I okt. s. å. föreslog han sålunda
hemligen, att P. skulle ansluta sig till
Antiko-minternpakten, vidare att Danzig skulle
återförenas med Tyskland och en exterritoriell autostrada
anläggas genom Polska korridoren till
Ostpreus-sen. Omedelbart efter ockupationen av
Böhmen-Mähren i mars 1939 upprepade Tyskland i skärpt
ton sina krav betr. Danzig och korridoren. P.
svarade avböjande. 31/3 garanterade
Storbritannien P. hjälp med alla medel, om dess
oberoende skulle direkt hotas av Tyskland. 6/4 gav
P. brittiska regeringen en motsv. försäkran. 28/4
uppsade Hitler 1934 års pakt med P. 23/s s. å.
undertecknades i Moskva en rysk-tysk
nonaggressionspakt, vars hemliga tilläggsavtal bl. a.
förutsågo P:s 4:e delning. V» angrepo tyska
trupper P. ®/9 förklarade Storbritannien och
Frankrike Tyskland krig. Så började 2:a världskriget.

Det tyska flyget tilltvang sig snabbt
luftherraväldet i P. I de inledande markstriderna fram
till % krossades de underlägsna och sämre
utrustade polska styrkorna, vilka hopträngdes till
Warszawa samt till trakten av Kutno, Radom,
Zamosc och Lwöw, där de gingo sin slutliga
undergång till mötes under tiden 8/s—20/9.
Warszawa kapitulerade dock icke förrän 27/g efter ett
uppoffrande försvar. De sista polska styrkorna
gåvo sig 5/io. Ryska styrkor överskredo 17/g den
polska östgränsen, som försvarades av svaga
styrkor. I en not till polske ambassadören i
Moskva förklarade samtidigt ryska regeringen,
att polska staten hade upphört att existera och
att Röda armén ingrep för att skydda den
väst-vitryska och västukrainska befolkningen. På
kvällen s. d. lämnade Moscicki med den övriga
polska regeringen och överbefälhavaren, marskalk
émigly-Rydz landet. Den överenskomna
tyskryska demarkationslinjen sträckte sig längs
floderna Narew, Weichsel och San. 28/9 s. å.
undertecknades i Moskva en traktat, som reviderade
delningsöverenskommelsen till fördel för
tyskarna och fastslog en gräns mellan Tysklands och
Rysslands ”riksintressen”. 188,712 km2 land med
22,25 mill. inv. övertogos av Tyskland, medan
övriga 201,024 km2 med 13,1 mill. inv. kommo
under Ryssland. De v. delarna samt betydande
delar av de centrala och s. områdena (tillsammans
92,493 km2 med 10,7 mill. inv.) inkorporerades
2G/io s. å. i tyska riket. 745 km2 med 25,000
inv. överlämnades till Slovakien. Av resten,
95,474 km2 med 11,5 inv., bildades
Generalguver-nementet, som ställdes under tysk förvaltning.

I den krossade och uppdelade polska staten
behandlades befolkningen fruktansvärt illa av
NF XVII — 12

både tyskar och ryssar. Nazistregimen ämnade
förtyska de med Tyskland införlivade delarna av
P. Judarna och flera millioner polacker
fördrevos till Generalguvernementet. Ett par millioner
polska män och kvinnor fördes till de inre
delarna av Tyskland som fabriks- och
jordbruksarbetare. Polackernas egendom togs i beslag och
överlämnades åt tyska ”Treuhänder”. — I
Generalguvernementet infördes en
ännu strängare regim än den, som tyskarna hade
upprättat i protektoratet Böhmen-Mähren. Hela
den högre administrationen lades i tyska händer.
Till generalguvernör utnämndes f. tyske
riks-justitieministem H. Frank. SS och Gestapo
upprättade starka avd. i Generalguvernementet samt
en hjälppoliskår, kallad Sonderdienst. Polackerna
miste icke principiellt sin egendomsrätt, men allt
vad de ägde ställdes under kontroll av tyska
”Treuhänder”. 1942 infördes en form av
tvångsarbete, kallad Baudienst, för alla polacker i
åldrarna 18—60 år. Livsmedelsransonema
ordnades efter ett system med tre kategorier: tyskar,
polacker och judar. Tyskarnas ogärningar i P.
kulminerade i massutrotning av judar där. På
polskt område upprättades flertalet av
förintelselägren (”likfabrikema”), bl. a. Oswiqcim
(Auschwitz), Belzec, Janow, Majdanek och Trqblinka.
Där avlivades mer än 4 mill. judar. — När
ryssarna besatte ö. P., inledde de omedelbart en
socialisering av större jordegendomar, banker,
industrier och affärsföretag. Inalles torde nära
1,5 mill. människor, huvudsaki. polacker men även
vitryssar och ukrainare, ha deporterats till det
inre av Ryssland och Sibirien. — P:s regering
begav sig till Rumänien. Dit flydde även
marskalk émigly-Rydz, som internerades av
rumänerna och efter kort tid avled. President
Moscicki nedlade ämbetet och utnämnde den i
Frankrike bosatte politikern W. Raczkiewicz till sin
efterträdare. Denne utsåg general W. Sikorski
till konseljpresident. I Paris bildades en
exilregering. Sikorski, som även blev
överbefälhavare, uppsatte en ny polsk armé, rekryterad
dels bland rester av förband, som hade lyckats
undkomma via Ungern och Rumänien, dels bland
polska arbetare i Frankrike. En del av den nya
armén överfördes efter Frankrikes sammanbrott
1940 till Storbritannien, dit även exilregeringen
då begav sig. Denna regering hade erkänts av
Frankrike, Storbritannien och U.S.A. och
hävdade, att den polska staten alltjämt existerade.

I P. uppstod en stark motståndsrörelse, ledd
av en hemlig regering. Vidare fanns en
rådgivande församling, den s. k. politiska
representationen (från 1943 kallad nationella
enhetsrådet). Motståndsrörelsen skapade tidigt en militär
organisation, Arm ja krajowa (AK), delvis
under befäl av yrkesofficerare. De politiska
partierna fortsatte sin verksamhet ”under jorden”.
De voro överens om att P. efter befrielsen skulle
återupprätta parlamentariskt statsskick och
undertecknade i aug. 1943 en gemensam deklaration
härom. Oberoende av polska ”hemarmén” reste
judarna väpnat motstånd, när nazisternas
förföljelse slutl. kändes outhärdlig. Sin största

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:21:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffq/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free